ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA

Interiör
Huvudingång till kyrkan är numera från tornets västra sida som leder in till en förhall i tornets bottenvåning. Här finns också trappa till orgelläktaren med vidare uppgång till tornets övre våningar och vindarna. Vapenhuset har en enkel kapprumsinredning och tre stora gravhällar står kramlade mot ytterväggarna. Golven är lagda med kalksten i diagonallagda plattor av röd och grå kalksten. Samma golv ligger i långhuset och koret. Väggarna är putsade och vitmålade och innertaket av brädor är indelat i kassetter. Under trappan i vapenhuset leder en dörr i renässansstil in till en elcentral. Ingång till kyrkorummet består av en rundbågsformad dörröppning med panelklädd dörr av samma slag som ytterdörren. Öppningen omsluts av en större murnisch.

Långhuset ger intryck av att vara ett enda rum med tre valvtravéer men består av det ursprungliga långhuset och den senare västförlängningen. Gränsen mellan dessa går mellan första och andra valvtravén. Gördelbågen, valvbågen mellan valven, är bredare än övriga gördelbågar och har en rundbågig form. Den västra valvkappan kan vara äldre än de två östra. Sannolikt har detta valv tillkommit samtidigt med västförlängningen. Valvet är troligen murat med en tegelstens tjocklek vilket är en äldre valvform och valvribbornas trekantiga form nedtill är typisk för 1300-talet. I valvkrysset övergår ribborna till ribbor med fyrkantig genomskärning. Valvkapporna är starkt kupiga, gördel- och sköldbågarna är slagna med följdskift och har en rundbågig form. De två östra valvtravéerna är valv av en halv tegelstens tjocklek och har spetsbågeformade gördel- och sköldbågar slagna med följdskift och ribbor med fyrkantig genomskärning. Valvpilastrarnas kragband, dvs. kapitälen, har samma uppbyggnad i både det västra och de östra valvkapporna och består av en vulst och en snedfas.

Samtliga valv och väggarna är bemålade med kalkmålningar utförda av den så kallade Fjälkingemästaren verksam kring 1400-talets andra fjärdedel. Fjälkingemästaren var verksam på Kristianstadslätten och på Österlen (Vallby, Vitaby, Östra Hoby och Östra Vemmerlöv). Fjälkingemästarens arbetsområden sammanfaller med premonstratenserklostren i Bäckaskog och Tommarps kloster. Det är därför troligt att mästaren varit knuten till premonstratenserorden. Intill motivet med livshjulet finns en fragmentarisk signering som möjligen kan utläsas som broder Håkan fr[ater] haqu[inus]". Några enstaka h i Fjälkinge skulle kunna vara en signering. Målningarna i Östra Vemmerlöv består av stora figurer och scener ur bibeln eller helgon och däremellan finns stora fantasifulla blommor i krukor, kanske någon form av liljemotiv. Ribborna är målade med spetsar eller sicksackmönster i rött. Kring ribborna finns målade löv och rankor som ser ut att slingra sig upp för valv ribborna. De tjockare valvbågarna är dekorerade med större rankverk. I kapporna finns också utstrött schablonmålade blommor. Nedtill på väggarna i höjd med kragbanden finns målade draperier. Målningarnas färger går huvudsakligen i rött och grönt men bör ursprungligen ha varit mer koloristiska. Scenerna i västra valvkappan föreställer yttersta domen med Kristus allhärskaren samt jungfru Maria och Johannes vid sidorna, de fördömda i helvetet, livets hjul samt ett memento morimotiv och de saliga vid himmelens port. På norra väggen finns en fragmentarisk framställning med några soldater. I gördelbågen mot norr finns en kraftigt ommålad scen i form av Jungfru Maria och Jesusbarnet med Sankta Anna. Konsthistoriker Knud Banning menar att den i sin ursprungliga form kan ha föreställt målningarnas donator. I valvet finns målningar av fyra kvinnliga helgon; Gertrud, Dorotea, Maria Magdalena och Katarina. På norra väggen finns en stor målning av sankt Kristoffer intill portalöppningen och på södra sidan Abraham som offrar Isak. Målningarna i östra valvet föreställer fyra manliga helgon; Laurentius, Knut den fjärde, Erik och Olaf. Inga målningar finns bevarade mot norr och söder. På triumfbågsmuren syns fyra runda medaljonger med Jungfru Maria kröning, två profeter och en framställning av kyrkan och synagogan. Över valvmitten tycks överdelen av Jesu kors vara målat med en inskriftsplatta överst. I nederkanten av det målade koret har en uthuggning gjorts i muren. Sannolikt har uthuggningen gjorts för att få plats med ett triumfkrucifix. I triumfbågen finns målningar av syndafallet med Adam och Eva, en profet och Esaias. Målningar har även funnits på östra sidan om triumfbågsmuren. Dessa är inte synliga idag. Endast fragment från en tidigare målningsfas inne i kyrkan finns bevarade. På norra väggen i långhusets östra valvtravé vägg kan man urskilja ansikten som hör till denna period.

