HÖRRÖDS KYRKA

Kyrkobyggnaden är orienterad i öst-västlig riktning, något förskjuten med tornet i sydväst, med rektangulärt långhus med femsidig östavslutning innehållande sakristia samt torn i väster.

Kyrkobyggnaden har genomgående en utskjutande gråmålade spritputsad sockel. Fasaderna är spritputsade och utformade med dekorativa lister i rundbågeform och en sågtandskantad taklist. De utskjutande delarna är färgsatta i kontrasterande färger i guldockra, grått och bruten vitt. De rundbågiga fönsteröppningarna och portalerna omges av flersprångiga slätputsade omfattningar. Det låga tornet är indraget och rider på långhuset. Det avslutas upptill mot väster och öster med trappgavlar, vilka är avtäckta med röda tegelpannor. Ljudluckorna är försedda med brunmålad stående panel. Kyrkans sadeltak är täckt av rött enkupigt tegel och östavslutningen av ett falsat skivtäckt plåttak.

De rundbågiga fönsteröppningarna har en kraftig murad mittpost som delar öppningen i två bågar, vilka sedan renoveringen 19521953 är försedda med brunmålade kopplade fönster med antikglas i blyspröjs. Solbänkarna är täckta med kalkstensskivor. På långhusets västra fasad, på ömse sida om tornet, finns två runda fönster som ger ljus till trapporna till orgelläktaren.

Kyrkans huvudentré är via tornet i väster och i öster finns en ingång till den ursprungliga sakristian. Ingångens dubbeldörrar är klädda med lackad panel lagd i rombiska mönster och med ett överljusfönster med färgat antikglas i blyspröjs, vilka tillkom vid renoveringen 19521953. Över porten i väster finns en inmurad kalkstensplatta med texten Uppförd under Oscar I regering, ära vare Gud. På den västra sidan finns även ankarjärn som bildar årtalet 1857. Ingången till den före detta sakristian i öster är försedd med ett enkelt rundbågigt dörrblad klätt med brunmålad profilerad panel lagd i rombmönster. Dörren är sannolikt från kyrkans byggnadstid. Över ingången finns ett rosettfönster med ursprunglig träbåge med olikfärgat glas i dekorativt utformade blyspröjsar.

Interiör
Kyrkorummet utgörs av salkyrkans form med rektangulärt långhus.

Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning. Golvet täcks av kvadratiska röda tegelplattor, inlagda 19521953. I norr och söder finns smala öppningar till trappor med kalkstenssteg som leder till orgelläktaren. Väggarna är vitputade och taket utgörs av bjälklaget till överliggande våning. Portarna i väster är i ramverkskonstruktion med äldre kraftigt smidesgångjärn. Dörrarna i öster, som leder till kyrkorummet, är försedda med spegelindelning och målade i gula och röda nyanser.

Långhusets golv täcks av röda kvadratiska tegelplattor i likhet med vapenhuset. Bänkkvarterens golv ligger något högre och består av ett gråmålade äldre brädor. De putsade väggarna är vita, med på östra väggen utsparade målningar av Kristus och evangelisterna. Målningarna utfördes 1958 av konstnären Pär Siegård. De är signerade Pär Siegård 1958 Nils Möller. Fönsteröppningarna har sedan 19521953 kopplade fönsterbågar med en hel innerbåge. Innertaket är av trä, buret av dekorativt utformade rödmålade konsoler och däremellan vitmålade skivor, avdelade av taksparrarnas gråmålade lister.

Orgelläktaren i väster har en rak barriär med spegelindelning målad i rött och grått. Läktarunderbyggnaderna tillkom vid ombyggnaden 2004 och har på norra sidan två dörrar som leder till wc och personalutrymmen och i söder till sakristia. Sakristian med textilförvaring inreddes under läktaren i samband med ombyggnaden 2004. Läktaren nås via trappor i vapenhuset och läktargolvet består av ett gråmålat äldre brädgolv.

