GUSTAV ADOLFS KYRKA

Interiör
Kyrkans huvudingång går via vapenhuset i tornets bottenvåning. Rummet har slätputsade och vitmålade väggar, golvet är lagt med kvadratiska, bruna kalkstens-plattor. Innanför västporten finns ett litet vindfång med dubbla gråmålade fyllningsdörrar. Längs södra och norra väggarna leder svängda trapplopp till orgelläktaren respektive upp i tornet. Torntrappan börjar med ett murat steg täckt med en stenhäll. Trapporna är gråmålade och har handledare i rundstål respektive smidesjärn. Under trapporna är golvytorna lagda med rött tegel. Även in till kyrkorummet sitter dubbla, gråmålade fyllningsdörrar. Dörröppningen omges av en putsomfattning med stiliserade pilastrar med kapitäl, tempelgavel och krönande kors. Dörröppningen leder in under kyrkans orgelläktare med relativt lågt, panelklätt tak. Läktaren bärs upp av fyra kraftiga kolonner med snidade kapitäl, målade i en varm brungul marmorering.

Tornets östra muranfang markerar övergången till långhuset. Direkt innanför dörrarna är en öppen yta sedan tar bänkinredningen vid. Golvet är mönsterlagt med gula och små svarta golvplattor. Utanför det lite trånga utrymmet under läktaren öppnar kyrkorummet, bestående av långhus och nykyrka, upp sig. Rummen täcks av tunnvalv med enkelt profilerade gesimser som markerar övergången mellan valv och vägg. En vid rundbågig öppning markerar gränsen mot nykyrkan. Väggar och valv är putsade och vitkalkade, gesimsen är målad i en ljust grå kulör. Två stora fönster i söder samt ett fönster på vardera av nykyrkans ytterväggar ger dagsljus åt kyrkorummet.

Bänkinredningen upptar större delen av långhus och nykyrka, indelad i två kvarter vardera på ömse sidor om mittgången. På en öppen golvyta framför koret står dopfunten. Norr om triumfbågen är ett dopaltare uppmurat. I söder finns predikstol och ett fristående piano. Ovan triumfbågen hänger ett triumfkrucifix. Både långhus och nykyrka har läktare i bakre delen, och båda läktarna har orglar. Långhusläktarens front är bruten och utskjutande över mittgången. Den är indelad i tre horisontella fält med förgyllda ram- och listverk samt dekorativa konsolhyllor symmetriskt placerade på ömse sidor om spelbordet i mitten. Orgelfasaden täcker hela västväggen. Nykyrkans läktare vilar på fyra kannelerade pelare med enkelt utformade kapitäl. Läktarbarriären är målad i grönbeige kulör med röda ramverk kring fyllningarna och svarta accenter i listverk och överliggare. Läktaren har en underbyggnad med vita väggar där två stora tavlor med series pastorum är placerade. En glasad dörr leder in till läktarunderbyggnaden där sakristia och teknikrum numera är placerade. På läktaren finns en orgel med spelbordet vänt bort från kyrkorummet, och en orgelfasad i samma kulörer som läktarfronten.

Korgolvet är upphöjt ett steg från långhusets golv. Triumfbågen har högt belägna imposter, och ovan dessa är bågen dekorativt bemålad, i likhet med korvalvet med spetsbågiga gördel- och sköldbågar. Valvet vilar i hörnen på knippepilastrar med senare tillkomna draperimålningar, troligen från 1700-talet. Altaruppsättningen upptar större delen av koret, altare och altaruppsats markerar övergången till absiden i öster vilken tidigare fungerat som sakristia. Såväl kor som absid har fönster i söder. Absidens väggar och valv är slätputsade och vitkalkade, i öster finns en prästingång i en stickbågeformig muröppning med en gråmålad fyllningsdörr.

Från en trappa i tornbottenrummet nås tornets övre våningsplan. En trappa upp ligger ett brädgolv av kilsågade brädor. Tornets bjälklag och taklag utgörs av kraftiga furubjälkar, men mellan våningsplan två ock tre är bjälklaget kompletterat med sågade reglar och golvet är av smala brädor. Båda våningsplanen har små ljusgluggar åt söder. Murverket av gråsten är oregelbundet och rikligt skolat med mindre sten i kalkbruket. Förhållandevis nya furutrappor leder upp till klockvåningen och vidare upp i lanterninen. I lanterninen har taklaget synliga spår av en brand år 2003.

