HÖRJA KYRKA

Kyrkans planform utgörs av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre rakt avslutat kor i öster samt fullbrett västtorn med utanpåliggande vapenhus i väster. Mot långhusets södra sida ansluter det medeltida vapenhuset i påfallande sned vinkel. De medeltida murverken är uppförda i kluven gråsten med kalkbruk medan tornet med vapenhus samt långhusets gavelröste i öster är murade i tegel. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Frånsett enstaka framskjutande grundstenar på de medeltida byggnadsdelarna finns ingen markerad sockel. Ytterdörrarna har slätputsad omfattning medan fönsteröppningarna saknar markerad omfattning. Fönstren varierar i storlek och form men har alla fönsterbågar av vitmålat trä. Samtliga byggnadskroppar har sadeltak avtäckta med enkupigt rött tegel. Vindskivorna är brunmålade och avvattningen är till större del utförd i brunlackerad plåt med vissa kvarstående detaljer i koppar.

Huvudentrén i väster utgörs av en rakt avslutad pardörr med liggande panel indelad i kvadrar samt kraftiga smidesbeslag och överljus med stående snedställd spröjsning. Kyrkporten och övriga ytterdörrar är av ek som tidigare var fernissad men som målats svarta någon gång efter 2007. Över kyrkporten och övriga entréer hänger lyktor i järn med gult glas och huv av kopparplåt. Vapenhuset saknar fönster.

Det fullbreda västtornets västfasad har ett smalt rundbågigt fönster med solbänk i betong i höjd med tornvåningen. Ovan fönstret är årtalet 1924 skrivet med svartmålat smide. Väst- och östfasaderna avslutas med trappstegsgavlar avtäckta med rött tegel. I vardera gavelröste finns en svagt stickbågigt avslutad öppning med lucka av stående svartmålad panel och solbänk av betong. Nord- och sydfasaderna har runda fönster i höjd med orgelläktaren, med två småspröjsade lufter vardera indelade av vertikala mittposter. I klockvåningen återfinns parställda ljudöppningar utformade lika öppningarna i gavelröstena. Fasaderna avslutas med kraftiga takfotsgesimser i fyra raka språng.

Långhuset har fem stora stickbågigt avslutade fönster, tre i norr och två i söder, indelade i fyra småspröjsade lufter vardera. Glasen är blåsta och fönsterblecken av vitmålad plåt. Takfoten har inklädnad av vitmålad brädning.

Det medeltida vapenhuset som idag fungerar som sakristia har i söder en pardörr lika västentréns men överljusets vitmålade spröjsning är här utformat som cirklar och halvcirklar sammanbundna av korsspröjs. Västfasaden saknar fönster men i öst nära mötet med långhusmuren finns en stickbågig mindre öppning med blyspröjsat gult råglas.

Koret har ett fönster i norr och ett i söder, lika långhusets. Prästingången i öster är utformad som övriga entréer men med enkeldörr istället för pardörr och utan kvaderindelning i den liggande panelen. Överljuset har samma stående snedställda spröjsning som vid västentrén men är här vitmålad.

Hörja kyrka uppges i de flesta källor ha uppförts i slutet av 1200-talet enligt senromanskt mönster med långhus och rakt avslutat kor. Dendrokronologiska undersökningar daterar takstolarna till omkring 1430 och i Landskapets kyrkor Skåne (RAÄ 2015) framförs teorin att även stenkyrkan skulle ha uppförts vid denna tid, då inga medeltida valvslagningar skett och inte heller andra byggnadsdetaljer talar emot en sådan datering. I en kontext där Skånes otaliga medeltida kyrkor närmast uteslutande uppförts under den intensiva kyrkobyggnadsperioden under 1100- och 1200-talen är detta en påfallande sen datering. Om den stämmer bör det dels tyda på att en träkyrka tidigare funnits på platsen, dels att vapenhuset i söder är samtida med långhus och kor.

