sibbhults kyrka

null, Under 1900-talets första del startades insamlingar på många platser i landet för att bygga kyrkolokaler där den dåvarande statskyrkan inte hade någon lokal. På många mindre orter fanns en önskan om en egen kyrkolokal, inte sällan som ett sätt att möta konkurrensen från olika frikyrkosamfund. I Sibbhult fanns till exempel sedan 1909 ett missionshus. Den dåvarande biskopen i Lunds stift, Edvard Rodhe, ska vara den som 1928 väckte idén om en kyrkolokal i Sibbhult. Innan kyrkan byggdes höll Svenska kyrkan gudstjänster i Sibbhults skola och det var vid en av dessa, år 1937, som arbetet med finansiering av kyrkan initierades. Den insamlade kollekten uppgick till 14 kronor. En syförening bildades för att genom försäljning av sina alster bidra till finansieringen. Det samhälleliga engagemanget på orten var stort och gåvor kom från kyrkostämman och kommunalfullmäktige i Hjärsås, församlingen i Emmislöv, lokala företag, personalgrupper och privatpersoner. Sibbhults då största industri, AB Färe armaturfabrik, skänkte tomten för ändamålet och såg till att den omgärdades av en stenmur. Bror Färe som var disponent för armaturfabriken, skänkte också den första orgeln till kyrkan. Från Hjärsås och Knislinge församlingars pastorat skänktes fritt virke att hämtas från Hjärsås prästskog. Virket sågades i den närliggande byn Hylta.

Sommaren 1942 uppfördes kyrkan efter ritningar av arkitekt Knut Nordenskjöld. Byggnaden rymde kyrksal, en liten församlingssal, förråd samt ett kök. Byggmästare var Harald Håkansson från Hjärsås. Konservator Carl Otto Svensson, bördig från Glimåkra, stod för den inre utsmyckningen av kyrksalen. Carl Otto Svensson, även känd som C.O. Svensson har varit flitigt anlitad till ett flertal av Svenska kyrkans och andra församlingars kyrksalar i trakten.

I samband med bygget av kyrkan skrev kyrkoherden i Hjärsås till statens industrikommission; Arbetet utföres nu i sommar dels därför att medel nu finns för ändamålet och dels för att bereda arbetslösa byggnadsarbetare arbete. Det är ett företag som omfattas med stort intresse av ortens befolkning. Syftet med brevet var egentligen att få dispens för gjutning av kyrkklockorna eftersom all metall var under statsbeslag i krigstid. Dispens meddelades inte, istället fick församlingen låna en kyrkklocka av Svenska kyrkans missionsstyrelse. Klockan var avsedd att skickas till en församling i södra Afrika. Med tiden fick Sibbhults kyrka sin egen klocka, som gåva av Lily Scander och hennes man Bror Färe. Den inlånade skickades vidare till avsedd mottagare. Den 24 januari 1943 invigdes Sibbhults kapell, som det då kallades, av Biskop Edvard Rodhe. I Lunds stifts julbok stod samma år att läsa: Enskildas offervillighet har gjort det möjligt att bygga detta kapell i det framåtgående samhället, där kyrkvägen förut var omkring en mil.

1983 byggdes församlingshemmet ut till nuvarande omfattning.

Innanför huvudentrén möts besökaren av ett litet och vardagligt utformat vapenhus. Golvet är lagt med bruna klinkers. Väggarna, liksom taket, är klädda med masonitskivor vilka bildar väggfält i olika höjd och bredd. I taket finns en cirkelformad förhöjning där en belysningsarmatur sitter. Ytterdörren är klädd med masonitskivor och har en omfattning av trä med rundade övre hörn, typiska för funktionalismen. Dörren till kyrksalen har dubbla dörrblad klädda med masonit och plåt-skodda nedtill. Dörren har långsmala, lodräta handtag av metall, behandlade för att efterlikna ärgad koppar. På den norra väggen finns ett mindre enluftsfönster. Åt söder finns en furutrappa som leder upp till läktaren och vidare till torn och klockvåning. En dörr i vapenhuset döljer ett förrådsutrymme under trappan. Samtliga snickerier i vapenhuset är målade i en ljusgrå kulör. Trappan är betsad i en brun kulör och har ett smäckert räcke i smidesjärn. I trapploppet finns två enluftsfönster för ljusinsläpp. Ovan trappan finns en enkel, gråmålad dörr vilken leder upp på läktaren.

Läktarens golv är av gråmålade brädor och väggarna är klädda med vitmålade masonitskivor. Läktarbarriären är av trä med en kraftig överliggare som bildar psalmbokshylla. Längs ömse långvägg finns väggfasta bänkar ådringsmålade i grön kulör. Klockvåningen ligger ovanför läktaren. Väggarna är av obehandlade furuplankor och innertaket är klätt med masonitskivor. Klockstolen är av grova furubjälkar sammanfogade med järnband.