Inredning och inventarier
Kyrkans altare är byggt av spåntade brädor. Sidorna är målade i en rödbrun kulör och altarskivan, som avslutas med en enkelt profilerad kant, är målad i brunt. En kvadersten med relikgömma från kyrkans medeltida altare finns bevarad på Lunds historiska museum.

Altaruppsatsen är snidad i trä i barockstil och daterad 1692, ett årtal som anges på ett textfält på uppsatsens nedre del. Texten i sin helhet lyder Anno 1692 tabula haec ornata est inspec/tore templi Jacobo --- Pastori Olao Aulin. Centralt är en oljemålning av Kristus framför Pilatus, målad på 1700-talet. Målningen införskaffades vid 1940-års restaurering av kyrkan. Den ursprungliga altartavlan hade då varit övermålad en längre tid och ett krucifix var istället fastgjort på tavlans plats. Den ursprungliga altartavlan bedömdes ha ett illa valt motiv, och vara dåligt utförd. På ömse sidor om tavlan finns spiralvridna kolonner och utanför dessa vingar med växtornament och putti. Över altartavlan är det svenska riksvapnet placerat och hela upp-satsen kröns av Carl XIs namnchiffer flankerat av två lejon. Altaruppsatsen är polykromt bemålad med bakstycke marmorerat i rödbrunt, marmorerade kolonner och färger i grönt, ljust rött samt guld.

Altarringen är fastgjord i södra och norra väggen och bildar en barriär framför altaret. Den är formad som två stigande karniser och buktar ut mot kyrkorummet i mitten. Balustraden, i en grå grundkulör, har svarvade dockor och ett övre listverk med bland annat tandfris under en enkelt profilerad, brunmålad överliggare. Knäfallet, på en grönmålad sockel, är klädd i brunröd textil.

Predikstolen med trappa och baldakin är snidad i trä, och tillverkad under första halvan av 1600-talet enligt inventarium från 1926. Korgen har fyra sidor mot kyrkorummet, vilka skiljs åt av pilastrar med karyatider, änglar, festonger m.m. Delar av predikstolens sniderier är inmurade i södra väggen. Bildfälten visar evangelisterna i snidad halvrelief inom tempelgavlar med repstavsornament i sidopartierna. I listverket på sidornas nedre del står evangelisternas namn. Ovan evangelisterna finns ett textfält med änglahuvuden och texten Saliga äro de, som höra Guds ord och göma det (sic). Ovanför textfältet vidtar en äggstavsfris och ett utskjutande profilerat listverk under överliggaren. Korgen avslutas nedtill av ett brett, rödmålat listverk och vilar på en pelare som är snidad i samma stil som bänkinredningen från 1902. Predikstolens färgsättning domineras av svart och vinrött med förgyllda textpartier. I övrigt är sniderierna polykromt bemålade. Längs murväggen mot koret löper predikstolstrappan med räcke av stående plankor längs muren, och ett slätträcke av liggande plankor, sannolikt av senare datum, mot kyrkorummet. I hörnet mellan triumfbågens vägg och södra väggen har ett dörrparti från kyrkans äldre bänkinredning byggts om till ett skåp. Mot södra väggen sitter en väggpanel med ramverk i blågrå marmorering och fyllning i en mörkare blågrå kulör. En äldre sittpall för kyrkoherden, stoppad och klädd med rött sammetstyg finns i predikstolen. Baldakinen har åtta sidor, ett mycket enkelt ramverk som sarg, och en tempelgavel över var sida. Åt söder har delar av en äldre bemålning med marmorering, liknande bemålningen på den äldre bänkinredningen, bevarats. Idag är baldakinen enkelt bemålad i olika färger, från undersidan är en förgylld duva nedpendlad. På den norra orgelläktaren står en snidad del, formad som en tempelgavel, som möjligtvis är överstycket till en ursprunglig predikstolsdörr.

Dopfunten är tillverkad av kalksten på Gotland och daterad till 1200-talets mitt. Dopfunten är relativt grund med släta sidor och skarpt avsmalnande undersida. Foten är cylindrisk och något avsmalnande upptill där den avslutas med en rund-stav. Bottenplattan är rund och breder ut sig till ungefär samma diameter som cuppan. Dopfunten marmorerades 1902 men återställdes år 1940. Ovanpå dopfunten ligger ett stort fat från 1971 i mässing. På detta står ett mindre dopfat av okänd metall, möjligen tenn. Mitt på fatet är en bebådelsescen och runt brättet inskriptionen Gregers + Nilson + Cron +Gieske + Svends +Datter + Anno 1673 + den 24 february +.