Långhusets västra valvtravé upptas till större delen av en läktaröverbyggnad för kyrkans orgel. I höjd med läktarvåningen är en muröppning upptagen mellan torn och långhus för orgeln vars fasad når fram till öppningens framkant. Själva orgelverket står i torndelen och spelbordet på läktaren. Läktaren bärs upp av ett bjälklag på fyra kolonner och läktarbarriären och kolonner är utförda i en klassicerande stil med dragning åt barock. Barriären är uppbyggd av svarvade baluster-dockor och dekorerad med snidade festonger. Mitt på barriären sitter ett Karl den XI:s vapen med förgyllda lejon och en krona. Läktaren är i övrig målad i grått och grågrönt med förgyllda detaljer.

Kyrkan har en enhetlig bänkinredning utförd i barockstil från tidigt 1900. Bänkinredningen upptar hela långhuset från under läktaren och fram till koret. Ett litet uppehåll finns framför sydportalen som utgör ingång till sakristian med en stickbågig dörröppning. På motsatt sida från sydportalen är nordportalen belägen vilken är igensatt från utsidan. Endast den inre mursmygen är synlig. Smygen är dekorerad med kalkmålningar medan igensättningen är putsad och vitkalkad. Längst fram i långhuset finns plats för predikstolen i sydöstra hörnet, med dörr och trappuppgång från norr, och dopfunten på den norra sidan. Under predikstolen syns ett murat fundament som kan komma från ett medeltida sidoaltare. Motsvarande kan ha funnits på norra sidan där målningar saknas i ett parti på väggen.

Triumfbågen mellan koret och långhuset är relativt låg och har skråkantade verderlag vid sidorna. Valvbågen är murad av kvaderhuggna stenar vars konturer framträder genom den tunna putsen. Korets golv ligger på samma nivå som långhusgolvet. I koret står kyrkans altaruppsats och altare ett stycke från östra muren. Framför altaret finns ett litet upphöjt träpodium och en tresidig altarring. Koruppställningen går i barockstil. I nordvästra hörnet av koret står en herrskapsbänk från 1641. Herrskapsbänken har tidigare nått ett stycke in i långhuset men denna del togs bort under tidigt 1900-tal. På norra korväggen hänger ett epitafium över Gillius Ehrenberg från 1600-talet. Koret täcks av två åttakappiga ribbvalv som bör vara från 1600-talet då koret fick sin nuvarande storlek. Ribborna är sexsidiga och utgår från profilerade konsoler i yttermurarna, utan pilastrar och sköldbågar. Gördelbågen mellan valven har en flack form och ribborna möts i en rund knopp i valvkrönet.

Under koret finns två gravvalv. Dessa är inte tillgängliga för besökare men har sina ingångar från den norra utbyggnaden till koret och en lucka i korets södra mur. I det murade och putsade västra gravvalvet finns målningarna vilka enligt Knud Banning kan dateras till första halvan av 1600-talet. Målningarna går i gult och brunt och föreställer två musicerande puttis och har en inskription: Salig erre de som erre hensofued uti herren. Det östra valvet täcks av ett tunnvalv, putsat och vitmålat.

