RÖRUMS KYRKA

Interiör
Från huvudentrén i väster kommer man in i en förhall/vapenhus i tornets bottenvåning. Golvet är lagt med stora kvadratiska kalkstensplattor med grovhuggen yta. Väggarna är putsade och vitkalkade och innertaket består av gråmålade brädor med synliga bjälkar. Längs norra väggen finns en vitmålad, murad inbyggnad med tre dörrar med profilerad paneltäckning. Den västra dörren leder till en trappuppgång till andra våningen. I andra våningsplan finns ingång till orgelläktaren och trappuppgång till de övre våningsplanen. De två andra dörrarna i hallen leder till ett WC och elcentralen. På trappinbyggnadens vägg, ovanför dörrarna, sitter ett Series pastorum, prästlängden, vilken sträcker sig från första kända prästnamnet 1539 till 2006. Längs hallens södra sida finns en skåpinredning med bland annat ett litet pentry. Snickerierna, såsom dörrar och skåpinredningen längs södra sidan, är gråmålade.

En hög pardörr med spegelfyllningar leder in till långhuset. Långhuset är valvslaget med fem höga och breda valvtravéer. Koret är beläget i den östra valvtravén medan de tre mittersta är möblerade med bänkar. Ett uppehåll finns i södra bänkkvarteret framför ingången från söder. Västra valvtravén upptas av en orgelläktare. Bänkarna har tidigare nått in under läktaren men utrymmet är sedan 2010 möblerad med stolar och bord. Mot öster finns en hög skåpinredning som delvis skärmar av mot långhuset. Mittgången i långhuset är lagt med samma typ av kalksten som i vapenhuset. Där bänkarna tidigare stått under läktaren har golvet kompletterats med stora kalkstensplattor med en grov, tandad mejselbehuggning. Väggarna i långhuset är putsade och vitmålade. Snickerierna i kyrkan går i pärlgrått eller grått medan inredning såsom bänkar, altaruppsats och predikstol är polykroma med framför allt en gröngrå bas.

Radiatorerna i kor och under läktaren har kompletterats med skärmar tillverkade av betsat trä, övertäckta med stenskivor. De hyllor som skapas genom stenskivorna används för bokhyllor under läktaren. Läktaren bärs upp av sidomurarna och i mitten av smäckra brunmålade gjutjärnskolonner med profilerade kapitäl. Läktarbarriären sträcker sig mellan valvpelarna till första och andra valvtravén från väster. Läktarbarriären är indelad i speglar och målad i en beige färgton med detaljer i rött och grått samt en brunmålad överliggare. Mitt på barriären sitter ett ryggpositiv till orgeln omgivet av två pilastrar.

Gränsen mellan koret i östra valvtravén och bänkkvarteren markeras av den högre golvnivån i koret. Ett par steg av huggen kalksten leder upp till koret från mittgången. Golvet i koret är lagt med grovhuggen kalksten likt golvytorna under läktaren. Koret upptas av en predikstol i nordvästra hörnet och i söder står dopfunten. Stenhyllan ovanför en radiatorskärm vid södra korfönstret fungerar som ett litet dopaltare. I södra fönstret intill dopaltaret står en kopia av Thorvaldsens Kristusskulptur från 1910.

Altarplatsen skärmas av från resten av koret genom altarringen som har en rundad form mot långhussidan. Innanför altarringen, i valvöppningen till sakristian, står altaret med altaruppsatsen. Valvöppningen som skulle motsvara en tribunbåge i en medeltida kyrka med absid, har en vid, rundbågig form. Sidorna mot långhuset är avfasade. Bakom altaret och altaruppsatsen finns en låg skärmvägg, ett korskrank, med ingång till sakristian bakom altaruppsatsen. Altarskranket är ljust gråmålat, utfört av trä. Väggytorna i skranket är spegelfyllda mellan pilastrar krönta av stora urnliknande svarvade knoppar på toppen och ett kraftfullt list-verk av korsprydda rundbågar. Sakristian har en enkel möblering bestående av skrivbord, altare och textilskåp.