Kyrkorummet är rektangulärt med läktare i öster och ett förhöjt kor med altare i väster. En predikstol med baldakin finns på södra sidan av koret och en kororgel på den norra sidan. Vid kororgeln finns en ljusbärare och en psalmnummertavla. Bänkkvarteren är traditionellt ordnade på var sida om mittgången. Färgsättningen i hela kyrkorummet är genomgående mild med varma grå, gröna, blå och röda kulörer.

Golvet i kyrkorummet är lagt med mörkbetsade furubrädor. Koret är upphöjt med två trappsteg och har golv av ljusa furubrädor vilka ligger vinkelrätt i förhållande till golvet i övriga kyrkorummet. En altarring avgränsar altaret och altartavlan från det övriga koret. Innanför altarringen är golvet ytterligare något förhöjt och består av gråmålade brädor. Framför altarringen ligger en kormatta med motiv föreställande livets träd. Norr om altartavlan sitter två tavlor av polerad svart diabas med tio Guds bud. Väggarna är genomgående klädda med vitmålade masonitskivor.

Läktarbarriären i öster är också klädd med masonitskivor, fältindelade och marmorerade i ljusgrå toner med avgränsande röda linjer. I de olika fälten sitter guld-färgade kors. Upptill och nedtill avgränsas barriären av mörkt grå, horisontella färgband. Innertaket över kyrkorummet och läktaren är av gråmålade brädor lagda på lock. Ett antal tvärgående fyrkantsbilade och snidade bindbjälkar håller upp innertaket. Över koret utgörs taket av skivmaterial som målats i en gråvit kulör med röda accenter. Kortakets mittparti är upphöjt och försett med en belysningsarmatur.

Inredning och inventarier
Altare
Altaret utgörs av ett murat och putsat blockaltare, placerat dikt an mot korväggen. Fronten är vitmålad med en ram i ljusblå kulör vilken omger ett korsat kors i roströd kulör. Ovan altaret, på väggen, finns en trätavla med målad text i versaler: OCH NÄR HAN NU LÅG TILL BORDS MED DEM TOG HAN BRÖDET OCH VÄLSIGNADE OCH BRÖT DET OCH RÄCKTE ÅT DEM. DÄRVID ÖPPNADES DERAS ÖGON SÅ ATT DE KÄNDE IGEN HONOM. LUC.EV. 24:30.

Altartavla
Altartavlan är en oljemålning i ett ramverk med luckor på var sida. Tavlans motiv avbildar Jesus som visar sig för två av sina lärjungar efter att han uppstått från det döda. Tavlan är målad av Gunnar Torhamn och skänktes till kyrkan av kyrkvärden Anders Persson i Sibbhult. Ramverk och luckor är målade i roströd kulör med guldfärgade detaljer. Luckorna, som är dekorerade med motiv föreställande en kärve respektive en vinstock, kan stängas för att dölja målningen. När luckorna under senare delen av fastan är stängda visar de ett golgatamotiv med ett centralt kors flankerat av två mindre. Ovanför altartavlan bildar guldfärgade bokstäver orden SOLI DEO GLORIA. Framför altartavlan står ett altarkrucifix av trä.

Altarring
Altarringen, med formen av en tresidig kvadrat, har ett ramverk av trä klätt med skivmaterial. Mittdelen är målad i roströd kulör centralt dekorerad med en sol som omsluter monogrammet IHS samt två kors. Överliggaren är av trä och målad i grå och blå kulör. Knäfallet har en bas av gråmålat trä och är klätt med ett blått tyg.

Predikstol
Predikstolen med tillhörande baldakin är kvadratiska till formen. Korgen står på en sockel där ett skivmaterial, målat med marmorering, bildar illusionen av en murad grund av stenblock. Predikstolen nås via en trappa från koret. Korgen är målad i en ljust grön kulör med ett nedre och övre horisontellt fält av en mörkare kulör, och accentfärg i rött. Predikstolskorgen mot kyrkorummet och åt norr är också fältindelade med hjälp av skivmaterial. På den östra sidan står med guldfärgade bokstäver i versaler: I BEGYNNELSEN VAR ORDET ++ OCH ORDET + VAR HOS GUD ++ OCH ORDET VAR GUD ++. På den norra sidan av finns ett guldfärgat grekiskt kors. Baldakinen är något större än predikstolen och har indragna hörn. Längs kanten löper en guldfärgad meanderslinga. Undersidan är marmorerad och i mitten är en infälld, guldfärgad kupol omgiven av en rund sarg i två språng, i grön kulör respektive gul marmorering. Från kupolens mitt hänger en svartmålad duva. Utöver predikstolen finns också en fristående ambo av trä placerad i koret.

Dopfunt
Dopfunten är tillverkad i ljusgrå granit. Foten är konformad med bred bas och avsmalning upptill. Kring den övre delen av skaftet löper en rundstav. Cuppan är rund med dekoration av grekiska kors.

