HAMMENHÖGS KYRKA

Interiör
Tornets bottenvåning utgör kyrkans vapenhus eller entréhall med ingång från väster. Denna del av kyrkan är den enda kvarvarande byggnadsdelen av den gamla kyrkan och möjligen medeltida. Tornets bottenvåning täcks av ett tunnvalv av tegel med vederlag i södra och norra väggen. Valvets ovansida är synligt från andra våningsplan medan insidan är putsad och vitmålad likt övriga väggar i vapenhuset. Golvet består sedan en renovering 2004 av kalksten men har tidigare varit lagt med viktoriaplattor. En rundbågig dörröppning leder in till kyrkorummet i öster. Kyrkorummet är indelat i tre valvtravéer ribbvalv med koret i det östra. Väggar och valv är putsade och vitmålade. Valvens bågar är slagna i rundbågig form med följdskift utmed gördel och sköldbågar, högt sittande kragband och ribbor med kvadratisk genomskärning. Den fasta inredningen i kyrkorummet är enhetligt målad i ljus grått med detaljer i rött och guld. De två västra valvtravéerna och en del av östra kryssvalvet upptas av bänkar med mittgång. En läktare finns också över den västra valvtravén med uppgång vid den bakre väggen i kyrkan. Läktaren bärs upp av två rader åttkantiga pelare med enkla profilerade kapitäl. Läktarbarriären består av ett ramverk med spegelfyllningar med en lyra i mitten. Läktaren är liksom orgelfasaden målad i grått med förgyllda detaljer. Mittgången fram till koret är lagd med viktoriaplattor i grått och svart rutnätsmönster med en smal bård utmed sidorna. Golvet i koret består av kalkstensplattor beläget ett par steg över långhusets golvnivå och har utökats något mot väster. Kyrkans predikstol står i korets nordöstra hörn och dopfunten på korets andra sida. Altaret och altartavlan står tillsammans med altarskranket i gränsen mellan kyrkans tresidiga sakristia och koret. Altarskranket bildar en skärmvägg mellan sakristian och koret som slutar i höjd med valvens kragband. Sakristian bakom altarskranket är enkelt inredd med en gråmålad skåpsinredning.

Kyrkans vindsutrymme är endast tillgängligt genom luckor i yttertaket. Tornets övre våningar nås via den utvändiga entrén på tornets södra sida. En trappa med höga steg avtäckta med gamla gravstenar leder upp till tornets andra våning. Trappuppgången i muren är fint murad med runda valv i trappstegsavsatser. Vid uppgången till tornets andra våningsbjälklag passerar man tunnvalvets ovansida som ligger ett stycke under träbjälklaget. Valvet är murat av rött tegel i en halvstens tjocklek. I andra våningsplan står en äldre mekanisk klockringningsanordning. En enkel trätrappa leder upp till klockvåningen från andra våningsplan. Klockvåningen upptas av klockstolen med de två klockorna. Klockstolen är sannolikt från 1800-talet. Väggarna i tornets övre våningar är i sin helhet putsade och vitmålade.

Inredning och inventarier
Altare
Altaret är från 1860-talet, och ritat av O A Mankell enligt kyrkans underhållsplan. Altaret består av trä med släta speglar och profilerat ramverk målat i beige kulör med förgyllda lister samt en mörkgrå sockel.

Altaruppsats
Kyrkans altartavla är från 1868-69 och består av en oljemålning på duk med ram av trä målad i grått och guld. Målningen är utförd av Bengt Nordenberg och föreställer Jesus bedjande i Getsemanes örtagård. Ramen är arkitektoniskt uppbyggd med skuren bladdekor, kannelerade pilastrar vid sidorna och krönt av ett gaveltympanon.

Altarring
Altarringen är från 1860-talet och utförd i nyklassicistisk stil. Ringen är i öster sammanbyggd med korskranket och omsluter altaret helt med dörrar in från sidorna. Räcket är uppbyggt av svarvade balusterdockor med skuren bladdekor målat i grått och guld. Knäfallet är täckt av röd sammet.

Predikstol
Kyrkans predikstol och baldakin från 1848 är av målat och förgyllt trä troligtvis ritad av C. G. Brunius. Predikstolen och baldakinen är utförd i nyromansk stil. Korgen och foten har åttkantig planform med raka sidor. Sidorna är uppbyggda av spegelfyllningar dekorerade av stilornament såsom rundbågar och trepass. Fotens spegelfyllningar är grönmarmorerade medan korgens fyllningar är röda. Övriga delar såsom ramverket och listverk är gråmålade med förgylld dekor. Baldakinen har också åttasidig planform uppbyggd på liknande sätt, med trepass- och sicksackbårder. Överst på listverket finns små tornliknande fialer och på baldakinens underkant svarvade knoppar. Under baldakinen hänger en vit duva.

