Norra Sandby kyrka

Kyrkans planform utgörs av långhus, fullbrett kor med halvrund absid i öster samt torn i väster. De spritputsade och vitkalkade murverken är uppförda av tegel och vilar på en skråkantad och putsad sockel avfärgad i grått. Dörr- och fönsteromfattningar samt listverk är slätputsade och vitkalkade. Dörrblad och fönsterbågar är utförda i trä och målade i ockra. Tornets sadeltak har nock i samma riktning som långhusets och korets gemensamma sadeltak. Absiden täcks av ett hjälmtak. Samtliga takfall är avtäckta med svart skiffer av varierande ålder och storlek. Avvattningssystem och övriga avtäckningar och anslutningar är till största del utförda i kopparplåt men inslag av målad eller fabrikslackerad vit plåt förekommer.

Huvudentrén i väster utgörs av en rundbågig omfattning i fyra språng med en rakt avslutad pardörr med panel i rombiskt och diagonalställt mönster samt överljus i form av ett blyspröjsat rosettfönster. Över västportalen finns en inmurad minnessten i kalksten med inskriptionen DAVIDS. PS. 122. v.1. 1864 målad i svart kulör. Tornet har i bottenvåningen i norr och söder smala rundbågiga fönster med omfattning i
tre språng och blyspröjsning i kryss- och korsställt mönster. Solbänkarna täcks av svartmålad plåt. Första tornvåningen har lägre men i övrigt likadana fönster i samtliga väderstreck utom öster. I höjd med bjälklaget mellan tornvåning och klockvåning syns i fasaden dekorativa ankarslutar av svartmålat smide. Ljudöppningarna i samtliga väderstreck utgörs av kopplade rundbågar med enkelt utformade pelare och pilastrar. I väster och öster är ljudöppningarna placerade i rundbågiga nischer med runda blinderingar. Ljudluckorna är klädda med liggande profilerad panel målad i samma ockrakulör som fönster och dörrar. Tornets norra och södra fasader har takfotsgesimser uppbyggda kring tandsnittslister medan väst- och östfasaderna avslutas med trappstegsgavlar med blinderingar i form av kulkors och dekorativa ankarslutar. Västra trappgaveln kröns av ett ringkors i smide.

I långhusets västra fasad söder om koret sitter en fastklamrad gravhäll över riddaren och innehavaren av Sandby kungsgård Reinholt von Boyenburg, avliden 1601. Långhuset och det fullbreda koret har i söder fem stora rytmiskt placerade rundbågiga fönsteröppningar. Fönstren är utformade med två högsmala rundbågar med nedre öppningsbara kvadratiska lufter och en övre rundel. Blyspröjsning, omfattningar och solbänkarnas avtäckning är utförda lika tornets fönster. Norra fasaden har fyra fönster i motsvarande positioner samt en centralt placerad nordportal utformad lika västportalen. Nord- och sydfasaderna avslutas med en takfotsgesims med tandsnitt.

Den halvrunda absiden i öster har i syd- och nordöst fönster lika långhusets och takfotsgesims lika långhusets. Prästingången rakt i öster utgörs av en hög rundbågig nisch i tre språng med svagt stickbågig dörröppning med en pardörr klädd med liggande panel. Dörren nås via en tre steg hög trappa i granit. Högre upp i nischen sitter ett fönster snarlikt långhusets men lägre och utan öppningsbara lufter.

Källa: Norra Sandby kyrka, Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, Henrik Nilsson, Laserna restaurering, 2022-05-13.

Genom västentrén nås vapenhuset med golvbeläggning av rött rektangulärt tegel lagt på flatan i halvt förskjutna förband. Väggarna är putsade och vitmålade och taket utgörs av tornvåningens brädgolv på synliga bjälkar, allt brunbetsat och oljat. Kyrkportens insida med stående panel och narar är gråmålad och har äldre smidesbeslag. I norr leder två gråmålade släta dörrar till torntrappa respektive elcentral. Kyrkorummet nås genom en hög rakt avslutad gråmålad pardörr framför en svagt stickbågig mur- verksöppning. Mot vapenhuset är dörrbladen klädda med profilerad panel som bildar diagonalställda mönster, medan de mot kyrkorummet är utformade lika kyrkporten.

I mittgången är golvet belagt med äldre rektangulärt tegel, i sidogången mot nordportalen med äldre kvadratiskt rött tegel och i det fullbreda koret med sentida kvadratiskt rött tegel. Bänkarna står på upphöjda brunfernissade trägolv. Under läktaren, där det skapats plats för kyrkkaffe, har golven nyligen slipats och klarlackats (ej brunbetsats).