I tornets andra våningsplan stod tidigare anläggningen för klockringningen. Utrymmet används numera till förvaring och fungerar som trapphall till tredje våningen och ingång till orgelläktaren. Trappuppgången från bottenvåningen avgränsas av ett räckverk med balusterdockor. Väggarna i andra våningsplan liksom i tredje våningen och klockvåningen är putsade och vitmålade och innertaken består av ovanförliggande bjälklag med brädgolv. Tredje våningen är ett oinrett utrymme med viss förvaring av äldre inredning såsom en äldre orgelfasad och ett altarkors. I öster leder en dörr i gavelmuren in till kyrkvinden. Vinden över långhuset är tilläggsisolerad ovanpå valven. Yttertak ligger på undertak av stickespån och taklaget består av spänntakstolar av fur från byggnadsåret. Från långhusvinden finns ingång vidare till vinden över absiden/sakristian genom en liten rektangulär öppning i östra gavelmuren. Taklaget över sakristian är av fur. Klockvåningen är belägen i fjärde våningsplan och upptas av klockstolen av ek och fur och består av tre rader försträvade stolpar. Ovanför klockvåningen finns en vindsvåning där tornspiran ligger öppen mot nock. Tornspiran är uppbyggd av en hög spirstock och kryssförsträvade sparrar.

Inredning och inventarier
Altare
Altaret är från 1965 och murat av sten, putsat och vitmålat. Altarskivan är av mejselhuggen kalksten.

Altaruppsats
Altaruppsatsen är tillverkad i ek och målad i brunt, blått, rött, rosa och grönt med förgyllda partier. I uppsatsen ingår delar från den gamla kyrkans altaruppsats utförd i renässansstil. Stora delar är från 1965 när altaruppsatsen renoverades och placerades i den nya kyrkan. Enligt en inskription på altauppsatsens predella och kolonnbaser renoverades den 1773. Samma inskription anger också årtalet 1593 vilket är tillverkningsåret för de äldsta delarna. Altaruppsatsen består i sitt nuvarande skick av en hög beige bas, en predella, mittavla flankerad av kolonner och beslagsvingar samt ett krön i form av en trekantsgavel på en rak överliggare. Mittavlan är indelad i fyra mindre tavlor med nattvardens instiftande skriven på latin och svenska. Kolonnerna har joniska kapitäl och är marmoringsmålade. I trekantsgaveln finns ett målat änglahuvud. Beslagsvingarna är rikt behuggna med reliefdekor i barockstil och antas vara ett tillägg från 1600-talet.

Altarring
Altarringen tillverkades 1965 och ersatte en äldre altarring från 1879. Den nuvarande altarringen är tillverkad av omålad ek med smala glest ställda balusterdockor, en plan överliggare och ett tygklätt knäfall. Runt dockornas midja finns två smala lister med guldfärg. Knäfallet är klätt med ett brunt tyg.

Predikstol
Predikstolen är utförd i renässansstil och dateras till 1600-talet. Delar av predikstolen är från 1958 då den renoverades. Predikstolen består av en hög sexsidig pelare, med tandsnittsdekor upptill, som bär upp en sexsidig korg. En trappa leder upp till korgen från öster och över predikstolen hänger en baldakin utförd i samma stil som korgen. Korgen är rikt dekorerad med beslagsdekor och sidorna upptas av rundbågsfält med reliefer av evangelisterna mellan kolonnetter i jonisk stil. Upptill på korgen finns ett inskriftsfält samt ett kraftigt listverk. Baldakinen är upptill prydd med tornprydda gavlar mellan stora svarvade knoppar. I gavelfältens mitt finns snidade vapensköldar. Baldakinens undersida är indelad i sex kassetter med en duva hängande från mitten. Både predikstol och baldakin är målad i ljust färgtoner av grönt och blått tillsammans med rött, svart och förgyllningar.

Dopfunt
Kyrkans dopfunt kan ha tillverkats på 1200-talet av en regional verkstad. Foten är av kalksten och har rund profilerad form med hörnflikar nederst som står på en fyrkantig fotplatta. Cuppan är av sandsten och har rund form med nästan raka sidor och är behuggen med godronnering, en slags veckad deckor, nedtill och en rundbågsarkad i låg relief på dess övre del. Sekundär oljefärg togs bort 1964 av konservator Axel Kulle. Endast enstaka färgspår finns kvar.

Bänkinredning
Bänkinredningen består av slutna bänkkvarter laserade i grönt. Sidorna mot ytter-väggarna består av en rakt avslutad träpanel och gavelsidan mot mittgången har en rundad form med rundad profil. Bänkdörrarna är utförda med en spegelfyllning och målade i omväxlande blått och beige med vitmålade lister. Bänkarnas överliggare är brunmålade. Bänkarna tillverkades 1879 men har moderniserats och byggts om något.

