FILIPSTADS KYRKA

Filipstads kyrkan i gustaviansk stil har korsformad plan med tresidigt avslutat korparti samt västtorn. En vidbyggda sakristian finns på korpartiets nordsida och är sannolikt samtida med korskyrkan, medan en motsvarande utbyggnad på sydsidan är sekundärt tillfogad. Entré sker från tornets vapenhus i väster, via korsarmarna i söder och norr samt via fd sakristian i norr.
Murarna är ut- och invändigt vitputsade samt genombryts av djupt insänkta rundbågiga fönsteröppningar. Kyrkans exteriör livas med lisener och profilerat listverk vid takfot. Fasaden är slätriven och avfärgad vit. Svarta ankarslut är synliga. Fönsteröppningarna har kopparklädda solbänkar. Fönstren sitter i vitmålade järnbågar. Glasen är kulörta i blyinfattningar.
Korskyrkan har mansardtak, medan tornet kröns av huv och lanternin. Allt är täckt av kopparplåt i småformat, diagonallagda skarvar. Den vidbyggda sakristian och motsvarande byggnad i söder, har toppformat tak lagt med kopparplåt. Taken har ståndsrännor som avslutas i stuprör av koppar.
Byggnadens murar är uppförda av skalmurad natursten med skifferstensbitar som skolsten, mellan större stenblock av granit. Sockeln är murad av natursten, spritputsad och springer ut från fasadlivet. Sockelns överkant är avjämnad och mellan väggarnas lisenerna täckta med kopparplåt.
Tornet är rikt artikulerat med hörnlisener, profilerad takfot och rund- och rundbågeformade fönster och tornlucksöppningar. Tornet kröns av en mjukt avsvängd huv med öppen lanternin, allt i koppar. Lanterningens tak avslutas med ett förgyllt kors på kula. I vardera väderstreck finns i takhuven urtavlor med förgyllda siffror och visare. De smyckas överst med ett litet förgyllt klot. Entrédörren i väster är insänkt i en rundbågeformad portal. Dörrbladen är inklädda med svartmålad plåt. Framför entrén en stor halvcirkelformad trappa av gatsten.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Filipstads kyrka är ett utmärkt exempel på den gustavianska tidens kyrkobyggnadskonst. Kyrkan har en korsformad plan med tresidigt korparti samt västtorn med vapenhus. Vapenhus finns även i norra och södra korsarmen. Vidbyggda rum för fd sakristior norr och söder om koret. Läktare finns i norr, söder och väster. Läktaren i väster bär upp en stor orgel.
En donation gav församlingen möjlighet att vända sig till några av samtidens bästa konstnärer vid anskaffandet av kyrkans inredning. Altaruppsatsen och predikstolen är högklassiga arbeten ritade av arkitekten Jean Eric Rehn. Altaruppsatsens målning är gjord av hovmålaren Lars Bolander, 1784. Målningen föreställer en änglakör, som lovsjunger omkring ett på altaret stående stort förgyllt kors, över vilket endast törnekransen är fästad.
LÅNGHUSET har ett täljstensgolv med gångarna mönsterlagda rött och grått. Väggarna är putsade och avfärgade med vit kalkfärg, förutan ett ca en meter högt band efter sockeln, målat med oljefärg. Väggarna är uppbrutna i fönsternischer och pilastrar som bär upp takets valvningar. Under takvalven en liten profilerad taklist, putsad vit. Taket är kryssvälvt och vitkalkat. Fönsteröppningarna är rundbågiga med bågar målade ljusgråa med fönsterglas i dekorativ blyspröjsning. Rundbågiga pardörrar till vapenhusen i norr, söder och väster är målade i brunlaserad träimitation.
Den nuvarande BÄNKINREDNINGEN härstammar från 1939, med utförande i nära anslutning till 1700-tals inredningen. Bänkarna bildar åtta kvarter, två i vardera riktning, med mittgång, tvärgångar och sidogångar efter ytterväggarna. Antalet bänkar är 7+7 i söder, öster och norr samt 13+13 i väster. Kvarteren är förhöjda och belagda med trägolv. Bänkarna är målade ljust går med mörkare grå överliggare samt tegelröd drapering och förgylld blomma på gavlarna i empirestil. Gröna dynor finns samt bänkvärme.
I stort sett samtida med kyrkan är de två rektangulära NUMMERTAVLORNA nere i kyrkan, medan de två i koret är omkring hundra år yngre. De har guldram med krön av dekor med blad, harpa och snedställt kors. Bottentavlan är brun. Vid den gamla kyrkans brand räddades en del ljuskronor. De renoverades och upphängdes i den nya kyrkan.