Väggarna och det reveterade tunnvalvet är putsade och vitmålade med silikatfärg. Västra väggen under orgelläktaren, som döljer de båda läktartrapporna, är utförd i stående vitmålad panel. Fönstrens innerbågar är gråmålade. Insidan av nordportalens dörrblad är utförda lika västportalens. Orgelläktaren som upptar hela långhusets bredd vilar på tolv pelare i trä med oktagonalt tvärsnitt. Pelarna är marmoreringsmålade i gult och grått och har enkelt utformade kapitäl målade i rött och grått. Den slutna läktarbarriären med framskjutande mittparti är utförd i ramverkskonstruktion, med gråmålade ramverk och listverk i gult. Fyllningarna är marmorerade lika pelarna.
Övergången mellan långhus och kor markeras av bänkkvarterens slut och den avvikande golvbeläggningen. Predikstolen är placerad mot norra väggen och dopfunten i söder. Altaret är placerat i tribunbågen där golvnivån liksom innanför den halvrunda altarringen är ett steg högre. 1951 byggdes tribunbågen igen och den putsade omålade väggen försågs med en polykrom altarmålning av Pär Siegård med motivet Kristus och helgonen. Målningarna har tidigare antagits vara utförda i fresco-teknik men vid konserveringen 2020 upptäcktes att motivet har ristats in i den färska putsen och målats först efter att putsen torkat. Vid altaret finns en rundbågig nisch och på ömse sidor om denna leder två släta och gråmålade dörrar in till sakristian i absiden.

Absiden har brunfernissat brädgolv, slätputsade och vitmålade väggar samt plant innertak klätt med vitmålade gipsskivor. En slät gråmålad dörr leder i öster till ett mindre vindfång i murverket. Östportens insida har lika utförande som övriga ytterportar. Sakristian är möblerad med skrivpulpet och skåp för textilförvaring i lackad furu.

Första och andra tornvåningen har liksom klockvåningen på tredje plan brädgolv och grovt putsade och vitkalkade väggar. Första tornvåningen upptas till största del av ett inbyggt förråd i gråmålad panel. Klockstol och torntakets takstol är utförda i furu och härrör från kyrkans uppförande. Kyrkvinden nås endast genom en högt placerad liten muröppning på andra tornvåningen och var inte möjlig att besikta vid inventeringstillfället.

Inredning och inventarier

Altaret utgörs av ett blockaltare i trä, utfört i ramverkskonstruktion och bemålat i två grå kulörer.

Över altaret hänger ett processionskrucifix med lidande kristusfigur som antas vara ett nordtyskt arbete från 1400-talets slut. Korsstam och -armar har stiliserade knoppar längs kanterna och avslutas med fyrpass. Färgsättning i rött, grönt och förgyllning. Krucifixet är på äldre bilder kraftigt skadat, bland annat saknar kristusfiguren armar. Det renoverades i slutet av 1930-talet av skulptören Nils Karlsson, Ballingslöv, och målarmästare Carl Wihlborg, Laxbro.

Den halvrunda altarringen är samtida med kyrkan och är uppbyggd av figursågade balustrar som bär upp en lackad överliggare. I övrigt är altarringen bemålad i två grå kulörer. Knäfallet är stoppat och klätt med grått tyg.

Predikstolen med baldakin av bemålat trä är samtida med kyrkan. Korgens fem sidor har fyllningar som är laserade i en ljust rödbrun ton. Hörnen markeras av kolonnetter marmorerade i rödbrunt med förgyllda bladkapitäl. Upptill och nedtill finns förkroppade listverk. Understycket är klockformat och vilar på en oktagonal fot. Trappans barriär är utförd i ramverkskonstruktion lika korgens. Den oktagonala baldakinen är uppbyggd av ett förkroppat listverk med figursågad lambrekäng och torntak krönt av ett förgyllt kors. Färgsättningen går utöver fyllningar och kolonnetter i samma två grå kulörer som övrig fast inredning i trä.

Dopfunten i granit eller gnejs överfördes från den medeltida kyrkan och är sannolikt huggen på 1200-talet. Den runda cuppan pryds av godronnering och bär spår av svart och gul bemålning. Foten är konisk och profilerad nedtill.

Den slutna bänkinredningen är samtida med kyrkan. Dörrar, bänkskärmar och ryggstöd är utförda i ramverkskonstruktion. Dörrarnas fyllningar är laserade lika predikstolens fyllningar medan bänkskärmarna har samma marmorering som läktarbarriärens fyllningar. I övrigt går färgsättning i två grå kulörer. Bänkarna har psalmbokshållare och fotstöd.