Nuvarande predikstol med baldakin tillkommer kring år 1600. Den första kända restaureringen, vars omfattning emellertid är okänd, genomförs 1615. Ansvarig för arbetena var troligen byggmästare David Nyborg från Kristianstad. Kyrkorummets golv beläggs 1619 med tegel. 1662 muras delar av västgaveln om av Gabriel Muremäster från hantverksbyn Broslätt vid Hovdala slott. I en beskrivning från 1665 uppges kyrkans murverk vara vitkalkade, takfallen i norr samt en tredjedel i öster, möjligen koret, vara blyavtäckta. Övriga takfall är spåntäckta. Kyrkorummet har plant brädat innertak. 1682 hängs åter predikstolens baldakin upp efter att ha genomgått reparationer av skador som uppstått på 1670-talet. Blytaken gjuts om 1696 och innertakets brädning byts ut 1699 av snickaren Christian Stub.

1705 tillkommer ny sluten bänkinredning och året därpå får även vapenhuset tegelgolv istället för det tidigare stengolvet. 1724 läggs spåntaken om och fyra år senare vitlimmas kyrkan invändigt. Ny altaruppsats tillverkad av Johan Ullberg i Finja införskaffas 1760. 176567 utvidgas kyrkan 15 alnar åt väster genom en utbyggnad murad med ignabergakalksten som försågs med ett valmat tak. Utbyggnadens golv får till följd av fuktproblem läggas om redan 1780 och 1787 förstoras fönstren i koret samt vid predikstolen, vilket bör ha varit på långhusets södra sida. På vinden över långhusets förlängning inrättas 1804 klockvåning med klockstapel tillverkad av timmerman Ored Malmgren och taket förses med ljudluckor i tre väderstreck i form av kraftiga takkupor. I samband med detta rivs den fristående klockstapeln. I slutet av 1810-talet säljs blyplåten och taken avtäcks med kopparplåt som 1869 ersätts av spåntäckning. En prästingång i öster tas upp 1895.

Planer på att resa ett västtorn hade funnits ända sedan sent 1700-tal och man kan därför anta att valet att inrätta klockvåning på vinden var en ekonomiskt betingad kompromiss. 120 år senare, 1924, förverkligas emellertid planerna genom ett fullbrett västtorn med trappstegsgavlar och utanpåliggande vapenhus som uppförs på västra delen av 1760-talets förlängning av långhuset. För ritningarna står arkitekt Carl Andrén från Staffanstorp som också ansvarar för de restaureringsarbeten som genomförs i samband med tornbygget. Utvändigt avtäcks samtliga takfall med tegel. I kyrkorummet tillkommer ny bänkinredning, innertaket gestaltas som kassettak och korskranket rivs. Det senare bör medföra att det är vid detta tillfälle som sakristian istället inryms i vapenhuset. Därtill installeras elektricitet och kyrkklockan från 1400-talet kompletteras med ny storklocka.

Den äldre altaruppsatsen av Johan Ullberg återinstalleras på 1940-talet och ny orgel tillkommer i slutet av samma decennium. Efter ritningar av länsarkitekt Allan Nilsson, Kristianstad 1962 delas sakristian av med en mellanvägg och det södra utrymmet inreds till bårhus. Vid en restaurering 1977 efter handlingar av G. Bergenudds Arkitektkontor, Hässleholm förses fönstren med innerbågar och bänkrader avlägsnas längst fram och längst bak i kyrkorummet. Två år senare restaureras altaruppsatsen och åskledare installeras. 1983 införskaffas en kororgel från A. Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund som placeras norr om triumfbågen. Vid en invändig restaurering 1990 efter förslag av Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor AB rivs mellanväggen mellan sakristia och bårrum och hela det gamla vapenhuset får återigen funktion som sakristia. Vidare återmonteras det centrala partiet av altarringen och istället ordnas grindar i norr och söder. Orgeln på läktaren från 1949 som var i dåligt skick rivs. 2021 genomförs en utvändig restaurering som utöver underhållsarbeten på tak, fasader, fönster och dörrar även omfattar att stuprören i koppar byts till brunlackerad plåt samt att skorstenar och huvar ovan taknock och tornets takfönster tas bort.

