EDS KYRKA

Komplettering vid inventering 2002:
En liten medeltida kyrka, troligen uppförd i mitten av 1200-talet, låg på gården Kyrkebyns ägor. Den efterträddes av en annan träkyrka, möjligen på 1500-talet, också den på Kyrkebols ägor. (Efter utgrävningar här i slutet av 1940-talet restes en minnessten på kyrkogården 1950 och den forna kyrkogården hägnades.) En växande befolkning i mitten av 1700-talet ledd i Ed, liksom i många andra socknar, till att den befintliga kyrkan blev för liten.
Efter beslut 1766 upprättades ritningar på en ny kyrka av murarmästare Sven Hertz, upplärd av domkyrkobyggmästaren Christian Haller, Karlstad. Ritningarna skickades till överintendentsämbetet i Stockholm för beslut. Församlingen fick dock vänta i 18 år innan nya ritningar, även de av Hertz, kunde godkännas. Den 29 april 1783 lades den första grundsten till nybygget. Denna sten skall ligga under nuvarande predikstol, här inmurades också ett skrin med silvermyt från Gustav IIIs tid. Drivande bakom kyrkobygget var major Carl Fredrik Uggla som skänkte 1000 daler silvermynt till kyrkobygget. Långhus, kor, sakristian och torn uppmurades av natursten mellan åren 1783-85 under ledning av var murarmästare Sven Hertz från Karlstad. Altaruppsats och predikstol flyttades över från den gamla kyrkan. Den nya kyrkan invigdes den 31 augusti 1788. Den fick då, efter kungligt beslut och på församlingens begäran, namnet "Gustaf Adolphs kyrka", efter den dåvarande kronprinsen. Namnet ändrades dock snart till Eds kyrka. Den gamla kyrkan såldes på auktion 1788.
Under koret finns ett utrymme som från början var gravkammare åt Karl Fredrik Uggla och hans maka Agneta Elisabeth Didron och deras barn.
Tornets nuvarande avslutning med svart tornlanternin och vitmålade fönsterbågar fick sin form 1819. Det uppfördes av "tornbyggaren" Pär Svensson från Elofsrud i V:a Ämtervik. Före detta fanns ett spånklätt skyddstak på tornet. Den förgyllda kulan med kors sattes upp 1852.
Långhusets ursprungliga spåntak togs bort 1833 och ersattes av ett rektangulärt småskiffer, troligen från Glava. Tio år senare fick takstolarna förstärkas för att orka bära det tunga skiffret.
I slutet av 1870-talet byggdes västläktaren till och en orgel placerades där. Den utfördes av orgelbyggaren E A Setterqvist, Örebro 1879. Av denna orgel finns fasaden bevarad, men 1945 utökades den till 22 stämmor. Denna ombyggnad utfördes av Hammarberg, Göteborg.
En invändig renovering, utan vederbörliga tillstånd, skedde 1902. Den innebar en kraftig omgestaltning vilken förändrade interiörens karaktär. Det välvda innertaket kläddes med pärlspånt och uppdelades med lister i fält. Väggarna målades grågröna och indelades i fält med enkel schablonmålad dekor. Två korfönster öppnades upp och försågs glasmålningar av Stockholmsfirman Neuman & Vogel. Altarpartiet förändrades helt och fick som prydnad ett enkel kors med svepning. Äldre inventarier ommålades och den äldre slutna bänkinredningen byttes mot nya, öppna bänkar. Träbågarna i långhusets fönster ersattes av bågar i gjutjärn, vilket bekostades av Liljedals glasbruk.
Mellan 1938-9 genomfördes en inre restaurering efter ett program av länsarkitekt Conny Nyqvist. Syftet med restaureringen var att återställa utseendet till tiden före 1902 års arbeten. Innertakets pärlspånt ersattes av treetex-skivor. Korfönstren murades igen och glasmålningarna flyttades till tornet. Långhusets fönster fick träbågar och väggmålningarna avlägsnades. Altarpartiet ombyggdes igen och den gamla altaruppsatsen återuppsattes. 8 nya ljuskronor från Holmströms. Arbeten i vapenhus, bland annat ny trappa till läktaren. Återinvigning 29 januari 1939.
1965 togs all puts bort på tornet som sedan omputsades. Enligt uppgift togs samtidigt också allt skiffer ner på hela taket och undertaket lades nytt. Skiffret tvättades och spikades sedan åter på plats.
Den senaste större invändiga renoveringen genomfördes 1983 under ledning av arkitekt Lars-Erik Havstad. Då kläddes innertaket åter med släta brädor enligt det äldsta utförandet. Mittgången höjdes till kvarterens nivå och golvet isolerades. Nya bänkar tillverkades och försågs med bänkvärme. Några bänkar togs bort längst bak och en läktarunderbyggnad gjordes med plats för brudkammare, WC och städutrymme. Äldre inventarier konserverades under ledning av Urban Ullenius och äldre färgsättning togs fram. Sakristian försågs med ny inredning. Återinvigning skedde den 28 augusti 1983.
