ÖSTRA TOMMARPS KYRKA

Interiör
Portalen i tornets södra sida leder in till ett vapenhus eller en förhall i tornets bottenvåning. Väggarna är putsade och vitmålade med en gråmålad bröstning nederst. Golvet är lagt med mycket stora kalkstensblock som ristats i mindre kvadrater. Rummet har en mycket hög takhöjd och innertaket är putsat och vitmålat. Längs norra sidan leder en hög trappa upp till tornet och under trappan finns ett litet toalettutrymme. Torntrappan har ett gråmålat räcke av brädor med sågad dekor i form av droppar, stjärnor och romber. Toaletten har en typisk funkiskaraktär. I vapenhusets sydöstra hörn står kyrkans gamla dopfunt från 1800-talet under en ljuskrona av smidesjärn. Ingång till långhuset är i väster och består av en stor tresprångig dörröppning med en gråmålad pardörr. Dörrbladen är rikt dekorerade med spegelfyllningar i klassicerande stil. Över dörren finns en halvmåneformad tympanonsten av kalksten med en huggen dekor där kyrkans byggnadsår 1857 anges över en bladbukett.

Långhuset har formen av en salkyrka där koret är inrett i dess östra del. Kyrko-rummet är mycket ljust med höga fönster, vita väggar och valv. Inredningen är utförd i nyklassicism och i övervägande grå färgsättning med vissa detaljer i guld och rött. Valven är uppmurade på höga tresprångiga pilastrar med kraftiga kragband/kapitäl. Valvets gördelbågar är rundbågiga medan sköldbågarna är ägg-formiga parabelbågar. Ribborna har kvadratisk genomskärning. Fyra valv täcker kyrksalen. Den västra valvtravén upptas nästan helt av en läktare på pelare med fasade hörn och profilerade kapitäl. Läktarens undersida har ett vitmålat kassettak av korsande bjälkar med pärlspontsfyllning emellan. Läktarens framsida är utskjutande i mitten och barriären med spegelfyllningar och profilerat listverk är gråmålad med detaljer i guld och rött.

Mot västra långhussidan finns ett par inbyggnader under läktaren med ytterväggar klädd med en för 1950-talet, typisk karosseripanel. Flera dörrar finns till inbyggnaderna som inrymmer trappa till läktaren, förråd och elcentral. Utöver läktaren med dess underbyggnader är kyrkorummet möblerat med bänkar i två kvarter fram till och med tredje valvtravén. Golvet i bänkarna är av brädor och ligger något högre än mittgången. Golvet i gången består av diagonallagda svarta och vita viktoriaplattor samt en svartvitmönstrad bård längs sidorna. Tre lika stora ljuskronor av mässing hänger i långhuset och på väggarna sitter flerarmade ljushållare av mässing.

Koret som ligger under kyrkorummets fjärde valvtravé har samma bredd som långhuset men har ett högre beläget golv av kalkstensplattor. I korets norra del står dopfunten och predikstolen är belägen i bänkkvarterets sydöstra del med trappuppgång från koret. Altaruppställningen med altare, altartavla och altarring står mitt i en vid rundbågsöppning mellan koret och sakristian. Bågöppningen är nedtill avskärmad med ett korskrank av trä på ömse sidor om den höga altartavlan. Valvet över sakristian består av tre ribblösa valvkappor målade som en stjärnhimmel i klarblått med fastspikade gyllene stjärnor av mässing. Genom bågöppningens övre del är sakristians takvalv synligt från långhuset och bildar en fond mot altare och altartavlan.

Ett par rundbågsformade dörrar i korskranket på ömse sidor om altartavlan leder in till sakristian. Sakristian har en enkel inredning som består av skåp sammanbyggda med korskranket och i samma stil som detta. Skrankets baksida är gråmålat och i mitten finns ett putsat rundbågsformat parti med ett väggkrucifix och en smal vägghylla som utgör ett litet prästaltare. I öster finns ingången från kyrkogården med en stickbågig spegeldörr av gråmålat trä med ett övre parti genombrutet av ett geometriskt mönstrat gallerverk. Golvet i sakristian är av röda och vita viktoriaplattor, täckt av en löst liggande blå heltäckningsmatta.