Interiör
Genom huvudentrén i väster nås vapenhuset. Golvet är belagt med kvadratiska kalkstensplattor och de putsade väggarna samt det brädklädda innertaket är vitmålade. Kyrkportens insida av lackad ek har tre halvfranska fyllningar per dörrblad. Mot kyrkorummet leder en rakt avslutad pardörr, även här med tre halvfranska fyllningar per dörrblad av vilka de övre har krysspröjs och hamrat glas. Dörrarna har blågröna ramverk, enkelt marmorerade fyllningar i ljus ockra samt detaljer i blågrått och rött.

Tornets bottenvåning under orgelläktaren utgör interiört en något smalare förlängning av långhuset och kyrkorummet. Golvet är belagt med kvadratiska golvplattor och i mittgången samt sidogången mot sakristian i söder ligger röda gångmattor. Bänkkvarteren står på upphöjda gråmålade brädgolv med svartmålad sockel. Väggarna är putsade och vitkalkade. Fönstren som sitter i djupa nischer har vitmålade enkla innerbågar i två lufter utan spröjs som följer ytterbågarnas korspost. Det plana brädade innertaket indelas av listverk i kassetter och är målat i grönt med detaljer i rött och blågrått. Centralt i varje kassett finns små enkla schabloner, även dessa i rött och blågrått. Orgelläktaren som nås via en trappa i nordvästra hörnet upptar hela tornets yta och vilar på fyra kolonner och åtta halvkolonner i marmorerat trä med oktagonala baser. Läktarbarriären är uppbyggd som ramverk med släta fyllningar med färgsättning enligt samma princip som på dörrarna mellan vapenhus och kyrkorum.

Koret avskiljs från långhuset av en spetsbågig triumfbåge och två trappsteg av kalksten. Golvet är delvis belagt med samma kalkstensplattor som i långhuset, delvis utgörs det av ett förhöjt trägolv med heltäckningsmatta. Väggar, golv och fönster är utformade lika långhusets men med hamrat glas i ytterbågarna. Östportens insida av lackad ek har tre fyllningar.

Sakristian i det medeltida vapenhuset nås via en pardörr lika den mellan vapenhus och kyrkorum. På insidan mot sakristian är dörren emellertid vitmålad och sitter i en rundbågig nisch. Golvet är belagt med rödbrun kvadratisk klinker, väggarna är vitputsade och innertaket är klätt med vitmålade hyvlade bräder av varierande bredd. Ytterportens insida är utformad lika västentréns. Det västra dörrfodret är förbyggt av lättväggar som inramar det sydvästra hörnet och inrymmer pentry och wc.

Tornets övre våning och vindarna nås från orgelläktaren där en trappa utmed västra tornväggen i ett panelklätt trapphus leder upp till tornvåningen. Rummet har obehandlat spontant brädgolv, tunt putsade och vitkalkade väggar och taket utgörs av klockvåningens öppna bjälklag. Södra delen av tornrummet är avdelat med en masonitklädd vägg. En trappa utmed västmuren leder upp till klockrummet som har samma ytskikt som tornvåningen men med brädklätt tak. Tornvinden nås via ytterligare en trätrappa i väster. Även här är golven belagda med spontade brädor och murverken tunt putsade eller slammade. Kyrkvindarna nås från tornvåningen genom en svagt stickbågig murverksöppning med karm utan dörrblad. Takstolskonstruktion som är dendrokronologiskt daterad till ca 1430 utgörs över långhuset av en saxkonstruktion i skrädd och dymlad ek. Långhusets gavelröste är murat med tegel i kryssförband som är vitputsat mot långhusvinden och oputsat mot koret. Öppningen mellan vindarna är även här svagt stickbågigt. Korets takstolar, även här i skrädd och dymlad ek, har hanband och snedställda stödben. På såväl långhusets som korets vindar ligger isoleringsmattor av mineralull.

Inredning och inventarier
Altaret utgörs av ett blockaltare i trä med liggande gråmålad panel. I sakristian finns ett enkelt altare anordnat mot fönstret i öster, med altarskiva i svart granit som vilar på murade konsoler.