LÄKTARNA i norr, söder och väster sitter högt placerade. De bärs upp av kolonner med grå marmorering på vit botten och har profilerade kapitäl. Fyra kolonner per läktare, de i väster har kannelering. Barriärerna är raka med tre fyllningar vardera, målade i blågrått och vitt. Den mittersta är i samtliga är utsmyckad med förgylld rosett och girlangprydd medaljong. Läktarnas undertak är panelade och gråmålade. Den västra läktaren bär upp en stor ORGEL. Orgelfasaden är från 1796 är utförd efter ritning från Överintendentsämbetet 1792 och byggdes av Matthias Svahlberg. Den är pampigt utförd och målad i blågrått. Fasadens har förgyllda ornament (ängelhuvuden, strålande öga, krukor, blommor och girlanger) som tillkom 1853 men utfördes i enlighet med 1792 års ritning. År 1854 tillkom vidare de förgyllda ornamenten på läktarbarriärerna, också de utförda efter den gamla ritningen. Orgelverket ombyggdes senast 1977. På läktarens golv ligger heltäckningsmatta. Bänkar saknas, istället finns lösa stolar. Spiraltrappa upp till orgelverkets övre del. Den södra läktaren har gammalt trägolv och grönlaserade fasta bänkar på gradänger. Den norra läktaren har ett lackat furugolv och saknar bänkar. Här finns istället ett stort förvaringsskåp samt bord och lösa stolar.
Under läktaren i väster finns underbyggnader för sakristia i söder och väntrum, klädavhängning och toalett i norr. Väggarna är panelade med glaspartier med listverk målat i grönt och rosarött. Tygklädda partier. Utställningsmontrar, anslagstavlor samt bokbord. Under läktarna finns också plats för ett antal bord och stolar. I den bakersta bänken i det södra kvarteret är ett skåp för ljus- och ljudanläggning inrymt.
KORET är förhöjt tre steg och tresidigt avslutat. Genom att bänkar tagits bort i de främre kvarteren finns en stor yta framför trappavsatsen som nu ingår i koret. Här finns i norr utgång till vaktmästarrum (fd sakristia) och i söder till kapell, Johanneskapellet. Golvet i det nedre koret är belagt med stenplattor lika mittgången medan det förhöjda partiet har keramiska plattor i gråbrunt och vitt, lagt i diagonalt rutnät. Ytterligare förhöjning finns innanför altarringen, med fint mönsterlagt keramiskt golv, rött-svart-brunt-vitt. I koret finns i de avfasade väggpartierna finns fönster med GLASMÅLNINGAR föreställande Martin Luther och Gustaf II Adolf.
ALTARUPPSATSEN uppsattes i kyrkan 1789 och är placerad mot östväggen framför ett igensatt fönster. Uppsatsen är uppbyggd kring ett fristående, skulpterat och förgyllt kors med strålglans och törnekrona, placerat mot en målning med lovsjungande änglar, utförd av Lars Bolander. Uppsatsen består av två joniska kolonner som bär upp en tandsnittsdekorerad fronton med ett förgyllt strålande allseende öda. Fundament och omfattning är marmorerat i rött, kolonner och fronton i gråbeige marmorering. Altartavlan går i brunt, rosa och blått, i rokoko. ALTARET är rektangulärt monterat fast i uppsatsen. Textilerna är monterade med rör. På sidan av altaret står två pelare, kanelerade, som bär upp femarmade ljusstakar. ALTARRUNDEL i halvcirkelform är från 1938. Den har gråmålad insida, förgylld överliggare och en marmorerad framsida (vit, grå, blå) med förgylld dekor. Knäfallstyget är rött. På insidan av altarrundeln finns ett vitt tyg som kan vikas fram över överliggaren. På vardera siad om altaruppsatsen står två kyrkvärdsbänkar. De är målade i ljusgrått med marmorerade fyllningar och överliggare. Dekor i form av girlanger, draperingar i förgyllning. Ovan dem hänger två EPITAFIER efter ritning av Jean Eric Rehn, utförda av kolmårdsmarmor och inmurade i bågen mellan koret och kyrkan. De förvarar minnet av brukspatronen Johan Lundgren och hans maka Lisa Bjuggren (norra sidan) samt den sistnämndas föräldrar, brukspatronen Sven Bjuggren och hans maka Lisa Fernel (södra sidan).
DOPFUNTEN, placerad framme i koret, skänktes till kyrkan 1932. Den är utförd i skipad guldbrun marmor från Ekeberg av stenhuggare P Palm efter ritning av K Martin Westerberg. Dopfunten är försedd med i relief uthuggna symboler för tron, hoppet och kärleken samt en bild av det kyrkliga ungdomsmärket. På dess fot står ristat "Åt Filipstads och Färnebo kyrka given till Guds ära år 1932". I koret finns även två biskopsstolar, en ambo samt en ljusbärare av gjutjärn på ett plåtbläck täckt med vit havssten. Utgångarna till vaktmästarrum och Johanneskapellet sitter i djupa rundbågeformade nischer och har gråmålade dörrblad.
