LUNDSBERGS KYRKA

Lundsbergs skola grundades 1896 av grosshandlare William Olsson med engelska internatskolor som förebild. Skolan hade som målsättning att bereda eleverna en så hemlik miljö som möjligt och att lägga stor vikt på fysisk fostran med aktiviteter som gymnastik och idrott. Internatskolan fungerade närmast som ett eget samhälle. Jordbruket vid Lundsbergs gård försåg skolan med livsmedel. Fram till 1960-talet var Lundsberg en privatskola enbart för gossar.
Från början bedrevs undervisningen på Lundsbergs internatskola i herrgården. Den första skolbyggnaden som uppfördes 1897 brann ned 1906. Redan samma år påbörjades arbetet med den nya skolbyggnaden som togs i bruk 1907. Arkitekten bakom den nya byggnaden var Erik Lallerstedt som gav den ett tidstypiskt nationalromantisk formspråk.
När arkitekt Bror Almquist ritade kyrkan 1929 lade han stor vikt vid att den skulle ha ett utseende som harmonierade med det intilliggande skolhuset och att den på ett smidigt sätt skulle inrätta sig efter terrängen. Materialvalet med naturstenssockel, ljust putsade fasader och tegeltak var de samma som för skolbyggnaden. Att förbinda skolan och kyrkan genom en förbindelsegång var en idé hämtad från engelska internatskolor. Bror Almquist var vid tiden en flitigt anlitad kyrkoarkitekt i Värmland.
Att kyrkobyggandet i Lundsberg kunde bli verklighet berodde på en större donation av konsul Nils Christian Jensen och hans maka Augusta. Därefter har konstnärlig utsmyckning och inventarier tillkommit genom gåvor från kungligheter, fd lundsbergare m fl. Kyrkobyggandet var en viktig händelse inte minst eftersom det i stadgarna för internatskolan står att den ska drivas i demokratisk anda och på kristen grund. Grundstenen till kyrkan lades den 6 juni 1929 av prins Gustav Adolf. Byggmästare var K E Krafft från Kristinehamn. Söndagen den 5 oktober 1930 kunde sedan kyrkan invigas av biskop J A Eklund. Vid invigningen var prinsarna och de fd lundsbergarna Sigvard, Carl-Johan, Bertil och kronprins Gustaf Adolf närvarande. Kyrkan var genom sin tillblivelse en unik företeelse. Den är än idag landets enda skolkyrka.
Kyrkobyggnaden har sedan uppförandet endast genomgått mindre förändringar. När skolbyggnaden på baksidan byggdes till med en lägre barackliknande länga på 1980-talet som skulle inrymma hemkunskapslokaler och bibliotek påverkades kyrkobyggnaden inte nämnvärt. 1990 lades kyrkans tegeltak om.

Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med ett avsmalnande kor i öster, sidoställt torn på korets nordsida samt en utbyggnad av långhuset mot norr som bl a inrymmer orgelläktaren. Kyrkorummet nås via en ingång i förbindelsegången mellan kyrkan och skolbyggnaden. Kyrkans exteriör har en enkel form som ansluter såväl till äldre kyrkobyggnadstraditioner som till den intilliggande skolbyggnadens materialval och formspråk med en hög gråstenssockel, ljust putsade fasader och branta, tegeltäckta sadeltak. Det sidoställda tornet kröns av en kopparslagen spira. Kyrkan upplevs som en betydligt tyngre och äldre byggnad är skolbyggnaden trots att förhållandet i verkligheten är tvärtom.
Den förhöjda gråstensklädda sockeln är formad av oregelbundna granitstycken. Fasaderna har en grov slätputs och långhusets väggar har artikulerats med strävpelare med samma putsade yta som fasaderna och belagts på ovansidan med svart Grythytteskiffer. På orgelutbyggnadens gavel mot norr sitter ett ankarjärn i form av årtalet 1930. Kyrkans sadeltak är belagda med enkupigt rött tegel och har plåtdetaljer utförda i koppar. Takfoten är inklädd med brunmålade brädor och gavlarna är försedda med bruna vindskivor i trä. Tornet är försett med bruna välvda tornluckor med diagonalställd panel, dekorativa ankarjärn vid hörnen samt en kopparklädd tornspira som kröns av latinskt metallkors. Även långhusets gavlar är vid taknocken markerade med latinska kors i metall. I kyrkans torn finns två klockor, en större och en mindre. Den mindre klockan bär inskriptionen "Framåt vår hoppfyllda längtan går". På den större klockan står "Ungdomen kristnad är Sveriges vår, Sveriges framtid och hälsa".