Tornet har två övre våningar som nås från trappan i vapenhuset. Den andra våningen har golv av brädor och vitputsade väggar. Taket utgörs av klockvåningens bjälklag med brädgolv. I utrymmet finns en äldre mekanisk klockringningsanordning, tornurets urverk samt motor till orgelfläkten. En enkel trätrappa leder upp till klockvåningen och i öster finns en högt belägen stickbågig ingång till långhusvinden med en brädlucka. Landgångar av brädor utgör enda golv på vinden där valvkapporna av tegel ligger bara utan isolering. Takstolarna är av fur och uppbyggda av sparrar, hanband och saxsparrar med stödben och stickbjälkar på två remstycken vid murkönet. Takstolarna är sannolikt ursprungliga. Klockvåningen upptas av en klockstol i fur. Väggar och golv har samma utseende som andra tornvåningen. Ett innertak av brädor finns mellan tornvinden och klockvåningen. Tornspirans stomme är av fur och uppbyggd av mittstolpe, gradsparrar och däremellan bindbjälkar i tre våningar.

Inredning och inventarier
Altare
Altaret utgörs av ett träaltare, möjligen från 1894-98 och är inkorporerat i altaruppsatsen och skärmväggen.

Altaruppsats
Kyrkans altartavla är sammanbyggd med korskranket och bildar en arkitektonisk helhet i nyklassicism, sannolikt från 1894-98 då ny altaranordning tillkom. Altartavlan består av en oljemålning med en rundbågsformad förgylld ram och en rakt avslutad omfattning av gråmålat trä med rödmålade detaljer. Sidorna är dekorerade med speglar och diamantformade kvadrater och krönet är utformat med ett tandsnittslistverk. Under listverket finns texten Ära vare Gud i höjden och frid på jorden. Tavlan är en oljemålning på duk föreställande Christus Consolator eller den tröstande Kristus, utförd av Almén 1886 som en kopia efter Carl Blochs altartavla i Hörups kyrka. Under motivet finns en inskrift i form av en bibeltext. Skrankets väggar är utformade som en blindarkad av fyra rundbågsöppningar på pilastrar som bär upp ett listverk.

Altarring
Altarringen är av gråmålat trä med tre raka sidor uppbyggda av en rad svarvade balusterdockor mellan tygklätt knäfall och överliggare. Altargolvet innanför altarringen täcks av en stor altarmatta i tvistsöm. Altarringen tillkom mellan 1894-98.

Predikstol
Predikstolen är ett snickeriarbete från 1800-talet där delar från en 1600-talspredikstol ingår. Predikstolen har en femsidig korg med raka sidor och en karnisformad underdel som avslutas nedtill med en förgylld pinjekotte. Sidorna är uppbyggda av rundbågsnischer med små kolonnetter i varje hörn. I rundbågsnischerna står förgyllda skulpturer av Kristus och evangelisterna. Mellan baserna till kolonnetterna finns namnen på evangelisterna och Kristus. Korgen är målad i ljust grått, guld och rosa med detaljer i bladguld och avslutas upptill med ett bibelord och ett listverk. Trappan till predikstolen är från 1894 och gråmålad med spegelindelat vangstycke och räcke av kolonettformade ståndare.

Dopfunt
Dopfunten som står i koret är av huggen sandsten och utförd efter Torsten Leon Nilssons ritning, 1958. Funten har en 8-kantig form med räfflad behuggningsyta. Foten har en svagt utkragande nod och cuppan är uppåt vidgande med falsad överkant. Till dopfunten hör ett dopfat av mässing som kan vara från 1500-talet. En äldre dopfunt av okänt tillverkningsår står i tornets bottenvåning/vapenhuset. Dopfunten är av gjuten och färgad tegelmassa målad i olika mörka toner och förgyllning. Foten har konisk form dekorerad med olika listverk och blomstergirlanger och en bård av änglahuvuden upptill. Cuppan har en vid, platt form med brett äggstavsornerat brätte och liljedekor på sidan.

Bänkinredning
Bänkinredningen tillkom 1894 och utgörs av gråmålade träbänkar med rödmålad sits, framförvarande psalmbokshylla och fotstöd i grått. Gavlarna har ett rakt avslutat, rödmålat krönlistverk och sidan är utförd med en rundbågig blindering med dekor av en blå stjärna.

Orgel
Kyrkans orgel är en rörpneumatisk orgel med 17 stämmor tillverkad 1934 av M J & H Lindegren, Göteborg. Orgelfasaden från 1863 byggdes för en orgel tillverkad av Sven Fogelberg, Lund. Samtliga Fogelbergsstämmor är bevarade i närmast orört skick och är ett av Fogelbergs finaste och största bevarade pipverk. Fasaden är utförd i klassisk empir med nu stumma originalpipor. Tretton pipor i mittfältet samt varannan i sidofälten har varit ljudande i föregående orgel. Förmodligen har Fogelbergsorgeln suttit i läktarbröstningen och haft gavelspelbord.

