SEGERSTADS KYRKA

Segerstads kyrka är uppförd 1747 av murarmästaren Christian Haller. Kyrkan består av ett enkelt långhus med tredelad koravslutning i öster. Det nuvarande tornet med vapenhus är uppfört 1847 och ersatte då ett rivet torn uppfört 1766. Vidbyggd sakristia i norr. Långhuset är uppmurat av natursten, tornet och sakristian troligen av tegel. Entré från tornet i väster, utgång även i korets södra vägg samt via sakristian.
Kyrkans planform och exteriör, med sitt branta, valmade sadeltak över långhuset, är karakteristiska för sin byggnadstid. Det senare tillfogade västtornet kröns av en huv med lanternin i två avsatser samt en kort spira. Kyrkans murar är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med gråmålade träbågar och gråmålade plåtinklädda fönsterbänkar. I fasaden är svartmålade dragstag synliga.
Kyrkan har en grå sockel, är putsad med horisontellt borstat bruk och avfärgad i en vit nyans. Tornets fasader är stänkputsade och avfärgade vitgula med kvaderrusticerade, slätputsade hörnlisener markerade i putsen. I vardera väderstreck en tornlucka, rundbågig med svarta plåtinklädda luckor. I höjd med tornluckorna är små rundbågeformade nischer inhuggna i hörnbanden. På sidorna om ett runt tornfönster finns korsblindering. Under taken en profilerad gråmålad trälist.
Långhusets tak är klätt med glavaskiffer, små rektangulära plattor och kopparnock medan tornspiran och tornluckor är klädda med svartmålad järnplåt avslutad med ett kors på kula i koppar. Sakristian har valmat sadeltak med skiffertäckning och kopparplåtsnock. Här finns en röd teglad skorsten.
Kyrkans huvudentré i väster har en engelskt röd målad pardörr med överljus i klassicistisk omfattning. Halvrund stentrappa i kalksten. Handledare sitter monterade på fasaden. Ovan entrén en tavla med texten "Kyrkan byggd år 1747. Tornet påbyggdt 1840." Vid den södra korväggen finns entré med en rundbågig bräddörr målad grå med svarta långa beslag. Stor stenhäll framför. Sakristiedörren sitter i en infräst nisch, har pardörr gråmålad med rombmönstring. Fyra granithällar bildar en trapp. Kyrkan har regnvattenssystem av koppar, mjuka böjar. Ovanför koret sitter en vindflöjel.

SAMMANFATTNING: Långhuskyrka med förhöjt, tresidigt avslutat kor. Ingång i väster. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv. Interiören har genomgått ett flertal restaureringar under 1800- och 1900-talen. Den fasta inredningen förnyades till stor del under 1800-talets andra hälft i tidstypiskt stil. Altaruppsats och predikstol utfördes då av fabrikör O. L. Dahlman från Västerås, delvis efter ritningar från 1861 uppgjorda av byggmästare Edv. Eriksson, Nysäter. Nuvarande altaruppsats härrör från 1946 och utfördes efter ritningar av arkitekt Elis Kjellin, delvis utifrån äldre snidade delar från omkring 1700. Altartavlan målades av konstnär Thor Fagerqvist. Interiören har restaurerats även 1957, efter ritningar av arkitekt Ragnar Jonsson. Läktare och orgel tillkom på 1860-talet.
Kyrkorummet har två BÄNKKVARTER om 16 bänkar varav de två främsta på varje sida avkortade. Korskrank. Sidogångar efter väggarna. De är utförda i sen 1800-tals stil med höga gavlar med urfrästa kors och mönstring. Strålaserade grågröna. Bänkvärmare. Lackat trägolv. Förhöjda bänkkvarter med såpskurat trägolv. Korgolvet lackat, förhöjt två steg. En röd mittgångsmatta täcker hela gången. Profilerad träsockel. Vitputsade väggar med profilerad taklist målad beige, blå och röd. Vitt trätunnvalv med tre vitmålade dragstag av järn. Fönstren är rundbågeformade med gråmålade bågar med spröjsning av trä. Kulörta glas i innerbågar. Tre fönster på vardera långsida och två runda fönster i västfasaden på vardera sida om orgeln.