Entrén från skolgården till kyrkans källarplan är markerad med ett skärmtak som bärs upp av en kraftig granitpelare. Skärmtakets gavel är klädd med brun lockpanel. Förbindelsegången mellan skolan och kyrkan är en låg länga med sadeltak. Ingången till kyrkan är markerad med en mindre frontespis krönt av ett latinskt träkors. Porten är utförd i brunbetsad ek med påspikade romber av trä. Över ytterdörren syns en skulpterad lunett med symbolerna Alfa och Omega, vilket skall tydas som "Kristus är den förste och den siste". I anslutande murverk finns detaljer i granit. Dörrens detaljer och omfattningen bildar formen av ett latinskt kors. Vid sidan av ytterdörren sitter väggarmaturer i metall med blyspröjs.
I kyrkans långväggar finns symmetriskt placerade rundbågeformade fönster. Ytterbågarna som är målade i en ljusbrun kulör är försedda med träspröjs och klart glas. Vid trapphus, torn, sakristia etc har fönstren en mer asymmetrisk och funktionellt styrd placering. I korgaveln syns en igenmurad välvd fönsternisch. Kyrkan har ett regnvattensystem bestående av hängrännor och stuprör i koppar.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkan är enskeppig med ett rektangulärt långhus och ett förhöjt och avsmalnande kor i öster som avskiljs från långhuset av en triumfbågeöppning. I långhuset är trätaket tunnvälvt medan ett tredingstak pryder det rakt avslutade koret. Koret domineras av den rikt utsmyckade altartavlan som vilar på ett fundament i kolmårdsmarmor och är omgiven av ett stuckmoln utfört på den putsade korväggen. Predikstolen har placerats söder om koret. I norr ryms en tillbyggd orgelläktare och i väster en bakre läktare. Sakristian återfinns under koret och kan nås via en trappa från predikstolen eller från en dörr vid orgelläktaren.
Kyrkorummets mittgång och kor är belagt med svart skiffer medan golvet inom bänkkvarteren består av såpskurat furugolv. Kortrappan med fyra steg från långhus till kor, den låga bröstmuren och golvet i koret har lagts med hyvlad skiffer vilket ger ett blankare intryck. De murade väggarna är vitputsade med kalkbruk, den nedre delen av väggarna i långhuset är avdelad med en bröstningslist och avfärgad i en gråbrun kulör. Tredingstaket i koret bemålat i kulörerna mörk ockra, rött, guld med vita detaljer. Långhusets trätak är slammat i en ljusblå kulör. Taket har ramats in av en marmorerad trompe l´oiel-målning. Takfoten är markerad med en list, även den bemålad med en trompe l´oiel-målning i form av en äggstav i röda och grå nyanser. I vardera långväggen finns fem rundbågeformade fönster de bakre är delade i och med läktarens placering. Innerfönstren består av tre lufter med blyspröjsat antikglas i olika kulörer, där den övre luften även har träspröjs.
Korets takmålningar är utförda av dekorationsmålaren Yngve Lundström, Stockholm. Konstnären har samarbetat med arkitekten Bror Almquist i ett flertal värmländska kyrkor. Det centrala motivet i målningen föreställer Jesu dop. Den rikt dekorerade ALTARTAVLAN är utförd av konstnären Peder Jensen och har en tredelad indelning med en rundbågeformad mittdel, där motivet är den korsfäste Kristus i mitten, och två lägre rektangulära sidostycken. Mittdelen kröns av lammet på boken med de sju inseglen. Det vänstra sidostycket innehåller uppifrån beskrivet motiven bebådelsen, konungarnas tillbedjan och flykten till Egypten. Det högra sidostycket innehåller motiven intåget i Jerusalem, gravläggningen och uppståndelsen. Nedtill, närmast altarbordet syns evangelisternas symboler; örn, oxe, lejon och ängel. Ramverket runt målningarna är förgyllt och smyckat med blomsterslingor. Altarbordet är utfört i grön kolmårdsmarmor, där fronten bärs upp av tre kolonner och spegelfyllningarna är dekorerade med en druvklase och en kärve. Hela altaruppsatsen omges av "ett barockmoln i stuck", utförd av bildhuggaren Arthur Gerle, efter arkitekten Bror Almquists ritningar. På den putsade korväggen har ett stuckarbete utförts. Det förgyllda kristusmonogrammet, IHS, kröns av ett latinskt kors och omges av en glorieliknande krans från vilka strålar och moln utgår.
Framför altaret finns ett gråmarmorerat träpodium. På var sida om altaret står en ljusbärare i metall med symbolerna Alfa och Omega. Ljusbärarna har samma formspråk som kyrkorummets takkronor och lampetter. Vid sidan om altaret intill väggen två gråmarmorerade skärmar med spegelfyllningar med lister i ett geometriskt mönster. Framför altaret finns en öppen ALTARRING som är vinklad i tre delar. Altarringens speglar har lister i ett geometriskt mönster. Ramverket har en grå kulör medan speglarna är förgyllda. Knäfall och överliggare är klädd med röd sammet.