Klockor
Storklockan är av malm och gjuten 1656 av M. Hans Meier. Lillklockan är av malm, omgjuten 1900 i Stockholm, hos J. A. Beckman.

Övrigt
I koret står en madonnaskulptur av trä utförd 2007 av konstnär Ralf Borselius, Vallby. En träskulptur från 1700-talets början står vid långhuset södra sida. Skulpturen föreställer en kvinna som bär på en sädeskärve och en skära.

På Lunds universitets historiska museum, LUHM, finns flera träskulpturer bevarade som har tillhört den gamla kyrkan och kanske ursprungligen klosterkyrkan. Tre skulpturer föreställer S:t Knut, S:t Nikolaus och S:ta Katarina och har ingått i ett altarskåp från 1500-talet. Från 1300-talets första hälft är en madonnaskulptur och ett krucifix av typen smärtokrucifix är daterat till 1300-talet mitt. Den förra räknas som ett förstklassigt arbete med franska förebilder. Från 1400-talets andra hälft är en sittande kristusfigur. På LUHM förvaras också kyrkans medeltida dopfunt.

Den medeltida sockenkyrkan i Östra Tommarp bestod av ett långhus med västtorn, kor och absid. Murverket var uppbyggd av fältsten och kalksten sannolikt från ett lokalt stenbrott. Ett stenbrott skall ha legat i Vranarp. I enlighet med den gängse planformen hade kyrkan ingång via nord- och sydportaler. Under medeltiden tillkom vapenhus utanför portalöppningarna och en sakristia i kyrkans sydöstra sida. Absiden revs också och koret förlängdes mot öster vid någon tidpunkt. Enligt en teckning av kyrkan från 1856 (före ombyggnaden) hade långhuset två romanska fönster mot norr. Intill nordportalen avtecknar sig ytterligare en öppning, sannolikt ingången till ett då rivet sidokapell. Tornet hade en rektangulär form med samma bredd som långhuset och gavlarna var påmurade med trappsteg. Två ljudöppningar fanns mot öster och en mot norr samt sannolikt två mot väster och en mot söder. Kraftiga stödpelare fanns utmed tornets västra sida. Invändigt var långhus och kor valvslagna med tegelvalv.

Den medeltida kyrkan blev så småningom för liten och på 1840-talet upprättade C. G. Brunius ett par ritningsförslag till kyrkans utvidgning genom tillbyggnad av två korsarmar till långhuset. Brunius var troligtvis angelägen att bevara så stora delar som möjligt av den medeltida kyrkan. I sitt konsthistoriska verk Skånes konsthistoria för medeltiden beskriver han kyrkan som prydlig. Församlingen valde dock att riva kyrkan, med undantag av tornet, och att bygga en helt ny salkyrka med absidformad sakristia. Ritningarna till den nya kyrkan upprättades av byggmästare Anders Håkansson Haf, 1857, Kristianstad. Kyrkans gamla inventarier skall ha övertagits av byggmästaren som sålde dem i Helsingborgstrakten. Det gamla västtornet stod kvar till 1888 då det revs efter att en spricka hade börjat visa sig mellan tornet och långhuset. I dess ställe byggdes ett nytt torn efter ritning av arkitekt August Agi Lindgren, Kristianstad 1888.

Vid biskopsvisitation 1877 anmärktes på att den gamla predikstolen och altaret borde ersättas med nya. En stor inre renovering genomfördes mellan åren 1894-1898 då kyrkorummet dekormålades, golv av viktoriaplattor lades och ny inredning i form av altarupptavla och altarring tillkom. Kyrkans orgelläktare är troligtvis från samma tid. Under 1917 gjordes en utvändig restaurering med putslagning och ommålning av fasader. Tornets gavelrösten av tegel reparerades. Från 1926 finns uppgifter om att kyrkan var avfärgad i en gulvit kulör med vitmålade fönster och listverk. Sockeln var blågrå och tornkolonnetterna svartmålade. En invändig ommålning skedde sannolikt under 1920-talets slut. Yttertaken av tegel lades om under 1930-talets början. Samtidigt återuppsattes ett gammalt tornur i tornet. Invändigt installerades elektrisk belysning och orgelläktaren byggdes om för ett nytt orgelverk. Nästa större renovering utfördes 1955 under ledning av arkitekt Torsten Leon Nilsson. Korgolvet utvidgades, en del bänkar togs bort och under läktaren gjordes inbyggnader. Invändig ommålning utfördes också och dekormåleri i valven övermålades. Antikglas sattes in i absidfönstren. Inga större renoveringsåtgärder har sedan dess utförts invändigt. Utvändigt genomgick tornet en putsrenovering under 1970-talet. Hela kyrkan renoverades utvändigt 1995 efter handlingar av Arkitekt & Restaureringskonsult Hans Ponnert. Bland annat lades plåttaket på tornet om med ny galvad plåt.