Förhöjt tresidigt avslutat KOR. Två fönster i de avfasade väggpartierna med glasmålningar. Från vänster till höger visas Matteus, Marcus, Lukas och Johannes. ALTARUPPSATSEN är i tre våningar och består av delar från en 1700-talstavla (evangelister, basunblåsande änglar, svärdbärande Kristus) samt två målningar "Korsfästelsen" och "Uppståndelsen", målade 1946 av värmlandskonstnären Thor Fagerqvist. Dominerande kulörer är rött, brunt och grönt. Underst en inskriftstavla med text: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig. Han skall leva om man dör." Joh 1:25. Änglarna på altaruppsatsen tillhörde tidigare en predikstol. Altaruppsatsen nykomponerades 1945. ALTARET är av trä, rektangulärt och målad i beigegult. Textilierna hänger på krokar. ALTARRINGEN är sluten, femsidigt bruten och tät, marmorerad med fyllningar i grönt i förgyllda lister. Grön strålasering i ramverket. Knäfallstyg i rött.
I korets södra parti finns DOPPLATSEN med en relief på väggen föreställande Den gode herden, skapad av konstnären Yngve Andersson, Stockholm. DOPFUNTEN är från 1200-talet och är tillverkad av täljsten. Den består av två delar. En kittelformad cuppa med något välvd undersida och med kort cylindriskt skaft avslutat nedåt med rundstav. Ornamentiken består dels av ett utsparat band längs randen, dels repstav kring livet, dels dubbelt band med i mitten zig-zag eller repcylindriskt skaft. Foten har en rund platta med 15 skålade refflor och kort cylindriskt skaft. Funten saknar uttömningshål. Oljemålad i vitt och gråblått. MADONNAN i monter vid korets norra del är från omkring år 1300 och skulpterad i ek, ett stycke. Madonnan sitter frontalt, klädd i en vid halsen lätt spetsurringad dräkt, som vid midjan genom inskärning markerats sammantagen såsom genom ett bälte, varigenom veck bildats såväl över som under midjan. Över de båda axlarna faller slätt en mantel. Jesusbarnet är placerat i halvt sittande ställning ovanför moderns vänstra knä. Barnet saknar armar och huvud. Madonnans ansikte visar en fin oval med mjukrundat hakparti, liten och lätt småleende mun, rak (avslagen) näsa samt mandelformade ögon med markerade pupiller. Över huvudet har madonnan en duk, som på båda sidorna hänger i sirliga, pipiga veck. På duken har fordom suttit en krona. Madonnans högra arm saknas. Skulpturens polykromering är helt försvunnen. Vitmålat kredensbord. Två korbänkar målade gråvita och blått. Två PSALMNUMMERTAVLOR på gustavianska pelare med svart botten och förgylld rokokoram. Kormatta och dopmatta. Ambo, piano och två korstolar. I korets södra parti finns en dörr, framför den hänger ett draperi. Nedanför koret, på den södra sidan, står kyrkans LJUSBÄRARE.
PREDIKSTOLEN är från år 1862. Den sitter högt placerad på norra långsidan med en tätbyggd trapp. Platteknik och sirlig. En kolonn bär upp den åttkantiga korgen med. Väggtavla med strålande sol och tecknen IHS. Baldakin som avslutas med kors och kula. Dominerande färgsättning i ljust grönt, blått och guld.
I väster LÄKTARE med underbyggnader för samlingsrum, kontor, våtrum och toalett. Barriär i klassicerande stil. Fem stora fyllningar med pärlstavsomfattning. Gråa lister med grönmarmorerade fyllningar. Läktaren bärs upp av tolv marmorerade pelare. Inbyggnaderna har stående panel, vitlaserad med liten profilerad list överst i blått och rött. De främre väggarna är som skärmar, och går ej ända upp till läktartaket. Dörr med glasöppning till samlingsrum. Övriga dörrar med tre fyllningar målade blå, rött, vitt och guldockra med svampteknik. Trägolv. Vit takpanel. På läktarunderbyggnadernas skärmväggar hänger foton över skisser gjorda av Paul Piltz, tänkta takmålningar för kyrkan under 1950-talet. ORGELN byggdes år 1869-70 av E A Setterquist och hans medhjälpare. I orgeln ingår äldre delar, enligt traditionen från den gamla orgeln i Karlstads domkyrka. Orgeln är målad grågrön med blågrön dekor och förgyllda detaljer. På läktaren ligger en heltäckningsmatta. Norr om orgeln finns de gamla bänkarna, fem stycken grönlaserade, kvar på sluttande trägolv. På den södra sidan uppbyggda gradänger med lösa stolar. Mobil luftfuktare.