Det norra vapenhuset är sedan 1960-talets renovering inrett till bårhus medan det södra gjordes om till sakristia. Inredningen är också från denna tid. I bårhuset finns murade bänkar av kalksten längs sidorna och ett kalkstensaltare mot söder. Taket täcks av ett flackt trätunnvalv av omålade brädor Nordportalens öppning är helt igenmurad och inte synlig från norra vapenhuset. Södra vapenhuset är inrett med sakristia samt vestibul med nedgång till källaren. I rummet som utgör sakristian finns ett litet fönster mot öster, ett altare och skåpinredning. Väggarna är putsade och vitmålade och innertaket är ett omålat brädtak. Över sakristian finns ett loft med uppgång via en lucka i taket. Innertaket över sakristian skär av sydportalens övre rundbågsvalv. Dörröppningen är därför omgjord till en stickbågig öppning, med en modern, brädklädd dörr. Från sakristians vind kan man dock se sydportalens ovansida murad av kvaderhuggna stenar med en slät, odekorerad tympanonsten. Från vapenhusvinden finns vidare ingång till långhusets och korets vind via en stege över murkrönet.

Från orgelläktaren leder en trappa upp till tornets övre våningar. Från tredje våningsplan syns en igenmurad öppning mot öster. Om detta är en äldre ingång till vinden eller en fönsteröppning är inte klargjort. Tredje våningen är oinredd medan fjärde våningen utgör klockvåning. Klockvåningen har ett kraftigt bjälklag varav en bjälke är rundhuggen, sannolikt återanvänt virke. Klockvåningen upptas av klockstolen som har höga kryssförsträvade stolpar. I klockvåningens norra mur finns en igenmurad omfattning som skulle kunna vara ett äldre trapplopp. Tornet förefaller vara välbevarat. Exempelvis syns medeltida storstenstegel upptill i norra gaveln. Takstolarna över tornet är utförda med kryssförsträvade hanband. Dessa kan vara medeltida, möjligen ursprungliga.

Från vinden över långhuset och koret ligger valven synliga utan isolering. Övervägande delar av kyrkans taklag är av fur och sentida. Inslag av äldre virke finns bland annat en bjälke mellan första och andra valvtravén. Bjälken har spår av spikar på undersidan och förefaller återanvänd från en äldre konstruktion kanske ett innertak av trä.

Inredning och inventarier
Altare
Kyrkans huvudaltare är murat av rött oputsat tegel med en altarskiva av kalksten. I baksidan finns en lucka till ett förvaringsutrymme inne i altaret. Altaret är från 1962 utfört efter ritningar av arkitekt Eiler Graebe.

Altaruppsats
Altaruppsatsen är gjord 1762 av den skånska bildhuggaren Johan Ullberg från Finja. En altartavla av samme upphovsman har tidigare varit infogad i altaruppsatsen och finns uppsatt på den norra korväggen. Den nuvarande altarmålningen är utförd av M.E. Winge runt 1870. Altartavlan flankeras av två vridna kolonner på postament och två kvinnofigurer ovanpå låga beslagsvingar. Överst finns ett volutformat krön med en oval inskriftstavla i mitten och två puttis vid sidorna, ovanpå kolonnerna. Altaruppsatsen är utförd i ljus och återhållsam rokoko med drag av barock och har en ljus färgsättning i vitt, rött, grågrönt, silver och guld.

Altarring
Altarringen tillkom under Eiler Graebes renovering av kyrkan 1966. Altarringen är tresidigt med rundad framsida och raka sidopartier uppbyggt av gråmålade balusterdockor mellan en överliggare och en sockel med knäfall klätt med grått tyg. Balusterdockorna är återanvända från en äldre altarring.

Predikstol
Predikstolen samt dess baldakin och trappa är enligt inskrift på predikstolsdörrens insida tillverkade 1762 av Johan Ullberg på uppdrag av dåvarande kyrkoherden Olaus Thomaeus. Predikstolen och baldakinen är rikt utsmyckad i rokokostil med kvardröjande drag av barock och bemålad i ljusgrått, rött, grönt, silver och guld. Predikstolens sidor är karnisformade med dekor av voluter, akantus, rosetter, tofsar, blommor och snäckformer och fasetterade spegelfyllningar. Över predikstolen finns en sexsidig baldakin med samma typ av ornament och kartuschformade inskriftstavlor på sidorna, omgivna av akantussnideri. I baldakinens undersida hänger en vit duva från en stjärnhimmel. Trappan är utförd i samma stil som predikstolskorgen, och är ut mot mittgången försedd med en spegeldörr upptill krönt med sniderier. I speglarna finns svartmålade inskriftstavlor.