Orgel
Kyrkans nuvarande orgel är från 1955 byggd av Wilhelm Hemmersam och om-byggd 1992 av Mårtenssons Orgelfabrik AB. Orgelhuset och pipverket återanvändes. Fasaden är från 1956 och består av fem ljudande synliga pipfält ordnade i rektangulära lådor. Ett ryggpositiv sitter i läktarbarriären. Spelbordet är samman-byggt med det gråmålade orgelhuset.

Klockor
Kyrkans gamla lillklocka är från 1381 och står i koret. Nya lillklockan tillverkades 1970 av M&E Ohlsson i Ystad. Stora klockan är från 1640, omgjuten 1757.

Övrigt
I kyrkan finns en altartavla från 1700-talets mitt som numera hänger under läktaren. Tavlan är av trä med motiv av nattvarden skuret i relief. I kyrkan finns också en fattigstock av järnbeslaget trä, ett solur av kalksten från 1784 och ett krucifix som kan vara från 1700-talet.

Den nuvarande kyrkan består av ett brett långhus med en lägre, femsidig sakristia i öster och ett smalt torn i väster med hög spira. Kyrkan är uppförd av skalmurar av natursten med omfattningar av tegel. Samtliga fasader är spritputsade och kalkavfärgade med slätputsade listverk och omfattningar. Nederst på fasaderna löper en utskjutande putsad och gråmålad sockel. Upptill avslutas fasaderna av en tandsnittsliknande fris och en gesims, ett listverk, av två utkragande skift. Det övre listverket kring långhuset löper även runt tornet som är murat med en avsats mellan första och andra våningsplan. Tornets västra hörn är markerade med lisener som avslutas med små murade gavelspetsar i höjd med listverket i andra våningsplan. Tornets övre våningar har avfasade sidor mot nordväst och sydväst som sträcker sig ända upp till takfoten. Ovanför långhusets takfall är även tornets nordöstra och sydöstra hörn avfasade vilket ger tornets övre våningar en åttakantig planform.

Kyrkan har ett enhetligt utfört formspråk av rundbågsformade muröppningar med slätputsade omfattningar. Fönsteröppningarna har lite olika storlek och utförande. Långhusets fönster är störst till storleken medan sakristians och tornets fönster är mindre. Tornets fönsteromfattningar är också något smalare. Fönsterbågarna är av svartmålat gjutjärn med kryssformad spröjsning inom kvadratiska rutor. I de större fönsteröppningarna är de övre fönsterglasen färgade och infattade i en passformad spröjsning. Fönsterbänkarna är av gjutjärn med undantag av tornets fönsterbänkar som är av kalksten. Ljudöppningarna täcks av träluckor med utvändigt brunmålad paneltäckning.

Rörums kyrka har tre portar, en huvudentré i väster, en sidoentré i söder och en mindre ingång till sakristian i öster. Alla portar har slätputsade, rundbågiga om-fattningar murade i två (sakristians dörr) respektive tre språng. Samtliga dörrar har överljusfönster med en form som anknyter till kyrkans övriga fönster. I de större dörröppningarna till tornet och långhuset sitter pardörrar med spegelfyllningar. Dörren till sakristian är en enkel paneltäckt trädörr. Östra och södra portarna är brunmålade medan västra porten är fernissad. Över huvudentrén i vänster sitter en minnestavla, med inskriften Oscar II 1879. Till samtliga portar leder trappsteg av granitblock.

Kyrkans långhus täcks av ett sadeltak och sakristian av fem takfall med rött vingtegel. Tornspiran består av en nedre åttakantig pyramidformat del och en hög åttakantig mittspira. Yttertaket är uppbyggt kring ett kryssförsträvat sparrverk och en hög spirstock täckt med rödmålad plåt. I fyra av spirans sidor finns takkupor krönta av cirkelkors av järn.