Bänkinredning
Bänkinredningen är ordnad i två kvarter på ömse sidor om mittgången. Bänkarna är öppna mot mittgången och avslutas med en träpanel mot kyrkorummets långsidor. Ryggar, sitsar och fotbrädor, liksom panel mot väggen, är alla drickamålade i en grön kulör. Psalmbokshyllor avslutar varje rygg upptill. Bänkgavlarna är kvadratiska och ådringsmålade i blå kulör. Överliggaren och ett kvadratiskt fält på bänkgavlarna där bänkens nummer anges är målade i röd kulör.

Orgel
Orgeln är byggd 1991 av A Mårtensson Orgelfabrik AB och är placerad mot norra korväggen. Orgelfasaden har samma färgsättning med grå och röda kulörer som övriga inredningen. Spelbordet och orgelpallen är trärena.

Klockor
Kyrkklockan kom till kyrkan efter krigets slut år 1946. På klockans ena sida står följande text: År 1946 efter frälsarens Jesu Kristi födelse i konung Gustaf V:s 88 levnadsår, då Edvard Rodhe var biskop över Lunds stift Allan Thomasson kyrkoherde i Hjärsås pastorat Gustav Eriksson och Tage Gustavsson kyrkovärdar här gjöts denna klocka för Sibbhults kyrka av K.G. Bergholtz & C:O i Stockholm och bekostades av Disponent Bror Färe och hans hustru Lilly Scander. På den andra sidan står följande: Give då Gud, att var vi bo, alltid, när klockorna ringa, samlas vi må i Kristi tro Herren vårt offer att bringa. Hämta i bön hans håvor ned, skåda i hoppet den sabbatsfred sist för guds folk står åter. Ps. 163:1.

Övrigt
I kyrkorummet finns flera belysningsarmaturer i form av väggfasta lampetter såväl som takarmaturer vilka sannolikt är samtida med kyrkobyggnaden. Ovan läktaren och i kyrkorummets bakre del är armaturerna runda med frostat glas på en botten av metall. Längs långväggarna i kyrkorummet sitter lampetter med frostat/vitt glas format i en halvcylinder på rektangulära väggplattor av metall. I förhallen finns en takarmatur formad likt en ostkupa och i koret finns en takarmatur med vingar av frostat, randigt glas vilka böjer sig utåt likt blomblad.

Sibbhults kyrka är en traditionell salkyrka orienterad i öst-västlig riktning, men med avvikelsen att tornet finns i öster och koret i väster. I enlighet med tidens ideal byggdes en samlingssal med kök i vinkel åt söder från koret. På 1980-talet har ett väl tilltaget församlingshem byggts ut från den ursprungliga samlingssalen. Koret utgör en fyrkantig utbyggnad väster om koret. Här finns också en nedgång till källaren. Korutbyggnaden har ett falsat plåttak. På fasaden sitter ett korsat kors av trä, dvs ett grekiskt kors där ändarna utgör mindre kors. Tornet, som har ett brutet tak, kröns av ett smideskors och en kyrktupp. Byggnaden står på en huggen granitsockel, det senare tillbyggda församlingshemmet har gjuten grund. Församlingshemmets arkitektoniska utformning är underordnad kyrkan. Dess taknock går inte högre än kyrkans takfot och fönstren är genomgående kvadratiska med två lufter, till skillnad mot kyrkans högresta rektangulära och småspröjsade fönster. Hela anläggningen är klädd med locklistpanel målad i en ljust pistagegrön kulör. Mot kyrksalens takfot avgränsas panelen av en dropplist och en slät bräda. Snickerier är genomgående målade i en varm gulbrun kulör. Både församlingsdelen och kyrksalen täcks av sadeltak belagda med tegel.

Kyrkans huvudingång är tydligt markerad på tornets östra sida. En trappa av huggen granit leder upp till en slät, dubbel trädörr med en klassiserande omfattning av släta brädor. Direkt över ingången sitter kristusmonogrammet IHS. Ovan portal-omfattningen finns ett textfält med texten Uppfördes åren 1942 - 43 under Gustaf Vs regering + Gud + Alena + Äran +. Textfältet flankeras av två voluter i barockstil. Ovanför textfältet sitter ett korsformat fönster med fyra lufter. Fönstret har blyspröjsade rutor och en omfattning av släthyvlade, breda brädor. På tornets norra respektive södra fasad finns två små fönster för ljusinsläpp i vapenhus, trapplopp och läktare. I tornets övre del finns ljudluckor i samtliga väderstreck. Åt söder och norr finns rektangulära ljudöppningar med två luckor vardera. Åt väster och öster finns sexkantiga öppningar. Luckorna är av trä och utvändigt klädda med horisontell, hyvlad panel i rombmönster. Ovanför ljudluckan åt öster sticker änden av en timmerbjälke ut genom fasaden. Bjälkens funktion är inte känd, men möjligtvis kan den ha använts som del av en hissanordning för att få upp klockan i tornet. På kyrksalens sydöstra gavel sitter ett grekiskt kors av trä, målat i samma kulör som övriga snickerier. Kyrksalen har på ömse långsidor tre kopplade fönster med fyra lufter vardera. Varje luft har blyspröjsade ytterglas. Åt norr, i höjd med koret, sitter ännu ett korsformat fönster likt det över huvudentrén.