SAKRISTIAN är placerad norr om koret och har en tresidigt bruten väggfasad mot norr. Utgång i väster, grå dörr med överljus med smidesdekor. Rundbågig trädörr in till kyrkorummet. Lackat trägolv, vitputsade väggar och blågrått trätak. Gråmålat kvadratiskt fönster med järngaller invändigt. Efter östra väggen grått skåp för textilförvaring. Avrundat arkivskåp i sydväst. Gjutjärnsugn. Skiss altartavlan 1944, prästfoton, foto av kyrkan före tornets ommålning, äldre foto bårhus. Tavla över Joh G Lindberger.
VAPENHUS med lackat trägolv och vitputsade väggar under ett brunmålat trätak. Gråmålad inbyggd vägg i söder för elförråd och trappa upp till torn och läktare. Innersidan på entrédörr målad grönblå, med överljus. I vapenhuset står en kista och ett solur på en pelare. Svängdörr in till kyrkorummet. TORNRUM med gammalt trägolv, vita putsväggar och runda fönster i söder och norr. Grönlaserad trädörr till läktaren. Två vita högskåp med gamla böcker.
ÖVRIGT: Spotlights placerade på främre dragstaget. En stor högtalare nedpendlad från kortaket. Minnestavla om renovering 1916 på norra långsidan. Ljuslampetter i mässing på väggarna. Ljuskronor över mittgången, varav en i glas. Brandlarm.

Kompletterat vid inventering 2003:
Den nuvarande stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr samt västtorn. Kyrkan uppfördes ursprungligen i två etapper: långhus och sakristia 1738-47 och västtornet 1750-66. Vid det förra tillfället verkade domkyrkoarkitekten Christian Haller som byggmästare. Knappt hundra år senare, 1847-48, ersattes 1700-talstornet med det befintliga. Delar av 1700-talsgaveln nedtogs också vid detta tillfälle.
Till år 1745 låg en liten medeltida träkyrka i Segerstadsbyn, där en gammal kyrkogård ännu finns kvar. Denna kyrka revs samma år som den nya invigdes. Timret såldes på auktion. Kvar på den gamla kyrkplatsen finns idag ett magasin samt ett tiotal smidda järnkors, sk livsträd.
Den nuvarande kyrkan ligger mitt på Segerstadsslätten. Byggnationen påbörjades den 29 maj 1738 på mark som tio år tidigare erhölls från säteriet Hanevik som ägdes av löjtnant Magnus Roos och hans maka född Mackreij.
Under åren 1818-1819 förses kyrkans långhustak med skiffer. Tidigare var kyrkans tak täckt med spån. Kyrkorummet har genomgått några större förändringar och ombyggnadsarbeten. Under 1900-talets början ombyggs bänkar och kyrkorummets innertak under ledning av arkitekt Bror Almquist. 1945 ändrades altaruppsatsen till en av äldre delar komponerad ny pjäs med målningar av konstnären Thor Fagerkvist. Altaruppsatsen komponerades av arkitekt Elis Kjellin. 1957-62 leder arkitekt Ragnar Johnson arbeten som innebär att elbelysning installeras, koret förlängs, bänkarna ändras och gavlarna sågas av. Snickeriarbeten utförs i koret och sakristian, altaret förlängs och sänks samt en ny dopplats installeras i korets södra del. Kyrkorummet får en ny färgsättning och exteriört sker lagning av puts på torn och skepp, montering av ny sockel av skiffer samt ommålning av fönster och tornluckor. 1988 sker en inbyggnad under västläktaren för toalett, väntrum, kontor och kapprum mm under ledning av arkitekt Bror Jonsson. Därefter har endast åtgärder av underhållskaraktär genomförts.