Dopfunt
Kyrkans dopfunt är av gotländsk sandsten och har dateras till omkring 1170-1215. Dopfunten tros vara huggen av stenmästaren Sighraf verksam på Gotland. Cuppan är rund med raka sidor och konisk undersida. Upptill på cuppan finns en huggen dekor i låg relief föreställande scener från Jesus barndom. I ovankant och mellan cuppans undre och övre del finns en huggen repstav och på cuppans undersida finns ett växtornament. Foten har kvadratisk form med hörnfigurer föreställande Maria och Jesusbarnet. en man med sex huvuden i sitt knä samt möjligen Petrus och Paulus. Mellan figurerna framställs olika djur bland annat korslammet och en hjort.

Bänkinredning
Bänkinredningen består av öppna bänkar enligt kyrkans underhållsplan från tidigt 1900-tal. Ryggarna är utförda med spegelfyllningar och målade i rött medan övriga delar är gråmålade. Gavlarna är utförda med ett kraftigt listverk upptill, spegelfyllning på sidorna och nedtill genombrutna med två rundbågar. I spegelfyllningen finns en skuren dekor i form av en cirkel och en stjärna målad i rött och guld.

Orgel
Kyrkans nuvarande orgel byggdes kring 2001 av Mårtenssons orgelfabrik med Hans Hellsten som sakkunnig. Orgeln har 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelhuset är från 2004 med en fasad tillverkad för en orgel byggd 1868 av Carl August Johansson, Hovmantorp. Fasaden är uppbyggd av stumma pipor i två nivåer med rundbågsarkad i mitten, tureller vid sidorna och en trekantsgavel upptill. Fasaden är gråmålad med förgyllt listverk och kröns upptill av voluter och en lyra. Spelbordet är av mahogny och står vid orgelhusets norra sida.

Klockor
Storklockan som hänger i tornet gjöts av M. & O. Ohlsson, Ystad. 1938. Lillklockan är från och 1500-talet och har inskriften "Si Deus pro nobis contra nos. Anno Domini 1575. Hielmicke Ååtesen.". En gammal klocka togs ned 1938 och hängdes 1969 upp i Mariakapellet väster om kyrkogården. Klockan är från 1400-talet och har en inskrift i munkstil innehållande Elisabets hälsning till Maria. Klockan har ett klockgjutarmärke i form av en snedställd sköld med krona, vilket utmärker mästaren Herman, även borgmästare i Lund.

Övrigt
En fattigstock från 1851 av järnbeslaget trä står vid ingången till långhuset. I långhuset hänger nummertavlor av trä med förgylld inramning i nygotik. En ram av profilerat trä med Christian IV:s krönta monogram hänger i vapenhuset. En kista från 1696 av dubbel järnplåt med korkfyllning står numera i bårhuset. Kormattan vävd i röllakanteknik är från 1950.

I Hammenhög byggdes under 1100- eller 1200-talet en kyrka bestående av långhus och rakavslutat kor. Avsaknaden av absid kan tyda på att kyrkan är uppförd under 1200-talet snarare än 1100-talet. Senare tillfogades ett torn i väster samt vapenhus i söder och norr. Tornet var smalare än långhuset i bredd och hade murade trappgavlar mot söder och norr. Kyrkans långhus och kor skall ha varit uppbyggd av kalksten och gråsten medan tornet var byggt av gråsten. Ett fristående torn eller en kastal fanns också på kyrkogården.

Vid 1800-talets mitt påbörjades en planering för ombyggnad av kyrkan och förslag till ombyggnad upprättades av domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius. Det ursprungliga förslaget bestod troligen av en mindre ombyggnad genom förlängning av kyrkan mot öster. Vapenhusen skulle rivas, dessa såg Brunius som ett sentida tillägg och en förvanskning av den ursprungliga romanska kyrkan. Tornet skulle delvis byggas om. Efter ett ras av norra långhusmuren bedömdes dock kyrkans murverk vara i så dåligt skick att man beslöt att riva hela kyrkan och bygga en ny. Brunius medhjälpare, murmästare Magnus Cederholm, tog över ombyggnaden. Förslag till den nya kyrkan upprättades av Brunius och omarbetades något av Johan Adolf Hawerman vid Överintendentsämbetet. Den gamla kyrkan revs ned till grunden och den nya kyrkan uppfördes 1848-1849. Delar av västtornet bevarades och ingår i den nuvarande tornbyggnaden, ungefär upp till andra våningsplanet. Den nya kyrkobyggnaden fick ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutande korparti i öster. Den medeltida kyrkan var kortare och smalare än dagens som i praktiken kan ha byggts runt den gamla kyrkogrunden. Den kvarvarande torndelen byggdes på med två övre våningsplan. Eftersom tornet rider på, dvs. är uppbyggd på, kyrkans västra gavel är det troligt att delar av kyrkans ursprungliga västgavel finns bevarad i nedre torndelen mot öster. Långhuset kryssvälvdes med tre valvtravéer av tegel samt ett trekappigt valv längst i öster. Till en början fick kyrkan en ny predikstol, troligen ritad av Brunius. Några år senare upprättade O A Mankell ritning till altaret och orgeläktaren. En orgel byggdes av orgelbyggare Johansson i Bröaryd.

