BJURTJÄRNS KYRKA

Komplettering vid inventering 2003:
Under Sveriges stormaktstid var järnframställningen av stor betydelse för landets ekonomi. Från 1600-talets början kom järnhanteringen att starkt sätta sin prägel på Värmlands bergslag. Befolkningen ökade och 1630 bildade Bjurtjärn egen församling. Den första kyrkan som stod färdig omkring 1643, var uppförd i timmer och förhållandevis liten. Den bestod av den främre delen av den nuvarande kyrkans långskepp samt av koret och sakristian. 1658 uppges kyrkan vara försedd med torn, förmodligen fristående. Byggmästarna var från bygden och nämnes vid namn Olu från Stackfallet och Simon från Stenvika.
Inflyttning va folk till bygden i samband med uppförandet av hyttor och stångjärnshamrar medförde att kyrkan 1670 måste byggas om. Långskeppet utsträcktes mot tornet och fick sitt nuvarande utseende. Men befolkningen fortsatte att öka snabbt. Befolkningsökningen i Bjurtjärn var vid denna tid störst i hela östvärmland. I början av 1700-talet byggs kyrkan ut på nytt, och blev korsformad under ledning av byggmästare Anders Rang. Den första tiden var kyrkan ommålad utvändigt, den rödfärgades första gången i slutet av 1700-talet.
Altaruppsatsen är från 1686, en gåva av brukspatronen på Alkvetten, Elias Linroth. Predikstolen skänktes 1725 av majoren Claes Linroth. Båda pjäserna är utförda i barockstil. 1772-74 lades plåt på kyrkans tak och torn, av byggmästare Dahlgren. Tio år senare dekoreras innertaket med en målning föreställande himlahavet, troligtvis av klockaren Wikström. Orgel tillkommer 1830. redan år 1858 överkalkas takets målningar. Detta sker i samband med andra upprustningsarbeten i kyrkan då bla kyrkans stenfot omläggs och trappan till läktare breddas. 1895 erhöll kyrkan nya bänkar och nytt golv inlades.
Åren 1934-35 genomförs en genomgripande renovering under ledning av Einar Lundberg. Byggmästare var Sven Andersson, Stömne och för målningen svarade J Nyhlén. Genom denna renovering fick kyrkan helt och hållet nya färger, en varmt grågrön väggfärg. Taket målades i samma färg som väggarna. Panelen längs väggarna målades i grått med gröna listverk och bänkarna fick en rödbrun färgton. För att ge bänkarna en mer sluten karaktär försågs de sista bänkarna i varje kvarter med bakstycken. Södra korsarmens golv omlades och koret fick slutna bänkar, vars bröstningar togs från den gamla panelen. En ny dörr togs upp från sakristian utåt kyrkogården och koret smyckades med ny matta.
1979 avkortades kyrkorummet något under läktaren då två rum tillkom, en "brudkammare" och ett förvaringsrum för textilier mm. Arkitekt var nu Janne Feldt. Sen senaste renoveringen av kyrkan skedde under 1991. Kyrkan ommålades in- och utvändigt, fick ny brädpanel på innerväggarna, nya elinstallationer mm. Sedan dess har lösa inventarier tillkommit som t ex ljudskåp, högtalare, ljusbärare i form av glob med lövrankor av en konstsmed från Östersund, spotlights samt en ny dekormålning på vägg över dörr in till kyrkorummet.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummets form präglas av de ombyggnadsarbeten som företogs på 1700-talet, då 1600-tals kyrkan tillfogades korsarmar. Ingång sker från väster och söder samt via sakristian i norr. Läktare med orgel finns i väster. Interiören får en speciell karaktär efter romantiskt tillbakablickande restaureringar på 1900-talet. Rummet är ljust med vitmålade panelförsedda väggar, trägolv och ett vitt trätunnvalv. Koret med rakt avslut har en altaruppsats tillverkad 1686 i provinsiell barockstil. Framför altaruppsatsen ligger en hästskoformad altarring. Predikstol med korg och baldakin uppvisar även den barockens formspråk och tillkom 1725.