Bänkinredningen är från år 1902 då kyrkan genomgick en karaktärsomdanande renovering. Bänkarna var då ekådrade och har senare målats i ljusare oljefärger. Gavlarna är figursågade, möjligtvis med både svarvade och skurna delar. Överst är gavlarna formade i en trepassform. Några delar av kyrkans tidigare bänkinredning, tillverkad 1693, finns kvar i kyrkan. Dels som ett skåp bakom altaret, dock ommålat. Dels som ett skåp och väggpanel i predikstolstrappan, med trolig ursprunglig bemålning.

Kyrkan har två orglar. Kyrkans äldsta orgel är från 1902 med sex stämmor, byggd av Åkerman & Lunds orgelfabrik i Sundbyberg. Orgeln är placerad på läktaren i västra delen av långhuset och återanvänder en orgelfasad från 1849, ritad av arkitekten Carl Gustav Blom Carlsson. Orgelhuset upptar hela västra långhusväggen och är placerad dikt an tornbågens östra sida. I dess mitt är en rundbågig öppning och genomgång. Spelbordet är placerat framför genomgången och är vänt mot kyrkorummet. På västra sidan tornbågen är bälgen placerad. Orgelfasaden är formgiven i nyklassicistisk stil med elva pipfält i två våningar. Ramverket är målat i samma ljusgröna kulör som orgelläktaren med förgyllda detaljer som kapitäl, lyror och kartuscher. Orgelhuset pryds även av två symmetriskt placerade målningar av korslagda trumpeter över lagerkransar.

På läktaren i nykyrkan står en orgel från 1974, med tio stämmor byggd av Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. Orgelfasaden är ritad av Torsten Leon-Nilson i modernistisk stil. Orgelfasaden är symmetriskt uppbyggd kring spelbordet av ek så att kantorn har ryggen mot kyrkorummet. Färgsättningen går i ljust grönt, svart och rödbrunt kulörer som återkommer i läktarbarriären.

Kyrkan har två klockor. Den stora klockan är gjuten av Gerhard Meyer i Stockholm 1752. Klockan har inskriptionen Denna Wiby sockens kyrkoklåcka åhr 1752 i Stockholm gjuten då varande kyrkoherde herr magister Johan Bjugg af Gerhard Meyer i Stockholm. 1752. (sic). Lilla klockan är gjuten 1771 av Abraham Palmberg i Kristian-stad. Klockan har inskriptionen Åhr 1771 blev denna klåckan omgjuten på Wiby kyrkans egen bekostnad under den stormäktigste konung Gustav III och stormäktigsta drottning Sophia Magdalenas regering. Överkommendanten och commendeuren av Kongl. Maj:ts sverdsorden Joh. Von Liewen war landshövdning. Högvördige herr doctren och procancelairen Johan Engeström stiftets biskop. Kyrkoherde vid Åhus, Wiby och Rinkaby församlingar herr Sven Aulin. Gjuten uti Christianstad af Abraham Palmberg (sic).

Övrigt. Kyrkans triumfkrucifix är daterat till 1400-talets första del. Bemålning och möjligtvis även korset är sekundärt. Krucifixet var under en tid deponerat på Kulturen i Lund men återbördades till kyrkan 1934.

Kyrkan i Viby har ingen exakt datering men är sannolikt byggd decennierna före eller efter år 1200, då en stor mängd kyrkor i samma skepnad med gråstensmurverk uppfördes. Byggnaden bestod ursprungligen av långhus med smalare kor och absid med hjälmvalv. Långhus och kor valvslogs under 1400-talets senare hälft och bemålades av Everlövsverkstaden kring år 1500. Under 1600-talets sista decennium förnyades kyrkans inredning med predikstol, bänkinredning och altar-uppsats. Av ett bevarat parti av bänkarna kan vi se att inredningen var sluten med något högre gavelpartier än dörrar. Både gavlar och dörrar har snidade detaljer och var bemålade i ljust blågrå marmorering. Dörrfyllningarna hade röda accentkulörer. På insidan av en bevarad bänkdörr finns ett bomärke och året 1693 inristat. Det är rimligt att anta att inte alla bänkar var så påkostat utsmyckade som denna.

År 1784 byggdes västtornet intill kyrkans långhus. Tornet fick murar av fältsten och en tornhuv klädd med spån. Klockstapeln som stått strax väster om kyrkan revs efter tornbygget. 1906 kläddes tornhuven med plåt i likhet med kyrkans övriga tak.

År 1822 tillkom nykyrkan på långhusets norra sida. Långhusets två murade korsvalv raserades och både nykyrkan och långhuset försågs med tunnvalv. År 1851 fick kyrkan en orgel som placerades på en läktare i västra delen av långhuset. Det är oklart om läktaren fanns sedan tidigare.