Altaruppsatsen från 1760 av snidat och polykromt bemålat trä är tillverkad av den i Skåne välrepresenterade träsnidaren Johan Ullberg från Hurva, senare med verkstad i Finja. Ullbergs produktion av altaruppsatser och predikstolar följer ett tidigt etablerat formspråk, i den stil som något nedlåtande brukar kallas bondbarock, som han under sin nästan 40-åriga yrkesbana upprepar med mindre variationer. Nederst finns en svartmålad predella som här inte bär de bibelcitat som annars är vanliga för Ullberg. Altartavlan framställer Nattvardens instiftande i skuren relief och inramas av två spiralvridna kolonner med akantuskapitäl flankerade av friskulpturer med attributen ankare och fackla respektive palmblad och bok. Kolonnerna bär upp ett entablement som kröns av en kartusch med förgyllt bibelcitat omgivet av akantus och voluter. Kartuschen flankeras av två skulpterade putti med värjor och palmblad. Färgsättningen går i rött, grått, svart, blått och grönt samt förgyllning.

Den stickbågiga altarringen av okänd ålder är uppbyggd av svarvade balusterdockor som är marmorerade i ljus ockra med detaljer i rött och blågrått. Grindar finns i söder och norr. Även sockeln är marmorerad men i grått, rött och svart. Hand- och knäfall är klädda med blått tyg.

Predikstolen av snidat polykromt bemålat trä lär vara tillverkad kring år 1600. En snarlik predikstol finns i närbelägna Finja kyrka. Fyra av korgens fem sidor pryds av rundbågemotiv med snidade skulpturer föreställande evangelisterna med respektive attribut. Hörnen markeras av kolonnetter med korintiska kapitäl och förgyllda änglahuvuden. Överstycket har förgyllda bibelcitat. Färgsättningen går främst i varierande grå kulörer, delvis marmorerade, samt svart och förgyllning. Trappan med smala svarvade ståndare är ett senare tillägg av okänd ålder. I kyrkans underhållsplan nämns att predikstolen haft en baldakin.

Kyrkan saknar dopfunt och har istället ett dopfatställ i brunmålad ek med förgyllda lister. Cuppan är sexsidig med svängt understycke och skaftet bärs upp av tre volutformade ben.

Den öppna bänkinredningen tillkom 1924 och flankerar mitt- och sidogång i tre kvarter. Gavlar, ryggstöd och bänkskärmar är utformade som ramverk med släta fyllningar. De rektangulära gavlarna avslutas med en enkelt profilerad överliggare och fyllningarna är här rundbågigt avslutade. Färgsättningen är densamma som på bland annat innerdörrar och läktare, med blågröna ramverk, fyllningar i marmorerad ljus ockra och detaljer i gråblått och rött. Bänkarna har psalmbokshyllor, fotstöd, klädhängare och stoppade dynor klädda med rött tyg.

Kororgeln med 6 stämmor fördelade på en manual och pedal tillverkades 1983 av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund. På läktaren fanns tidigare en orgel, även denna av Mårtenssons, från 1949 som revs vid restaureringen 1990. Kyrkans tidigare orglar ska ha tillkommit 1886 och 1915. Kororgeln har öppet pipfält och orgelhus av gråmålad fur och plywood med detaljer i svart, vitt och förgyllning.

Kyrkan har två kyrkklockor i malm. Lillklockan som lär härstamma från 1400-talet saknar dekorationer utöver några enkla stavlister. Den hängde fram till tidigt 1800-tal i en fristående klockstapel. Storklockan göts av M. & O. Ohlsson i Ystad 1924 då tornet byggdes och pryds av friser med fyrpass och spetsbågar samt inskriptioner.

Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse kan nämnas två psalmnummertavlor som sannolikt härrör från mitten av 1700-talet, utformade som asymmetriska kartuscher i provinsiell rokoko. Mycket snarlika psalmnummertavlor finns i närbelägna Röke kyrka. Under läktartrappan står en järnbeslagen kyrkkista och en fattigstock, båda av okänd ålder.