Den medeltida kyrkan byggdes under den romanska stilperioden under 1100 eller 1200-talets början. Rörum omnämns för första gången i det historiska källmaterialet 1126-34 och kanske är det omkring denna tid som kyrkan byggdes. Kyrkans äldsta delar byggdes av kalksten och bestod till en början av långhuset och ett i öster, rakt avslutat kor. Under medeltiden var kyrkan prebende till Lunds domkyrka och möjligen helgat åt Sankta Gertrud. Senare under medeltiden byggdes kyrkan till med ett västtorn med kvadratisk planform. Tornet hade ingång från söder som också var ingång till kyrkorummet vid 1800-talets början. De ursprung-liga portalöppningarna på långhusets norra och södra sida var vid denna tid igenmurade. En korportal i korets södra sida fanns också. Uppgång till tornets övre våningar var via en trapptillbyggnad på tornets norra sida. Vid 1800-talets början var fönsteröppningarna till kyrkan små och torngavlarna murade med trappsteg. Invändigt var kyrkan valvslagen med medeltida kryssvalv över långhuset och koret. Kyrkorummet var möblerat med bänkar ända in i tornets bottenvåning och vid långhusets norra sida fanns en läktare.

År 1838 rasade kyrktornets södra gavelröste och krossade i fallet det intilliggande vapenhuset. Arkitekt Carl Georg Brunius kallades till kyrkan för att undersöka kyrkan. Brunius ansåg att den medeltida kyrkan kunde bevaras medan tornet borde rivas och ersättas av ett nytt. Tornet revs så småningom men ombyggnads-planerna dröjde. Kyrkklockorna hängde man tills vidare i en trästapel på kyrkogården. I samband med en biskopsvisitation av kyrkan uppmanades församlingen av biskop Reuterdahl att bygga en ny kyrka. Ritningar till en ny kyrkobyggnad upprättades av arkitekt A. Silvander och bearbetade av arkitekt Johan Fredrik Åbom. Kyrkan började byggas 1879 och invigdes året därefter. Två år efter att den nya kyrkan stod färdig rev man den gamla kyrkan. Rivningen blev svårare än man hade tänkt och man fick ta till dynamit för att rasera de gedigna murarna.

Den nybyggda kyrkan försågs med en ny inredning av ekådrat trä med guldfärgade detaljer. Golvet i mittgång och kor lades med viktoriaplattor i svart och vitt. På altaret stod ett enkelt vitmålat och guldkantat kors. Endast predikstolen och den medeltida dopfunten flyttades över från den gamla kyrkan. En orgel installerades i kyrkan 1889. Ritning till orgelfasaden uppfördes av G. Pettersson och orgeln tillverkades av C. A. Johansson i Hovmantorp. År 1897 installerades en värmeapparat från Kockums i kyrkan.

En ny värmeanläggning installerades år 1937 efter ritningar av Södra Sveriges Ångpanneförening. Tio år senare år 1947 byttes kyrkans plåttak ut mot rött tegel. Elektrisk belysning installerades året därefter. En ny orgel tillverkad av orgelbyggare Wilhelm Hemmersam i Köpenhamn samt ny orgelfasad tillkom kring 1955. År 1959 ersatte en oljeeldningsanläggning den gamla värmeanläggningen. En inre renovering utfördes 1965 under ledning av Torsten Leon-Nilson. Vapenhuset gjordes om med ny torntrappa samt inbyggnader för toalett och förråd. Långhusets bänkar byggdes om, några togs bort, koret fick nytt golv av kalksten och al-tarskranket flyttades mot öster. En ny öppning i skranket ersatte två befintliga dörröppningar. Några inventarier som stått i den gamla kyrkan konserverades och placerades i kyrkorummet; däribland en altaruppsats från 1593, en nattvardsmålning från 1700-talet och två krucifix. Ekådringen på kyrkans inredning målades om i en ljust grågrön färg med utgångspunkt från predikstolens ursprungliga färger. Predikstolen hade redan 1958 restaurerats av konservator Hans Erlandsson i Lund då dess ursprungliga färgsättning togs fram. År 1991 kompletterades fönsteröppningarna med innerfönster av gjutjärn efter ritningar av Barup-Edström arkitektkontor. Nytt orgelverk tillverkat av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB köptes in till kyrkan 1993.

Den befintliga fasaden från 1955 bevarades, liksom stämmorna. Under 2010 tillkom ny skåpsinredning i vapenhuset med pentry och nya förvaringsskåp inne under kyrkans läktare. Tillgängliganpassning utvändigt av västra entrén gjordes med ny stenläggning. Åtgärderna utfördes efter handlingar av Beat Senn/Senn Arkitekter AB. En tak- och fasadrenovering gjordes 2012 av kyrkan efter handlingarna av samma arkitektfirma.