Kyrkobyggnaden består av långhus, halvrund absid i öster samt torn i väster med en hög spira. Tornet har kvadratisk planform och är smalare än långhuset och dess östra sida rider på långhusgaveln dvs. är uppbyggd från gavelsidan. Tornets murar avslutas med trappstegsgavlar liksom långhusets gavelsidor. En svartmålad sockel löper runt hela kyrkan. Långhusets och absidens fasader är spritputsade och vitkalkade med slätputsade listverk och omfattningar. Listverket är utformat med en trepassliknande underkant och över denna finns ett tandsnittslistverk. Gavelsidornas tinnar inramas av ett slätputsat listverk och i östra gavelsidan syns en korsformad blindering. Tornets fasader är också spritputsade och vitmålade med undantag av fönsteromfattningar och gavelspetsar som är av oputsat rött tegel. Norra och södra gavelspetsarna rymmer tornur med runda svartmålade urtavlor och förgyllda romerska siffror och visare. En blindering finns i tornets västra och östra gavelspetsar i form av ett latinskt klöverbladskors. I höjd med klockvåningens bjälklag och i tornets murkrön syns flera dekorativa ankarslutar i fasaderna.

Långhusets fönsteröppningar består av höga dubbla rundbågar med en större rundbågsomfattning utförd med två mursprång. I tympanonfältet innanför omfattningen, finns en gjuten dekor som numera är otydlig. Möjligen föreställer den någon form av bladverk. Absidens fönster består av enkla rundbågsöppningar med flersprångig omfattning. Fönsterbågarna till både absid och långhus är av svartmålat järn med rektangulära med småspröjsade rutor och överst i bågpartier finns blyspröjsat, målat glas i olika flerpassformer. De målade glasen har kraftiga färger i rött, blått och gult. Till tornet finns ett rundfönster mot väster med cirkelrund flersprångig omfattning av synligt rött tegel. Tre rundbågsöppningar till andra våningsplan är mindre varianter av absidfönstren men den yttre omfattningens övre rundbågsvalv är av oputsat rött tegel och bildar ögonbryn över fönstren. Fönsterbågarna av järn har diagonallagd spröjsning. Klockvåningens ljudöppningar består av dubbla rundbågsöppningar med en gjuten pelare med tärningskapitäl emellan och valv av synligt rött tegel. Bågöppningarna omfattas av en större rundbågsnisch av tegel som når upp i tornets gavelrösten. Tympanonfältet är putsat och vitmålat.

Kyrkans huvudingång är från tornets södra sida. Portalomfattningen är murad av rött tegel i tre språng med rundbågsformat valv över ett slätputsat vitt tympanonfält. Öppningens sidor har en rusticerad tegelmurning. I dörröppningen sitter två dörrpar. Det äldre dörrparet i öppningens inre mursmyg och består av två dörrblad av lackad ek med kraftigt lås på insidan och stora dekorativa gångjärnsbeslag. Den yttre dörren är en modern ytterport av brunmålat trä och har ett glasat mittparti med utvändigt trägaller. Till absiden finns en smal rundbågsformad dörr med runt överljusfönster och en flersprångig slätputsad muromfattning. Dörren är av brunmålad brädpanel med gångjärnsbeslag i samma stil som på västra porten. Överljusfönstret är försett med målat och blyspröjsat glas. En utvändig nedgång till källaren finns norr om kyrkan med en betonggjuten källarhals med plåtlucka.

Långhusets sadeltak är täckt med rött, enkupigt taktegel medan tornspiran och absidtaket täcks av en gråmålad galvad plåt. Tornspiran är åttasidig och har en spetsig form, krönt av ett kors i smidesjärn.