DOPFUNTEN, som är utförd i trä, är placerad till höger i koret. Den har en åttkantig förgylld skål som bärs upp av en åttkantig pelare i ek med fyrkantig bas. Cuppan har en blomsterslinga utmed kanten. Enligt äldre arkivhandlingar, arkitekt Bror Almquists beskrivning, skall dopfunten tidigare ha haft ett lock som avslutats med en knoppformad skulptur. Detta lock var inte synligt vid inventeringstillfället.
PREDIKSTOLEN är placerad mot den södra långväggen och nås via en dörr i koret eller en trappa från sakristian under koret. Predikstolen har en korg i trä som vilar på fem svarvade kolonner. Fasaden har spegelfyllningar meden skulptur i varje spegel utformade av Peder Jensen föreställande tron, hoppet och kärleken. I över- och underkant är den dekorerad med äggstav, roccaiblad och druvklasar. Predikstolen är bemålad i gröna, bruna och gråblå kulörer samt har förgyllda detaljer.
Kyrkorummet har öppna LÅNGBÄNKAR som bildar två kvarter med 17 rader i varje. Utmed långväggarna är enklare bänkar utan ryggstöd placerade. Bänkarna har marmorerade speglar i gavlarna mot mittgången och i barriären mot koret. Ramverket är målat i en grönbrun kulör och speglarna har marmorerats i brunrött. Över bänkkvarteren hänger fyra takkronor i metall med blad i mässing. Varje takkrona kröns med ett av de fyra evangelisternas attribut; ängeln, lejonet, oxen och örnen. På läktaren, ovanför psalmnummertavlan och predikstolens dörr vinns väggfasta lampetter i mässing.
ORGELLÄKTAREN är placerad i en utbyggnad vid norra långväggen. En välvd öppning avdelar läktaren från kyrkorummet. Läktaren har ett skurgolv med gradänger och är möblerad med rader av lösa stolar med snörflätade sitsar. ORGELN med 23 stämmor är byggd av E. A. Setterquist & Son, Örebro. Orgelfasaden mot norr är rikt dekorerad med listverk, orgelblindpipor av orgeltenn, förgyllda akantusblad, änglar, tandsnitt och upptill fyllningar av gallerverk. Fasaden är målad i kulörerna grått, guld och rött. I en fönstersmyg mellan orgelutrymmena finns ett glasmosaikfönster i glödande färger av Sigvard Bernadotte från 1930. Fönstrets översta del föreställer gamla förbundets människor bidande soluppgången från höjden, de fyra andra partierna Jesu dop, bergspredikan, Jesu födelse och korsfästelsen. Mot väst finns ett ovalt fönster med blyspröjsat antikglas. Orgelläktarens barriär består av speglar med lister i ett geometriskt mönster. Speglarna är gråmarmorerade och omfattningen är målad i grå, beige och vit kulör. I långhuset framför korets bröstmur har ett podium byggts upp där en flygel placerats. Bredvid predikstolen finns även ett elektriskt piano. Vid det koravskiljande väggpartiet finns en PSALMNUMMERTAVLA i trä. Den är bemålad i en brun kulör med förgyllda detaljer. Från norra långväggen hänger en stor fana ut över bänkkvarteret.
Den bakre LÄKTAREN bärs upp av tre träkolonner. De är svarvade ovan bänkhöjd och delvis infällda i bänkinredningen. Vid väggarna finns motsvarande pilastrar. Kolonner och pilastrar är rödådrade och i läktarens tak finns infällda armaturer. Läktarbarriären har gråmarmorerade speglar med profilerat listverk i geometriskt mönster. Speglarna omges av ett ramverk som målats i grått med en vit och en röd ram runt spegeln. Läktaren har försetts med gradänger och två kvarter med bänkar. Golvet är belagt med linoleummatta, väggarna är vitputsade med ett bemålat parti i rött och blått kring dörren till trapphuset. Den övre delen av de rundbågeformade fönstren i långväggarna förser läktaren med dagsljus.
I TRAPPHUSET finns ett rundbågeformat fönster och ett grönbrun laserat trappräcke med fyllningar av gallerverk. I taket hänger en lykta med antikglas och blyspröjs, och trätrappan är belagd med en linoleummatta. Dörrpartiet mot kyrkorummet är målat i en grönbrun kulör. Två halvtrappor ner finns kyrkorummets huvudingång. Golvet är här belagt med svart skiffer och en bred trappa leder ner till förbindelsegången mellan kyrkan och skolbyggnaden.
I källaren ryms främst VESTIBUL, MINNESHALL och SAKRISTIA. Sakristian, som placerats under koret, är rymlig. Ett altare har placerats i en välvd nisch, här finns skåp för textilförvaring och ett tidstypiskt och enhetligt möblemang från 1930-talet med ett större sammanträdesbord. Väggar och tak är vitputsade och på golvet ligger en linoleummatta. Vid ett av fönstren finns inskriften Soli Deo Gloria. Minneshallen inrymmer ett skolmuseum där det mest iögonenfallande är en kraftig kolonn i granit som bär upp bjälklaget.