KARLSTADS DOMKYRKA

Komplettering vid inventering 2003:
Från mitten av 1300-talet har bevarats en urkund, som berättar att det då fanns en kyrka på Tingvallaön, den centrala stadsdelen i det nuvarande Karlstad. Den benämndes Tingvalla kyrka. Om det var samma kyrka, som fanns kvar på Karl IX:s tid, då Tingvalla år 1584 fick stadsrättigheter och erhöll namnet Karlstad, kan inte med säkerhet fastslås. Den då befintliga kyrkan låg nere vid Klarälven, i det kvarter Stadshotellet nu är beläget. Tillsammans med så gott som hela staden brann denna kyrka ned vid en eldsvåda 1616. Vid återuppbyggnad fick den nya kyrkan behålla den tidigare kyrkoplatsen nere vid älven. Den invigdes 1629. År 1719 drabbades åter staden av en eldsvåda, vilken även förstörde kyrkan. En del inventarier kunde dock räddas och tas i bruk i den nya kyrka, som sedan uppfördes. Med tanke på brandfara och älvens översvämningar valde man en ny plats för kyrkan, Lagbergets krön eller Herrgårdsbacken, som platsen också kallades efter kungsgården Carlsberg, som nedrivits omkring 1660.
Kyrkan uppfördes av murarmästare Christian Haller, med assistans från domkyrkosysslomannen Johan Hasselström och byggmästaren Philip Eckel, efter ritning av Jonas Fridstedt från Stockholm. Murningsarbetet startade 1723 och kyrkan invigdes år 1730. Kyrkan uppfördes under Fredrik I:s regeringstid och kallades först Frederici kyrka. Den uppfördes som en sträng regelbunden centralkyrka med en grundplan i form av ett grekiskt kors med fyra lika långa korsarmar utan utbyggnader för vapenhus och sakristia. I den yttre delen av den östra korsarmen inreddes två sakristior, som avgränsades från koret genom en tre meter hög vägg. Ovanför dessa utrymmen placerades en läktare. En läktare uppfördes även i den västra korsarmen. Över korsmitten byggdes ett torn av trä, vars utseende inte är känt. Tornet nedtogs 1792.
Centralkyrkans regelbundenhet bröts år 1734, då man började bygga ett västtorn med rum för vapenhus. Klockorna hade ditintills varit placerade i en klockstapel. Tornet stod klart 1737 och detta årtal finns anbringat på tornets västra fasad. Till en början hade tornet ett enkelt brädtak med kula. Efter en brand 1752 försågs tornet med urverk och en överbyggnad bestående av en kupol och en över denna mindre trälanternin med spira. 1794 förändrades överbyggnaden på nytt.
På 1790-talet omformades koret efter ritning av arkitekt Erik Palmstedt. Den östra korsarmens bakre del skiljdes nu helt från kyrkorummet genom en vägg, försedd med absidformad nisch för altare och altarprydnad i form av ett förgyllt kors med svepeduk, att uppståndelsekors, flankerat av mindre nischer med änglar skulpterade av J T Sergel. År 1795 murades portalerna med kolonner och korsprydd fronton vid ingångarna till kyrkan.
Vid den stora stadsbranden 1865, blev också domkyrkan skadad. Tornets överbyggnad och hela yttertaket störtade in. Överintendentsämbetets arkitekt Albert Törnkvist försåg kyrkan med ritning till ny tornspira 1867. Då påbyggdes även korarmarnas gavelfasader, så att taket som tidigare varit valmat, obrutet kunde fortsätta ända fram till gavlarna. Även kyrkans interiör upprustades och under 1890-talet tillkom målade korfönster.
Åren 1915-16 genomgick kyrkan en såväl yttre- som inre renovering och ombyggnad under ledning av arkitekt Axel Lindegren. Altare, altarring och övriga målade ytor erhöll en mörkare grön färgton. Fönstren utrustades med ornamenterat och inskriptionsförsett antikglas. Norra och södra sidoläktarna, som hade uppförts på 1750-60-talen, förnyades och försågs med tredelade, raka barriärer, indelade i rektangulära fält. Nya bänkar anskaffades samt en tandad taklist. Putsväggarna marmorerades i en gråviolett färgton.