På grund av läckage mellan torn och tak under vintern 1999- 2000 gjordes lagningar 2000-01. Detta innebar både lagning av läcka och putslagningar på torn och långhus.

Eds kyrka med ljus och enkel utformning är typisk för byggnadstiden och utgör ett gott exempel på den gustavianska tidens kyrkobygge. Kyrkan är uppförd av natursten och putsad såväl ut- som invändigt. Utvändigt är den kvastade/borstade kalkputsen ej avfärgad. Det rektangulära långhuset har tresidigt avslutat korparti och utbyggd sakristia i öster med underliggande fd gravkor. Murarna bryts upp av spröjsade rundbågade fönster av trä, målade i engelsk rött. Båda långsidorna är försedda med 5 fönster, alla försedda med fönsterbleck av koppar. Strax ovanför den grå, utskjutande sockeln av spritputs finns på respektive sida 3 ventilationsgaller. Dessa utgjorde friskluftsintagen i en tidigare värmeanläggning. Långhusets valmade sadeltak är täckt med ett rektangulärt småskiffer, troligen från Glava. En liten mönsterläggning förekommer med en skifferrad strax under nocken är rundhuggen.

Västtorn med ingång i väster via en kopparklädd dubbelport, med en stentrappa framför. Ovanför porten finns ett runt fönster samt en "murarkrona" och en text som lyder "År 1783 efter FRÄLSARENS Födelse, det 13:e af GUSTAF den III:s regering, byggdes detta HERRANS HUS och kallades GUSTAF ADOLPHS kyrka efter SWEA RIKES KRON PRINTS". I bottenvåningen finns, åt söder respektive norr, två fönsterbågar av gjutjärn försedda med färgat glas. Under torntaket finns rundbågade brunmålade tornluckor, två åt vardera väderstrecken.
Takfoten är träinklädd och något profilerad, på långhuset brun. Ventilerad genom ett antal runda hål. Avvattning med hängränna av koppar i öster. Tornet avslutas med en kopparklädd lanternin försedd med ett småspröjsat, vitmålat fönster åt vardera väderstreck. Upptill avslutas lanterninen med ett förgyllt kors på kula. Takfotsinklädnad av trä och målad i ljust grått.

Sakristian, som har ett rektangulärt fönster i öster, nås via en brunmålad dörr i norr. Framför dörren finns en skifferlagd markyta, troligen Grythytteskiffer. Ytan utgör tak till pannrummet som ligger under. I kanten mot fasaden ligger kopparplåt. Sakristians tak är lagt med rektangulärt småskiffer. Hängrännor och stuprör av koppar. Sakristian vilar på en välvd undervåning som tidigare tjänstgjort som GRAVKOR. Ingång i söder med dubbla järndörrar. Ovan dessa en inskriptionstavla. Kammaren har vitrappade väggar, ribblöst korsvalv av tegel samt golv av stenhällar. Inga fönster. Två luftventiler. Från 1859 ej använd som gravkammare. 1907 apterades rummet till arkiv men är numer oanvänt.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Enskeppig salkyrka med entré via vapenhus i västtorn. Tresidigt avslutat, förhöjt korparti med vidbyggd sakristia i öster. Trätunnvalvstaket är målat i gråblått. Läktare i väster med orgel. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt. De rundbågeformade träfönstren är målade i gråvitt och försedda med blyspröjs. Två öppna bänkkvarter med mittgång och sidogångar. Predikstol på norra sidan och altaruppsats bakom halvcirkelformad altarring i öster. Dopaltare i korets södra fönsternisch med medeltida dopfunt.
LÅNGHUSETS golv består av lackat trägolv. I mittgången roströd heltäckningsmatta. I sidogångarna finns galler i golvet för spridning av varmluft. Vertikala fönsternischer med stenhäll. Rummet täcks av ett trätunnvalv av släta brädor, målade i ljust gråblått och avslutas neråt med en profilerad taklist målad i blått, grått, gråvitt och rött. Fyra dragstag inmålade i takets gråblå färg. Dragstaget längst fram är försett med åtta stycken inmålade spotlights.