Dopfunt
Kyrkans dopfunt av sandsten är från slutet av 1100-talet eller tidigt 1200-talet. Funten tillhör en grupp funtar som är typisk för sydöstra Skåne vilken konsthisto-riker Lars Tynell kallar för Blentarpsgruppen. Cuppan har en attisk bas med hörn-tappar på en kvadratisk fotplatta. Övergången mellan fot och cuppa består av en skaftring. Cuppan är cylindrisk med raka sidor och nedtill halvsfärisk. Undersidan är utförd med godronnering och sidorna har dekor av en rundbågsarkad i låg re-lief. Cuppan saknar utömningshål.

Bänkinredning
I långhuset finns en öppen bänkinredning av trä från 1907 ritad av Theodor Wåhlin eller Henrik Sjöström. Bänkarna består av ryggar med spegelfyllningar och gavlar utförda i barockstil. Gavlarna har svängda armstöd och är dekorerade med kannelerade pilastrar, blomrosetter och höga rundade, kartuschliknande krön med stiliserad växtdekor. Bänkarna är målade i grått och ljusgrönt med detaljer i guldfärg.

I koret står en herrskapsbänk vilken tillhört ägarna till Gyllebo slott. Bänken har höga snidade gavlar med vapensköldar överst och nedtill i gavelsidorna finns framställningar av Moses och Johannes döpare. Under vapensköldarna finns initialen FT WS PW ANNO 1641. Bänken har en rikt utskuren dörr i med lövverk och listverk med kymation och tandsnittsdekor. Sidan mot öster har liknande dekor samt ett utskuret kedjemönster med speglar marmorerad i gråblått. Bänken är polykromt bemålad i mustiga färger och gråblå marmorering. Även insidan är marmorerad. En dörr till elcentralen från förhallen har samma dekor som på herrskapsbänken och kan ha suttit ihop med denna i någon form av herrskapsbås.

Orgel
Nuvarande orgeln är från 1934, tillverkad av A. Magnussons orgelbyggeri AB Gö-teborg. I pipverket är stora delar av ett äldre pipverk bevarade från en orgel byggd 1883 av A.V. Lundahl, Malmö. Orgeln har 7 stämmor med mekanisk registratur och traktur samt en rörpneumatisk pedal. Fasaden är tillverkad till den gamla orgeln och uppbyggd av stumma pipor i inom fem fält indelade mellan pilastrar och ett övre gallerverk med solkorsdekor samt ett solfjädersformat, övre pipfält. Fasaden är målad i ljust grått med förgyllda detaljer. Spelbordet står framför orgeln.

Klockor
I tornet hänger två kyrkklockor. Den stora klockan är från 1743 gjuten av Andreas Wetterholtz i Malmö. Lilla klockan är omgjuten 1839 av Gabriel Olof Fredrickson i Kristianstad.

Övrigt
Bakom altaret sitter ett stort huvudbanér av snidat och målat trä utfört i barockstil över den skånske landsdomaren Gilius Ehrenberg död 1677 i Malmö. Han var den förste svenske ägaren till Gyllebo slott. En fattigstock av järnskodd ek med okänd ålder finns bevarad i tornet. I långhuset hänger två kistplåtar tillverkade 1853 till minne av Hedda Sophia Schantz, enkefru vid Gylleo. På orgelläktaren hänger ett epitafium i form av en pannå med ram omgiven av snidade voluter och en bruten trekantsgavel överst med två änglar. Målningen föreställer en familj och bör stilmässigt kunna dateras till 1700-talet. Från triumfbågsväggen hänger Palle Urnes standar vilket bör vara från 1600-talets första hälft. Till standaret hör ett gehäng eller en fana av sidenklätt läder med Christian den 4:des namnskiffer.