PREDIKSTOLEN, högt placerad i avfasat parti mellan östra och norra korsarmen, har korg och baldakin som pryds av en stram ornamentik i sengustaviansk stil. Predikstolen är tillverkade efter ritning från Jean Eric Rehn. Till predikstolen hör en bild av Kristus samt inskriften "Warer odets görare och icke allenast hörare" placerad på väggpartiet mellan korgen och baldakinen. Predikstolen är målad i olika marmoreringar i vitt, rött, blått och brunt. Dekor finns i form av pärlstav, äggstav, gustavianska draperingar, blommor och triglyfer. Ett stort ängelhuvud bär upp bokbrädan. Trappan är invändigt målad mörkgrå. Ett räcke av järn är för arbetssäkerhet monterat här och målad lika trappan.
SAKRISTIA har täljstensgolv och vitputsade ytterväggar. Innerväggar med bred panel beig-gullaserat med grönlaserat listverk och dörr. Skåpinredning för kyrkans textiler efter den östra väggen, laserat grönt. Altare i väster. Rektangulärt lågt altare, tygklätt väggstycke och en baldakin av trä. Mitt i rummet ett skrivbord med tre Karl Johan-stolar. En finare karmstol. I väster ett elförråd.
JOHANNESKAPELLET är placerat i ett vidbyggt rum söder om koret. Rummet var tidigare en sakristia. Det har lackat trägolv, vitputsade väggar och ett vitt putsat kryssvalv. I öster finns ett litet rundbågigt fönster, småspröjsat och invändigt försett med järngaller. I söder ett träaltare under en målning med motivet Sista måltiden av konstnären Karin Fryxell, 1974. Flyttbart knäfall i delar med grönt tyg. Lösa stolar, piano, psalmnummertavla, ikon, kristallkorna, vägglampetter och textil med texten "Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss".
VAKTMÄSTARRUM, fd sakristia norr om koret, har matta av linoleum, vitpustade väggar och vitt putsat tunnvalv. Fönster i öster lika Johanneskapellet. Utgång i norr, med gråmålat dörrblad. Toalett och arkiv i rummets västra del. Ett stort gustavianskt skåp delar av rummet i två delar, kontorsdel till öster och köksdel till väster. Bord, stolar, skrivbord mm.
SÖDRA och NORRA VAPENHUSET har stengolv med mitten mönsterlagt, rosaröda pustväggar och tak. I vapenhuset i söder finns trappa till läktaren i öster samt ett förråd. I det norra vapenhuset trappa till läktaren i väster och handikappstoalett i öster.
VAPENHUSET I VÄSTER har golv av räfflade kvadratiska täljstensplattor och vitputsade väggar samt ett vitpustat kryssvalv. Höga rundbågiga fönsteröppningar i söder och norr. Fönsterbågarna är gråmålade och har glas i blyspröjs lika kyrkorummet. Entrédörr i väster i rundbågeformad nisch. Stor rundbågeformad dörr med mindre rektangulära öppningsbara dörrblad, svartmålat. Ovan entrédörren i väster ett runt fönster. Ovan brunmålade dörrar till kyrkorummet en öppning/balkong med smidesräcke. I vapenhuset finns två marmorskulpturer, utförda av den i Filipstad födde konstnären J N Byström. Märkligast är den grupp som står intill nordväggen och som ursprungligen var avsedd för ett gravmonument över löjtnanten Robert Montgomery i S Klara kyrka i Stockholm, men aldrig uppsattes där. Den föreställer en sörjande kvinna och en ängel och är utförd i cararamarmor. Kom till kyrkan 1948. På den södra sidan en liten skulptur "Blomsterflickan" av samme konstnär. I vapenhuset har också placerats fem svårt skadade gravstenar, övertagna från den gamla kyrkan; tre i söder och två i norr. Gammal kista och snidad ljuskrona. Mellan vapenhuset och kyrkorummet ett mellanrum med rosaröda väggar och tak samt trappa till läktaren i norr och söder.
ÖVRIGT - Flossad kormatta i rosa och beige samt flossad dopmatta i rosa och svart. Mittgångsmattor av beige heltäckningsmattetyp. Spotlights lyser upp valven. Spotlightsskenor i koret. Brandlarm. Stor högtalare i korvalvet. Av kyrkans tre klockor är storklockan gjuten första gången 1636 och omgjuten 1751, 1776, 1783 samt 1805. De två andra klockorna är gjutna 1776.

