Riseberga kyrka

Kyrkan i Riseberga byggdes troligen kring 1100- 1200-talet och bestod av långhus och rakavslutat kor. Tornet är sannolikt byggt under medeltiden, inslag av kvaderhuggen sten tyder på 1100-1200-tal. Ingen murverksundersökning är gjord i Riseberga vilket gör utsagor om tornet osäkra.

Senare under medeltiden valvslogs kyrkan och vapenhus byggdes mot norr och söder vilka revs när korsarmarna byggdes.
1707 byggdes tornet på och höjdes. Klockorna flyttades från den fristående klockstapeln på kyrkogården till en klockstol i tornet.
Den norra korsarmen byggdes 1733. Den södra korsarmen byggdes 1788, då även tornets sydvästra hörn byggdes upp på nytt.
Den norra korsarmen byggdes om 1769 och fick detta årtal på gavelväggen.

Trots tillbyggnaderna med två korsarmar var kyrkan för liten för den växande befolkningen på 1800-talet. Kyrkan utvidgades efter ritningar av Fredrik Blom och invigdes 1820. Ett nytt bredare och längre långhus byggdes öster om korsarmarna. Kyrkan utformades i nyklassicistisk stil. Enhetliga fönster gjordes. Koret flyttades till västra delen med sakristian i tornet. En orgelläktare byggdes i öster. Tornet byggdes inte om enligt Bloms ritningar utan fick en enklare utformning. Vid biskopsvisitationen efter invigningen av tillbyggnaden ansåg biskopen att koret var för mörkt och två fönster togs upp i koret efter det. 1822 tillkom altarpredikstolen, ritad av Fredrik Blom.

1937 gjordes en invändig renovering efter handlingar av A.F. Wetterqvist, stadsarkitekt i Halmstad. Nytt golv lades med tegelgolv i mittgångarna, kalksten i koret och brädgolv under bänkarna. Tunnvalven och läktarbarriärerna dekorerades med målningar av Einar Forseth. Hela kyrkan fick ny färgsättning med en mörkare färgton. Sakristian omändrades, västingången murades igen, ny trappa till predikstolen, taket sänktes. Vindfång byggdes till alla entréer. Innerfönster sattes in. Nya ytter- och innerdörrar, förutom södra porten, sattes in. Ny bänkinredning gjordes. El installerades i kyrkan, liksom ny värmecentral under södra korsarmen.

1988 gjordes en invändig renovering efter handlingar av Forsberg & Wikerstål. Väggar, valv och snickerier målades om. Färgsättningen från 1937 togs bort. Blå korvägg med stjärnbild plockades fram. Läktarbarriärernas målningar målades över men Forseths takmålningar behölls. Den södra läktaren utökades. De främsta bänkarna togs bort. Östra läktaren underbyggdes med väntrum, vindfång och toalett.
2006 installerades jordvärmeanläggning.
2013 lades nytt plåttak på långhus och korsarmar. Hängrännor byttes till fotrännor. Fasader, snickerier och torntaket målades.

Kyrkobyggnaden har latinsk korsplan, med ett torn i väster, långhus och korsarmar i norr respektive söder. Tornet, brett och rektangulärt, är troligen medeltida men påbyggt 1707. Norra korsarmen byggdes 1733, södra korsarmen 1788. Kyrkans långhus öster om korsarmarna tillkom 1820 efter att den medeltida kyrkans kor rivits. Nuvarande kor är inrymt i den smalare västra delen av långhuset mellan torn och korsarmar. Under södra korsarmen finns en källare från 1937.

Murarna är troligen uppförda av gråsten med inslag av tegel i listverk och fönsteromfattningar. I tornet av gråsten finns inslag av kvaderhuggen sandsten. Kyrkan är spritputsad och vitmålad med KC-färg. Gesimser, listverk och hörnpilastrar är slätputsade. På långhusets södra och norra sida finns en utkragad list i fönstrens underkant och längs takfoten en profilerad gesims som även fortsätter längs gavelfälten. Hörnen på långhus och korsarmar markeras av hörnpilastrar. Stilen är stram klassicism.

Fönsteröppningarna är mestadels stora rundbågiga i spritputsade nischer. Fönsterbågarna är ockramålade träfönster, indelade i tre lufter och småspröjsade. Glaset är klarglas. Solbänkarna täcks av svartmålad plåt. Dessutom finns ovanför korsarmarnas ingångar små runda fönster och halvmånefönster ovanför östportalen.

Kyrkans huvudingång är genom långhusets östportal sedan 1820. Dessutom finns ingångar i båda korsarmarna i norr och söder. Östportalen har en klassisk uppbyggnad med slätputsade pilastrar som bär en arkitrav med inskriftstavla och därovan ett listverk. Korsarmarnas ingångar saknar portalomfattningar och sitter i enkla rundbågiga nischer. I tornet finns en dörröppning upptagen 1937 i ett före detta fönster från 1820.

Dörrarna från 1937 är ramverksdörrar klädda med panel. På insidan är speglarna markerade med lister delvis i ett meandermönster.
Den södra dörren är en bräddörr av ekplank eventuellt från 1787 klädd med panel.
Alla snickerier är målade ockragula med linoljefärg. 1937 försågs fönstren med innerfönster av vitmålat trä.

Tornet har i klockvåningen ljudöppningar i alla väderstreck, rundbågiga åt två håll och dubbla spetsbågiga åt två håll. Öppningarna är täckta med brädluckor. Solbänkarna är belagda med taktegel. En mängd ankarjärn av olika format finns på tornet. I tornets andra våning finns två små rundbågiga ljusöppningar med inmurat glas.

Korsarmarna och långhuset har flackt sadeltak. Den korta västra delen av långhuset med koret är smalare och har en brantare taklutning. Tornet har flackt pyramidtak och kröns av ett zinkklätt kors. Taken är täckta med rödmålad aluminiumplåt lagd i skivtäckning med förskjutna falsar. Takavvattningen är med fotrännor och stuprör med skarpa vinklar och trattformade vattkupor av röd plåt.