Kyrkan består av det romanska långhuset med västförlängning och torn, de sen-medeltida vapenhusen i norr och söder, koret från 1600-talet och 1700-talets tillbyggnad vid korets norra sida. Den senare utgör trappöverbyggnad till gravvalvet under koret. Ett gravvalv under korets västra del nås från en liten lucka i korets södra sida. Dessutom finns ett källarutrymmen i form av pannrum under södra vapenhuset. Koret är något smalare och lägre än långhuset men förefaller inte vara byggt i flykt med långhuset. Tornet är något smalare än långhuset och har kvadratisk planform. I tornets västra sida finns två kraftiga strävpelare som når upp till klockvåningens bjälklag.

Långhusets murverk, synligt ovan valven, är relativt ojämnt, uppbyggt av kluven eller grovt bearbetad mellanstora stenar. Den övre delen av korets murverk som är synlig ovan valven består av tuktade kalkstensblock i tunna skift. Triumfbågsgaveln mellan kor och långhus har samma utförande som långhuset mur och är inte murad i förband med korets synliga murverk upptill. Tornets murverk, vilket är synligt invändigt från tredje våningen består av stora stenblock av kluven eller obearbetade gråsten med inslag av tegel.

Fasaderna är spritputsade och kalkade över hela kyrkan. En hög, utskjutande sockel finns på koret och de östra delarna av långhusets norra och södra sidor. Koret har ett listverk bestående av ett utkragande skift medan långhusets och tornets listverk består av två utkragande skift. Övriga delar saknar listverk. I sydöstra hörnet till långhuset finns en smal, putsad och vitmålad strävpelare. Kyrkans fönsteröppningar har rundbågig form. Till långhusets och korets norra och södra sidor består öppningarna av parställda, smala rundbågsöppningar med raka smygar. Fönsterbågarna består av djupt indragna träbågar med glas infattat i diagonallagda blyspröjsar. Övriga fönster som sitter i korets och vapenhusens östra sida består av rundbågsformade, enkla dito. Några smala ljusöppningar finns också i vapenhusens gavelsidor. Tornet har endast ett fönster till bottenvåningen i form av ett halvmåneformat överljusfönster över porten i väster. Tredje våningsplanet har en liten kvadratisk fönsterglugg. Övre våningsplanet har flera luckförsedda öppningar; dels vardera två ljudöppningar i södra och norra gavelsidorna och dels en större takkupa i östra takfallet med dubbla luckor. Luckorna är utförda av brädor med naror och bandgångjärn. De östra luckornas naror har en skuren sicksack-dekor sannolikt tillverkat av återanvänt virke.

Ingångar till kyrkan finns i tornets västra sida och via sakristian i södra vapenhuset. Norra vapenhuset, med ursprunglig ingång genom nordportalen, är helt tillstängt mot kyrkorummet. Huvudentrén till kyrkan är den västra ingången som ligger djupt indragen mellan de kraftiga strävpelarna i tornets nordvästra och sydvästra hörn. Ingången består av en rundbågsformad dörröppning och ett lunettformat överljusfönster. Kring fönster och dörr finns en större rundbågsomfattning. Den nuvarande porten är från 1960-talet och består av lodrät ekpanel med glasade lodräta partier. En trappa med djupa steg av kalksten leder upp till dörren. Ingångsdörren till södra vapenhuset har stickbågig form och en ytterdörr av ek med rombiskt formad brädpanel. Dörren till norra vapenhuset har samma utseende men sitter i en rundbågig öppning. Ytterdörren till gravvalvet består av en stickbågig dörröppning med en svartmålad port med fiskbensmönstrad panel. Nederst i tornets södra fasad finns en rundbågig nisch som markerar en tidigare, sannolikt ursprunglig dörröppning till tornet.

Kyrkans yttertak består av sadeltak med enkupigt tegel. Torntaket ligger på öppen läkt medan långhus-, kor och södra vapenhustaken ligger på ett undertak av stickspån. Vindfånget i norr och norra vapenhustakets konstruktion är inte tillgängligt. Tornet är utfört med rikt blinderade trappstegsgavlar mot norr och söder. Mittkreneleringarna kröns av vimplar. Vapenhusens gavlar har också murade trappsteg men saknar blinderingar. Till södra vapenhuset finns ett solur av sten inmurat i gavelröstet. På övriga gavlar dvs. kor och långhus och trappöverbyggnaden till gravvalvet i norr är murade utan trappsteg. Trappöverbyggnaden i norr har en spetsigt utförd gavel och upptill i gavelspetsen sitter en inmurad triangelformad kalkstenstavla. Överst på stenen syns en relief i form av en urna med uppstigande lågor samt därunder finns en huggen inskrift som anger byggnadsåret för gravkorets/östra kordelen 1787 samt byggherrens namn; överste Albrecht Schönström dåvarande ägare av Gyllebo säteri.