LÅNGHUSET har ett såpskurat trägolv och panelade vitmålade väggar. Efter golvet upp till fönstrens höjd går en bröstning med fyllningar, målad ljusblått. Över rummet ett vitt panelklätt korsvalv med listverk över skarvarna. En profilerad taklist marmorerad brun med ett brett mittfält målat brunorange utgör ett dominerade färginslag. Guldbrunt marmorerade kolonner med korintiska kapitäl bär upp den förkroppade taklisten. Väggarna genombryts av rektangulära fönsteröppningar med beigebruna omfattningar och två fönstertyper, rektangulära och svagt spetsbågiga. De spetsbågiga fönstren har blyspröjs och smårutor i något kulörta färger. De rektangulära är utförda med träspröjs och kulörta glas. Väggar och tak får stöd av sju vitmålade dragstag.
BÄNKARNA bildar åtta kvarter och är från 1895. De har ett öppet utförande och är relativt glest utplacerade med utrymme för smala sidogångar efter ytterväggarna. Skrank delar in kvarteren, med spegelfyllningar. Bänkarna är brunt strålaserade och har bänkvärmare samt lösa dynor.
Vid den södra och norra korsarmsväggen finns två fält av kyrkväggarna blottade. På dessa fält har gamla målningar tagits fram och renoverats. Det är bibelord, konstnärligt inramade med blomsterslingor omkring. På den nu igensatta norra kyrkdörren hänger en reliefbild, föreställande Jungfru Maria och Jesusbarnet, ett italienskt arbete från sekelskiftet 1900. I den norra korsarmen står en ljusglob i smide. Mot norra igensatta entrén står ett bord under en relief med madonna och jesusbarnet. Psalmnummertavlor, två stycken, placerade i östnorra och sydöstra yttre korsarmshörnen i utförande lika de i koret.
ORGELLÄKTAREN i väster tillkom 1814. Läktaren bärs upp av brunmarmorerade avfasade fyrkantskolonner. Barriären är rak med fem större och två mindre fyllningar varav de större är dekorerade med målningar med musikinstrument (guldgrisaille). Den nuvarande orgeln är från 1939, byggd av Nordfors orgelbyggeri, Lidköping. Den omdisponerades 1957 och har nu 18 stämmor. Fasen bär klassicismens prägel och är målad beigegrön med förgyllda detaljer. Läktaren har ett såpskurat trägolv. På den norra sidan om orgeln finns fyra bänkar. Under läktaren finns underbyggnader inklädda i vitmålad panel. Den södra för förråd och den norra för samlingsrum. I det norra utrymmet finns även textilförvaring.
KORET har ett rakt avslut och är förhöjt enbart några centimeter från det övriga kyrkorummet. Ett rektangulärt fönster finns på vardera den norra och södra väggen. Under dessa finns kyrkvärdsbänkar inklädda med samma panel som bröstningen efter väggarna. Den södra bänken är längre än den norra.
Själva ALTARET är från kyrkans nybyggnadsår, medan ALTARUPPSATSEN tillkom 1686, av okänd mästare. Den är i två plan, rikt utsirad och försedd med symboliska figurer, främst de fyra evangelisterna och centralpartiet är en målning, föreställande hur Jesus gisslas. Övre delen består av motivet Ecco Homo. Överst ett fanbärande lamm och två änglar. Altaruppsatsen är en gåva av brukspatronen på Alkvetters gård, Elias Larsson Lindroth. 1724 kom altaruppsatsen att ytterligare utsiras med stöd av gåvomedel från majoren Claes Linroth. Dominerande kulör är brunt med vita kolonner och förgyllda figurer. Altaret är av trä, rektangulärt, och inklätt med röd sammet. Textilierna hänger på krokar. PÅ baksidan av altaret finns en koppardriven PISCINA.
Framför altaret står en hästskoformad ALTARRING som är tätbyggd med fyllningar målad i dalablått, ljusblått och rött med grått vävt knäfallstyg. Kyrkans DOPFUNT skänktes till kyrkan 1947. Den är utförd i trä och brunlaserad. En kormatta med motiv i form av ett livsträd och text Bjurtjärns kyrka 1935. I kulörerna beige, gult och brunt. Även en vävd matta i liknande kulörer innanför altarringen. I koret står två Karljohan-stolar med klädda dynor i blå-gul randigt tyg, en ambo samt ett svart piano. På väggarna hänger tre epitafier över Hans Gustaf Linroth, Clas Linroth och en Günter. På vardera sida om altaruppsatsen finns två psalmnummertavlor. De är i ett mycket enkelt utförande, rundbågeformade vita med smal guldram.