Ett rymligt KOR, förhöjt ca 15 cm är lagt med lackade furubrädor. Två igensatta fönster på de snedställda korväggarna är markerade med rundbågade ristningar i vilka det hänger två stycket målningar av Olle Hjortzberg. Dessa föreställer Kristus som välsignar barnen och Johannes döparen som hälsar Kristus som Guds son. Predikstol från tidigt 1700-tal och altaruppsats från 1720-talet, senare kompletterad. Framför altaruppsatsen hel altarring med fyllningar försedda med marmoreringar i blått och grått. Kormatta i ryateknik; blått, gråvitt och brun toner, märkt: "Värml Hemls 1938 AMEH". Korstol. På väggen bakom altaruppsatsen, som står ca två meter från väggen, hänger en själaringningsklocka. Under denna finn nedgång till sakristian via fem trappsteg. På var sida om trappan finns lådor innehållande ljudskåp och förvaring. PREDIKSTOLEN är enligt uppgift utförd av Nils Falk, Grums och daterad 1701. Den överflyttades till den nuvarande kyrkan vid tiden för nybyggnationen. På korgen finns skulpturer föreställande Kristus och de fyra evangelisterna. Den är dessutom smyckad med spiralvridna kolonetter och olika slags ornamentik. På baldakinen finns ornamentik av olika slag och en ängel som bär ev vapensköld med ätten Rosenbielkes vapen, troligen syftar detta på Christian Rosenbielke, gift med kapten Erik Uggla och farmor till Carl Fredrik Uggla. På predikstolen står en ängel från 1720-talet. Han har en lie i sin hand och en dödskalle vid sina fötter. Han har också tidigare hållit ett timglas. Ängeln symboliserar på så vis tidens flyktighet och dödens ofrånkommlighet. ALTARUPPSATS tillverkad av Nils Falk på 1720-talet. Flyttades från den sk mellankyrkan, och förändrades och förstorades något i samband med att den flyttades över till den nya kyrkan. Tillskottet gjordes av bildhuggaren Erik Grund fr Karlstad på 1780-talet. Mittpartiet föreställer Kristus på korset. Nedanför finns Guds lamm och en inskrifts tavla. Två par spiralvridna kolonetter omger skulpturer föreställande evangelisterna Markus och Johannes. På platsen för de igenmurade fönstren hänger två st oljemålningar av Hjortsberg.
De två BÄNKKVARTEREN innehåller 16 bänkar på var sida. De gråmålade bänkarna har blå överliggare och är försedda med gavlar vars spegelfyllnad har ett marmorerat mittparti samt vita, blå och gråa lister. Lösa blå dynor.
LÄKTAREN tillkom i slutet av 1870-talet då kyrkan också fick sin första orgel, byggd av EA Setterqvist, Örebro. Från denna orgel finns fasaden bevarad.
SAKRISTIAN har lackat trägolv och putsade väggar. Ett rektangulärt fönster i öster med två lufter; 4x4 spröjs av bly i varje luft. Det platta innertaket är målat i blågrått. Utgång i norr som togs upp 1875. Textilförvaring. Enkla trämöbler.
Öppningen i tornmuren och en LÄKTARUNDERBYGGNAD ger ett förrum med ett devis sluttande lackat trägolv med röd heltäckningsmatta. Väggarna utgörs i väster av murverk, för övrigt av skivmaterial med målad väv. Taket i lyfts av pelare som står på en ca 50 cm hög, svartmålad bas. Skaftet försett med blå marmorering och avslutas med en förgylld ring. I förrummet finns 4 st gamla gravkors av smide inställda. Mot norr finns HANDIKAPPTOALETT med vit spegelförsedd dörr av trä. HWC har plastgolv, väv på väggar och skivor i tak. I söder ett VÄNTRUM med dubbel vitmålad spegeldörr. Ett lacka trägolv, vägg i väster utgörs av tornmuren, de andra tre är skivor med målad väv. Södra väggens övre del är glasad för ljusinsläpp från långhusfönstret. Trätak målat i gråblått. Väntrummet är möblerat med nytillverkade möbler i Karl-Johan stil. Läktarunderbyggnaden går inte ända ut mot ytterväggarna och på så sätt finns i söder utrymme för klädavhängning och förvaring i skåp försedda med skjutluckor. På norra sidan finns förvaringsskåp med dörrar samt förråd. Kyrkorummets västvägg utgörs av vitlaserad spontad panel, nedtill försedd bröstpanel med marmorerad spegelindelning i blått. På den södra sidan Series Pastorum med fotografier på de sex senaste prästerna som verkat i församlingen. På den norra sidan ett inbyggt glasat skåp för förvaring av föremål. Dubbeldörr av trä leder in till läktarunderbyggnaden.
Tornets bottenvåning utgörs av VAPENHUS med stengolv och vitputsade väggar. Trätak, vitmålat. De två fönstren är blyspröjsade med färgat glas vars övre del innehåller figurativa delar som är synliga från tornvåningen 1tr. Trappa på norra väggen av trä med betsade och lackade sättsteg. Räcke av gråvita spjälor med grå handledare. Lös ledare förbi fönstret i norr. Vitmålat trätak, mässingskrona i taket. Dubbelport av trä, invändigt målad i grått. Vapenhuset möblerat med vit bänk för kort och broschyrer.