Vid inre renovering 1902 omdanades hela kyrkorummet, bland annat byggdes läktaren ut och en ny orgel införskaffades men den äldre orgelfasaden behölls. Väggarna kvadermålades och dekorerades med olika stenimiterande dekorationsmålningar. Den fasta bänkinredningen från 1693 ersattes med öppna bänkar. Kring 1940 togs kalkmålningarna fram i kor och triumfbåge och kyrkorummet målades ljust. Snickerier som fått en ekimiterande bemålning återställdes, undantaget bänkinredningen som målades i grå kulörer 1954 efter plan av Torsten Leon-Nilson. Samme arkitekt låg bakom planerna när en läktarunderbyggnad i nykyrkan tillkom 1971. Några bänkrader togs bort i mötet mellan långhus och nykyrka i nordost och dopfunten placerades där. 1974 tillkom en ny orgel på nykyrkans läktare.

Åren 2007 till 2008 renoverades kyrkorummet invändigt under ledning av Ponnert arkitekter AB. Samtliga snickerier i kyrkan målades och taket under långhusets läktare kläddes med pärlspontpanel som målades ljust grå. Fyra bänkrader i norra delen av nykyrkan togs bort. Läktarunderbyggnaden från 1971 byggdes om och i utrymmet inreddes sakristia och teknikrum. En ny trappa ersatte den äldre till läktaren. Ett fundament till en tresprångig valvpilaster upptäcktes mot långhusets sydvägg under arbetet. Även åtgärder av teknisk art beträffande larm, belysning och värme utfördes.

Gustav Adolfs kyrka omfattar långhus, lägre och smalare kor med absid, västtorn och nykyrka i norr. Murarna är skalmurar av gråsten. Utvändigt är långhus, kor och absid liksom nykyrkan putsade och vitkalkade medan tornet har ett gråstensmurverk med utdragna och kalkade fogar. På tornets västra fasad, ovan porten, finns årtalet 1784 format av järn i ankarslutar. Nykyrkans fasader och långhusets gavelröste är spritputsade medan de medeltida byggnadskropparna är slätputsade. Undantaget tornet och en liten del av norra långhusfasaden har kyrkan en låg, utskjutande sockel, putsad likt övriga fasaden. Långhus, kor och nykyrka har sadeltak täckta med galvaniserad och grönmålad plåt. Över koret och nykyrkan är taket enkelfalsat, över långhus är falsarna förskjutna. Absidens kägeltak är klätt med kopparplåtar i ovanligt litet format. Tornhuven utgörs av en kopparplåtsklädd kupol med lanternin.

Huvudentrén ligger i tornet mot väster och ryms i en mjukt stickbågig muröppning. Dubbla portblad är klädda med snedställd spontad panel. Norr om huvudentrén vinklar sig en aluminiumramp runt tornets hörn. På nykyrkans norra gavel leder en entré in till sakristian. Dörren är rakt avslutad och omges av en slätputsad, lätt utskjutande omfattning som avslutas med ett plåtklätt listverk högst upp. De dubbla dörrbladen är klädda med liggande panel. Prästingången på absidens östra sida utgörs av en enkeldörr klädd med liggande pärlspontpanel i en stickbågig muröppning. Samtliga ingångar har pyramidformade trappor av natursten i tre steg och ålderdomliga låsanordningar och gångjärn.

Kyrkans fönster ligger djupt i fasaden i stickbågiga muröppningar. I torn och kor är öppningarna av mindre storlek och fönsterbågarna rakslutna. I absidens södra vägg finns ett rundbågigt fönster. I tornet och koret har fönstren två spröjsade lufter vardera med mittpost. I koret avslutas den lodräta spröjsen med en liljeform i övre delen. I nykyrka och långhus är fönstren större med fyra spröjsade lufter, tvär- och mittpost. Även här avslutas de lodräta spröjsarna i liljeformer. Fönster och dörrar är målade i en ljust grönbrun kulör. Tornet har rundbågiga muröppningar med ljudluckor i samtliga väderstreck, två åt öster och väster och en vardera i norr och söder. Ljudluckorna åt öster har lunettfönster i övre partiet medan de övriga öppningarna avslutas med halvmåneformade överdelar som inte är öppningsbara. I muröppningarnas övre del sitter en tvärgående stock och i dess sidor sitter beslag som visar att öppningarna sannolikt haft någon sorts luckor även i det yttre murlivet. I den södra fasaden, finns ett par små, lodrätt placerade ljusinsläpp i muren.