PREDIKSTOLEN är placerad i det nordöstra korsarmshörnet. Den nås via en högrest trappa. Predikstolen är liksom altaruppsatsen rikt överdragen med bladguld. Från början fanns en annan predikstol men den ansågs för enkel. År 1725 byttes den ut mot den nuvarande, av okänd mästare. Predikstolen har barockstilens svällande och yviga former. Runt predikstolen finns allegoriska, skulpturala utsmyckningar, föreställande rättvisan, godheten, tron, kärleken osv. Trappsidan har rik utsmyckning av akantusslingor. Korgen bärs upp av en hoptryckt gubbe. På korgens kant står två änglar. En ängel är en ljusbärare, den andra har hållit i ett timglas (borta). Baldakinen avlutas med moder Svea på en tron och har nederst rokailesnäcksliknande flikornamnet. Dominerande kulörer är brunt, blått och förgyllning. Den skänktes av major Claes Linroth.
SAKRISTIAN nås via utgång söder om altaruppsatsen. Rummet ligger lägre än koret. Det har ett relativt nylagt trägolv och väggar av synliga brunbeigemålade timmerstockar. Utgång finns i norr med brunbeige dörr med röda lister. Skåp för textiler är placerat efter den västra väggen. Taket är klätt med vitmålad panel. Mot söder finns ett fönster. Altare mot norr. I rummet står en gammal klocka, tillverkad av delar från en äldre predikstol och här finns en dopskålsbärande putti, kista, allmogestolar samt ett gammalt oblatjärn.
VAPENHUSET har såpskurat trägolv och väggar med synlig bjälkkonstruktion. Spånor på väggen i öster. Allt målat beige. Bänkar, som fungerar som förvaringskistor, finns efter väggarna i söder och norr. Även de är målade i beigebrunt. Rummet är öppet till taknock. Mellan vapenhuset och kyrkorummet ligger ett TORNRUM med såpskurat trägolv, panelade väggar målat i grått och ett vitmålat panelat tak. Trappor efter norra och södra väggen upp till tornet. Ovan entrén till kyrkan en målning och inskrift av Birgitta Wsetholm, utförd 2002. Motivet är två änglar och texten: Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt. Lukas 2:14. En minnestavla hänger på väggen. Dörr mellan vapenhus och tornrummet i rundbågeformad öppning med dörrblad av snedställd panel, målad beigebrun.
ÖVRIGT - Storklocka 1660, lillklocka 1745. Extrabelysning genom spotlights på takets dragstag. Lampor finns även bakom altaruppsatsen. Röd heltäckningsmatta i mittgång och tvärgångar samt under läktaren.

Kyrkan är knuttimrad, spånklädd och rödfärgad bestående av långhus med rakt koravslut, korsarmar i norr och söder, västtorn samt framför detta vapenhus. Ingång sker via vapenhuset i väster, vid den södra korsarmen samt genom sakristians sydvägg. Framför den norra och södra korsarmarnas entréer finns farstukvistar (den norra dock ej i funktion).
Kyrkans fasader är klädda med spetshuggna spånor som är falurödmålade. Korskyrkan täcks av ett sadeltak med valmade gavlar, allt täckt med skivplåt av koppar. Även vindskivor och regnvattensystemet är i koppar. Väggarna genombryts av fönsteröppningar i två modeller, dels rektangulära, dels spetsbågeformade. Båda typerna är vitmålade mångspröjsade bågar. På den västra fasaden, på vardera sida om tornet, finns vitmålade lunettfönster. Dörröppningarna är rundbågeformade med vitmålade dörrblad av snedställd panel. Byggnaden vilar på en putsad sockel.
Tornet är smalt och har en kopparklädd kupolformad huv med öppen lanternin med mindre överbyggnad och liten spira. Spiran avslutas med ett tunt kors med kulor i ändarna och överst en förgylld tupp. I vardera tornets väderstreck finns en rundbågeformad tornlucka med svarta dörrpar. På tornets södra vägg finns en liten glugg. Vapenhuset är vidbyggt tornet i väster och har ett sadeltak med koppartäckning. Entrédörren, som vänder åt väster, är rundbågeformad och består av en pardörr, vitmålad av trä.
Farstukvisten i söder är byggd av svarvade stolpar som bär upp ett sadeltak med koppartäckning. Stolpar och iklätt gavelröste är tjärat. Sakristian har ett valmat sadeltak med koppartäckning. En utgång från sakristian finns mot norr. Dörren är vitmålad med snedställd panel.