Orgeln med 18 stämmor fördelade på två manualer plus pedal tillverkades 1983 av A. Mårtenssons Orgelfabrik i Lund. Den ersatte en orgel från 1946 av E.A Setterquist & Son, Eskilstuna. Den ursprungliga orgeln från 1862 var byggd av Knud Olsen, Köpenhamn. Fasaden till denna orgel är bevarad på läktaren bakom orgeln. Den nuvarande fasaden med öppna pipfält ritades av Torsten Leon-Nilson och är uppbyggd med en central hög turell och uppsvängda sidopartier. Bemålning i rött, blått och förgyllning.

Kyrkan har två kyrkklockor. Storklockan av malm är enligt inskriptionen omgjuten 1698 och pryds av ornamentbårder, bibelord och Karl XII:s monogram. Lillklockan av brons är gjuten av J.P. Forsberg i Kalmar 1871 och är även den dekorerad med ornamentbårder samt inskriptioner.

Bland kyrkans övriga föremål av kulturhistoriskt intresse bör nämnas en bänkdörr från bänkinredningen i den medeltida kyrkan, vars färgsättning sannolikt varit utgångs- punkt för nuvarande färgsättning av fast inredning i trä som tillkom 1951. Vid ingång- en till kyrkorummet står en fattigbössa i polykromt bemålat trä med spiralvriden fot och smidesbeslagning. Troligen tillverkad på sent 1600-tal eller tidigt 1700-tal. På väggen norr om tribunbågen hänger en kistplåt i förgylld mässing från 1601.

Källa: Norra Sandby kyrka, Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, Henrik Nilsson, Laserna restaurering, 2022-05-13.

Uppgifterna om den medeltida kyrkan i Norra Sandby är knapphändiga. Uppförandet skedde troligen på 1200-talet och av äldre kartmaterial att döma hade den på 1700-talet långhus, rakt avslutat kor samt vapenhus i söder. Vid mitten av 1800-talet var kyrkan i eftersatt skick och var liksom kyrkogården för liten för den växande församlingen. Ritningar till ny kyrka togs fram av arkitekt Johan Fredrik Åbom
vid Överintendentsämbetet. Den medeltida kyrkan revs kring 1864 och enligt vaga uppgifter ska tegel från kyrkan ha återanvänts i det skolhus som uppfördes på den gamla kyrkplatsen.

Den nya kyrkan som stod färdig 1865 uppfördes i nyklassicistisk stil, en vitputsad salkyrka med fullbrett kor, symmetrisk fönsterindelning och kraftig takfotsgesims. Samtidigt satte dåtidens paradigmskifte inom svenskt kyrkobyggande, till förmån för nyromanik och nygotik, avtryck i västtornets medeltidsinspirerade trappstegsgavlar och den halvrunda absiden.

Få förändringar har skett sedan uppförandet. 1932 läggs taken om med nytt skiffer från Grythyttan. Av äldre fotografier framgår att den ursprungliga invändiga bemålningen med kvadermålade väggar och schablonmålningar i absiden vitputsas någon gång före 1950, en trolig tidpunkt är 1930-talet. 1946 tillkommer ny orgel.

1951 genomförs en invändig restaurering under ledning av arkitekt Torsten Leon- Nilson där en vägg mellan kor och absid ersätter ett tidigare skrank. Väggen förses av konstnären Pär Siegård med fresken Kristus och helgonen och i absiden inreds sakristia med textilförvaring. Den tidigare ekådringsmålade bänkinredningen justeras och glesas ut för ökad komfort och målas om i kulörer som sannolikt inspirerats av en bevarad bänklucka från den medeltida kyrkan. Fönstren förses med innerbågar och väggar och tunnvalv målas sannolikt om med alkydoljefärg.

1983 tillkommer ny orgel med fasad ritad av Torsten Leon-Nilson. Vid en utvändig restaurering 199192 byts äldre grythytteskiffer och ursprunglig engelsk skiffer ut mot skiffer från Spanien. Sekundär kalkcementputs avlägsnas från fasaderna, avvattningssystem byts ut och fönster repareras och målas.

201920 restaureras kyrkan invändigt. Alkydoljefärg avlägsnas från väggar och valv som målas om med silikatfärg. Bänkinredning och läktare målas om med utgång från en framskrapad äldre varmgrå kulör och bänkkvarterens tre bakre rader tas bort till förmån för plats för kyrkkaffe med lösa stolar och bord. Målningen på korväggen rengörs och nytt ljudsystem installeras.

Källa: Norra Sandby kyrka, Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, Henrik Nilsson, Laserna restaurering, 2022-05-13.