Komplettering vid inventering 2003:
Filipstad fick stadsrättigheter 1611, men hade redan dessförinnan fungerat som huvudort för järnhanteringen i Bergslagen. Den äldsta träkyrkan, Färnebo sockenkyrka, låg vid Kallhyttan väster om staden. Möjligen flyttades denna så småningom till Övre torget i Filipstad. Under 1600-talets första hälft påbörjades emellertid en ny träkyrka på en utskjutande udde i sjön Daglösen. Efter en våldsam eldsvåda uppfördes 1775 på samma plats den befintliga stenkyrkan med korsform. År 1785 stod den klar. Att kyrkan skulle uppföras i sten var en självklarhet, två kyrkor hade redan förstörts i bränder.
Beträffande den nya kyrkans placering beslöt man först att lägga den på Spångberget där man ansåg att grundförhållandena var bättre än på den gamla kyrkan plats, men sedan en undersökning visat att en fullt säker grund kunde erhållas också på den gamla kyrkogården ändrades beslut till att den nya stenkyrkan skulle läggas på den nedbrunna kyrkans plats.
Församlingen anlitade murmästaren John Elfström från Stockholm för att ta fram förslagsritningar. Ritningarna omarbetades emellertid av Överintendentsämbetet. Sannolikt utfördes dessa arbeten av överintendenten själv, C F Adelcrantz. Ritningarna stadsfästes av Gustav III i november 1776. Kontakt för två byggmästare upprättades; Johan Georg Reincke och Gustaf Westman. Arbetena kom emellertid att dra ut på tiden och först 1785 stod kyrkan färdig för invigning. Kyrkan invigdes av prosten och hovpredikanten, och sedermera biskopen, Herman Schröderhielm.
Kyrkans inredning var långt ifrån klar till invigningen. Predikstolen och altaruppsatsen uppsattes först år 1789 medan orgeln stod färdig 1796, 26 stämmor tillverkad av Matthias Svalberg. Den kyrka som invigdes 1785 motsvarar till planformen i stort sett den nuvarande. Kyrkan har korsformad plan med tresidigt avslutat korparti samt västtorn. Den vidbyggda sakristian på korpartiets nordsida är sannolikt samtida med korskyrkan, medan en motsvarande utbyggnad på sydsidan är sekundärt tillfogad. Vid restaureringen 1983 inrymdes sakristian under västläktaren. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt i korsarmsgavlarna. Såväl exteriört som interiört har kyrkan behållit sin gustavianska stilkaraktär.
Större renoverings-, restaureringsarbeten och ombyggnadsarbeten har genomförts 1877-79, 1939, 1983 och 1995. Åren 1877-79 utbyttes den ursprungliga bänkinredningen mot en ny öppen och en del nya inredningssnickerier som altarring tillkom. Kyrkan fick sin första värmeanläggning och dessutom lades ett nytt golv av slipad täljsten in i kyrkorummet. 1939 skedde en renovering under ledning av arkitekt F Wetterqvist, Halmstad. Då överkalkades vägg- och takmålningarna medan glasmålningarna bibehölls. Samma år tillkom den nuvarande bänkinredningen liksom altarrundeln. Golvat omlades, altarringen inkläddes med skivor och altaruppsatsen förändrades genom breddning med nytt kolonnpar. En ny värme- och belysningsanläggning installerades och bakom altaret lämnades plats för en kororgel. Trägolv inlades under bänkarna och vapenhuset fick nytt stengolv. Orgelläktaren fick gradänggolv, sidoläktarna sänktes och uppgångarna inbyggdes, liksom uppgångarna till orgelläktaren. Orgeln byggdes om till 33 stämmor, tre manualer och pedal av Magnussons orgelbyggeri Göteborg.
En invändig ombyggnation skedde 1983 under ledning av arkitekt Janne Feldt. Då uppfördes läktarunderbyggnader i vilket det södra inrymdes en ny sakristia och i det norra kapprum, väntrum och en toalett. Den gamla sakristian, i norr, byggdes om till arbetsrum för kyrkvaktmästarna. Kyrkan gjordes handikappsvänlig. Bänkar plockades bort för läktarunderbyggnaderna, men även framme i koret för att lämna plats för kör och orkestrar.
Arkitekt Janne Feldt leder också ett fortsatt renoveringsarbete 1995. Då putsades tornets fasader om, lagades av övriga fasader, och så skedde avfärgning. Man bytte tornluckor och målningade portar. Interiört skedde en borttagning av latexfärg på väggar, tak, dörrar, bänkar, fönster, pelare mm. Detta ommålades därefter med kalkfärg samt linoljefärg. Bänkarna gavs en ny färgsättning. Vapenhusen avfärgades rosaröda efter äldre färgskrapningar. Renovering utfördes av fönster och golv. Vidare genomfördes omfattande konserveringsarbeten då den ursprungliga färgsättningen på altaruppsats och predikstol plockades fram. Nya tillskott blev en textilförvaring, radiatorer under bänkarna, spotlightsbelysning, brand och stöldlarm och videosystem.