Kyrkan fick vid uppförandet yttertak av tegel och fasaderna var putsade och målade i en mörkare färgton än dagens med kontrasterande ljusa detaljer såsom list-verk och fönsteromfattningar. Efter ett av läckage på 1890-talet lades yttertaket om med papp. Under 1892 ersattes det ursprungliga golvet av ett nytt golv av svarta och vita cementplattor, så kallade viktoriaplattor. I början av 1900-talet fick kyrkan ny bänkinredning och nytt orgelverk införskaffades 1925 men den gamla orgelfasaden bibehölls. År 1934 utfördes en utvändig renovering av kyrkan då kyrkans fasader putslagades och vitkalkades. Året därefter ersattes papptaket av ett nytt tegeltak. Värme och el drogs in i kyrkan under 1937-1938. Till kyrkans hundraårsjubileum 1949 gjordes en större restaurering under ledning av arkitekt Eiler Graebe. Bland annat utvidgades korgolvet och lades om med kalkstensplattor. År 1981 målades väggar, valv och all träinredning inne i kyrkan om. En inre restaurering utfördes under år 2000 efter handlingar av Hans Ponnert arkitekter AB. Inredning, väggar och valv sågs över och målades och golven reparerades. Året därefter, 2001, utfördes en utvändig renovering av Petrus Entreprenad efter handlingar av Ponnert arkitekter AB. Bland annat målades fasaderna om med silikatfärg vid detta tillfälle. Ytterligare renoveringsåtgärder utfördes inne i kyrkan under 2004 efter arbetshandlingar av samma arkitektfirma samt E. Troelsgaard Ingenjörer A/S. Arbetet utfördes av Petrus Entreprenad AB och Lindsteéns elektriska AB. De västra bänkraderna demonterades och ny el- och värmeanläggning installerades. Dessutom lades nytt golv i vapenhuset och fönsterbågarna renoverades och kompletterades med innerfönster.

Den nya kyrkans murar är enligt kyrkans underhållsplan uppbyggd av gråsten med tegel i fönster och dörromfattningar. Troligtvis återanvändes den gamla kyrkans byggnadssten. Kyrkans fasader är putsade och vitmålade i sin helhet. Kyrkans arkitektur är uppbyggd utifrån Brunius tolkning av rundbågsstilen som han kallade den romanska stilperioden till skillnad från den gotiska spetsbågsstilen. Fönster och dörröppningar är rundbågiga och upptill på alla kyrkans delar finns en rundbågs- och en sågtandsfris. Kyrkan har ingen murad sockel utan enbart ett målat sockelparti. Fönsteröppningarna till långhuset är tvådelade med murat masverk och slätputsade omfattning i tre mursprång. Korets fönsteröppningar är lite smalare och består av en öppning murad med tre språng. Kyrkan täcks av sadeltak över långhuset och tornet och absiddelen har tredelat takfall. Samtliga takytor är lagda med rött, enkupigt tegel, Kyrkans torn har murade trappgavlar mot öster och väster blinderade med rundbågsnischer.

En portal på tornets västra sida utgör kyrkans huvudingång. Denna har liksom fönsteröppningarna en murad omfattning i flera språng som bildar en rundbåge över ytterdörren och en rund omfattning kring ett rundfönster däröver. Det yttre rundbågssprånget avslutas med en spets och bildar närmast en kölformad båge, över hela dörren och fönsterpartiet. Två runda, och en fyrkantig blindering med konvexa sidor över portalen förstärker dess exotiska intryck. I den fyrkantiga blinderingen finns en försänkt stentavla med en inskrift som anger kyrkans ny/ombyggnadsår 1849. Ytterporten är av ek indelad i kvadratiska speglar med ett utskuret fyrpassmotiv. Porten är mycket typisk för Brunius arkitektur och troligen den ursprungliga från 1849. På kyrkans östra sida finns en ingång till sakristian. Dörromfattningens mursprång innefattar kyrkans östra fönster och bildar på så sätt en hög portalomfattning. Ingång till tornets övre våningar är via en dörröppning på dess södra sida. En hög murad trappa leder upp till en rundbågig dörröppning med en bräddörr.