Östra Vemmerlövs kyrka byggdes under 1100-talet i romansk stil; med långhus, kor och eventuellt absid. Senast under tidigt 1300-tal förlängdes långhuset mot väster och sannolikt valvslogs den nya delen. Kring 1300-1350 utfördes kalkmålningar i långhuset och möjligen också i koret som inte längre finns kvar. Därefter valvslogs övriga delar av långhuset samt eventuellt även det ursprungliga koret. Långhusets östra valvkappor har en annan uppbyggnad än långhusets västra valvtravé. Kring 1430-60 dekorerades valven av den så kallade Fjälkingemästaren. Vapenhus på norra respektive södra sidan av kyrkan tillkom sannolikt under senmedeltiden. Det södra kan vara äldre än det norra. På 1500-talet byggdes ett gravvalv under korets västra, medeltida del åt familjen Knob-Urne. Kring 1600 första hälft revs det gamla koret, helt eller kanske bara delvis, och kyrkan förlängdes mot öster med ett nytt större, rakslutet kor. Samtidigt kalkades de medeltida målningarna över och valven dekorerades istället med ornament samt genealogiska och historiska inskriptioner. De senare dekorationerna finns inte längre bevarade. År 1787 anlades ytterligare ett tunnvälvt gravvalv under korets östra del åt släkten Schönström med ingång från en liten tillbyggnad norr om koret. Vid denna tid tillkom också en altaruppsats (1760) av Johan Ullberg, Finja. En renovering av predikstolen och altaruppsatsen utfördes 1868.

År 1905 uppgjordes ett restaureringsförslag till kyrkan av arkitekt Henrik Sjö-ström. Renoveringen utfördes av byggmästare Holst och omfattade installation av nytt värmesystem, nytt golv och inredning i form av bänkar, läktare, predikstol och altarring. En värmekällare byggdes under södra vapenhuset och ingång till vapenhuset stängdes igen. Det norra vapenhuset gjordes möjligen om till bårhus i samband med de övriga arbetena. Arbetet utfördes 1900-talets första årtionde med domkyrkoarkitekt Theodor som Överintendentens inspektör. Vid besök i kyrkan 1907 upptäckte han att kalkmålningarna hade avtäckts av en osakkunnig och förbättrats av byamålaren Ohlsson från Komstad. Under 1929 lades taken om med nya tegelpannor. El för värme och belysning drogs in i kyrkan år 1950.

Mellan 1962-1966 skedde en stor restaurering av kyrkan under ledning av dåva-rande domkyrkoarkitekten Eiler Graebe. Golvet reparerades, ny västdörr och nya innerdörrar tillverkades. Ytterdörren i koret mot öster murades igen och ersattes av ett fönster. Nytt altare murades upp och ställdes längre mot öster än det tidigare altaret. Bårrummet i norra vapenhuset inreddes med nytt innertak, altare och fasta bänkar. Ett nytt fönster och en mindre fönsterglugg togs upp och ny ytterdörr tillverkades. I samband med kyrkans restaurering 1965 upptäckte man målningar över gravvalvet från 1600-talet. Sydportalen som då var igenmurad togs upp och den norra delen av vapenhuset inrättades till sakristia. Sakristian inreddes med skåp och ett litet altare. Fasaderna renoverades också. Nästa yttre renovering utfördes 1996 efter handlingar av Creacon Consult AB. Nytt värmesystem installerades i kyrkan under 2004. Under 2005-2006 genomfördes en inre och yttre renovering av kyrkan efter arbetshandlingar av Barup & Edström arkitektkontor AB. Invändigt renoverades kyrkans värmesystem samt väggar och inredning sågs över. Påföljande år renoverades kyrkans understrukna tegeltak, fasaderna kalkades om och en ny vindflöjel sattes upp istället för den gamla som var dålig.