En tillbyggnad i öster, planerad redan av Lindegren, tillkom 1956-57 ritad av Ragnar Hjort. I den inrymdes sakristia, arkivrum, skrudkammare, en mindre samlingssal med mera. I samband med tillbyggnaden nedtogs de målade korfönstren och de av Palmstedt ritade portalerna vid kyrkans ingångar. Arkitekt Kurt von Schmalensee efterträdde Ragnar Hjort som ledare för kyrkans inre restaurering åren 1967-68. Palmstedts korvägg flyttades nu en valvbåge österut, och kyrkans ursprungliga grundplan återkom. Läktarna drogs tillbaka omkring två meter och sänktes. Samtidigt erhöll norra och södra läktaren samma utseende som orgelläktaren. Den östra korsarmen återfick sina fyra fönster. Ett nytt fristående altare placerades under den valvbåge, som bildar övergången från den östra korarmen till korsmitten. En kororgel blev pendang till predikstolen. Befintliga bänkar i ek ombyggdes. Golvet omlades med kalksten i hela kyrkan. Konservator Olle Hellström framtog den ursprungliga färgen på altaret. I kyrkans kormittsvalv placerades, i redan sedan tidigare upptagna små runda öppningar, belysning. En ny dopfunt och ett glaskrucifix, ritade av von Schmalensee, tillkom.
1997-98 renoverades kyrkans exteriör och interiör under ledning av arkitekt Karl Karlsén. Tornets västfasad säkrades genom dragstag. Fasaderna omputsades och avfärgades. Skiffertaket omlades och tornspiran fick ny kopparplåt. I kyrkorummets södra korsarm borttogs bänkar för att där kunna inrätta ett kapell, en minikyrka. Nytt kapellaltare och altartavla, en ikon i form av en triptyk, uppställdes där tillsammans med lösa stolar. I motsvarande norra korsarm inplacerades ett nytt ljusträd av smide. Längst västerut borttogs bänkar för inrättande av barnhörna och klädavhängning. Konservatorsarbeten på predikstol, högaltare, orgelfasad, läktarbarriärer, psalmnummertavlor och biskopsstol genomfördes. Väggar och tak putslagades och nya visningsmontrar samt ny ljus- och ljudanläggning tillkom. Efter detta har två kyrkskepp upphängts i västra korsarmen och ett målat glasfönster tillkommit i vapenhuset.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet är stort, ljust och täcks av ett vitputsat ribblöst kryss- och stjärnvalv, samtida med byggnaden. Väggarna är vitputsade och genombryts av murnischer med rundbågiga fönsteröppningar. Samtliga fönster har glasmålningar. Taklisten är profilerad och vitmålad. Golvet är lagt med kalksten. Ingång sker via vapenhus i väster och genom vindfång i norra och södra korsarmen. I den östra korsarmen ligger koret avslutat med altarvägg i gustaviansk stil, skapat av Erik Palmstedt 1792. Två portar har enkla omfattningar vilkas överliggare används som fundament för ett balkongräcke, ovanför dessa finns två fönster. KORET- Över hela korpartiet löper ett murband med tandsnitt, och över detta en enkel murbåge smyckad med Gudssymbolen. I muren öppnar sig en hög absid med kupolvalv. Här står ett HÖGALTARE med altaruppsats i form av ett förgyllt kors draperat med Kristi svepning, med inskriptionstavla (INRI) och en törnekrona. Absidnischen flankeras av två mindre nischer med skulpturer, adorerande änglar (Religionen och Andakten) av Johan Tobias Sergel.
Ett dominerande CENTRALALTARE står placerat nära korsmitten på ett trappstegspodium, skapat i marmor av Kurt von Schmalensee vid ombyggnad av kyrkan 1967-68. Centralaltaret omgärdas av en delbar ALTARRING från samma tid. I korets södra del står en biskopsstol från 1792. Här står också en KORORGEL från 1968. På den norra korväggen är en gustaviansk PREDIKSTOL placerad, även den skapad efter ritning av Erik Palmstedt. Öster om predikstolen finns dopplats med DOPFUNT i kristall från 1968.
Kyrkorummets BÄNKAR tillkom 1914-15 men byggdes om 1967-68. De är utförda i ek med dörrar mot mittgångarna och placerade fria från ytterväggarna i sex kvarter, två i vardera västra, norra och södra korsarmen. Framför bänkraderna mot centralaltaret finns lösa stolar, likaså bakom centralaltaret i kordelen. I den södra korsarmens östra del har bänkarna tagits bort för att lämna plats till ett "Uppenbarelsens kapell", en minikyrka med lösa stolar, flyttbart altare och altartavla i form av en tredelad ikon. På motsvarade östvägg i norra korsarmen finns ett ljusträd i smide.
LÄKTARE finns i väster, norr och söder, samtliga med underbyggnader tillkomna 1968. Orgelläktaren i väster har gustaviansk stil, svagt svängd, med orgelns ryggpositiv mitt i barriären. Orgelfasaden från 1878 är i senklassicistisk stil och marmorerad i ljusa gulgröna kulörer. Läktarfasaderna i norr och söder är återskapade i gustaviansk stil vid renoveringen 1967-68, efter den västra som förlaga.