Korpartiet består av den ett steg högre belägna halvrunda altarringen, vilken är täckt av ett äldre gråmålat brädgolv.

Den ursprungliga sakristian var belägen i den femsidiga östavslutningen. Den avskärmas mot kyrkorummet och koret av ett skrank. Skranket är ursprungligt och försett med enkla dörrar som flankerar altaret. Sakristian har ett gråmålat brädgolv från 20032004 och väggar och tak är vitmålade. I taket finns en målad takrosett i blått, som troligen härrör från kyrkans byggnadstid. Sakristian nås även utifrån via en port i öster. Dörrbladet består av gråmålade stående brädor och är sannolikt från byggnadstiden.

Tornets övre våningar nås via den norra trappan till orgelläktaren och vinden över långhuset nås från tornets tredje våning.

Inredning och inventarier
Altaret är av trä och samtida med kyrkobyggnaden. Det är målat i grått och svart med förgyllda lister.

Altaranordningen utgör mittdelen av sakristieskranket och kröns av en rundbågig form samt avlutas upptill med en dekorativ list. I mittpartiet finns en Golgatascen med äldre skulpturer. Altaruppsatsen består av en kopia av Thorvaldsens Kristusskulptur, vilken flankeras av två äldre skulpturer av Petrus och Paulus, som tillhört en äldre altaruppsats.

Den halvrunda altarringen tillhör kyrkans originalinredning och har kraftiga svarvade balusterdockor med en bevarad äldre ljusgrå marmorering.

Dopfunten är medflyttad från den medeltida kyrkan och är tillverkad av sandsten omkring år 1200. Cuppan är försedd med en akantusranka och godronnerad undersida. Den fyrsidiga foten är skulpterad med lejonfigurer. Den är sekundärt bemålad i gulockra och grått. Den är tillskriven den s.k. Maglehem-Vitabygruppen.

Predikstolen är från 1858 och lär ursprungligen varit uppförd som en altarpredikstol. På originalritningen från 1846 är den dock placerad i långhusets nordöstra hörn. Den flyttades till sin nuvarande placering i långhusets sydöstra hörn i slutet av 1800-talet. Trappan tillkom i samband med kyrkans renovering 19521953 och korgens målningar utfördes 1958 av konstnären Pär Siegård.

Bänkinredningen är sluten i två kvarter och ansluter till ytterväggarna i norr och söder samt mot läktarunderbyggnaderna i väster. I öster har de en halvrund avslutning. Bänkgavlarna och luckorna är målade i rött och grått.

Den mekaniska orgeln är byggd 1893 av Knud Olsen i Köpenhamn med en gråmålad nygotisk orgelfasad, uppförd efter ritningar av arkitekt Herman Holmgren 1892. Spelbordet är placerat på orgelhusets södra sida.
Kyrkan har tre klockor. Storklockan är gjuten 1937. Lillklockan är gjuten 1444 och ytterligare en klocka, daterad till 1400-talet, är placerad i långhusets sydöstra hörn.

En kyrka av sten uppfördes under medeltiden med långhus och smalare kor. Den lär, enligt skriftliga källor, var uppförd 1411. Även senare tolkning av murverkets utformning lär indikera att kyrkobyggnaden var uppförd vid den tiden. På äldre kartor från slutet av 1700-talet finns en markering som kan tyda på ett vapenhus i söder och kyrkogården har en oval utformningen.

I början av 1800-talet påbörjades diskussioner om behovet att renovera och bygga till den äldre kyrkan eller att uppföra en ny kyrka. Det dröjde till 1858 innan en ny kyrka kunde invigas, dels beroende på församlingens knappa resurser. I samband med att en ny kyrka uppfördes strax väster om den äldre kyrkan revs den medeltida byggnaden 1859. Den bestod då av långhus med rakslutet kor i öster, vapenhus i söder samt torn i väster. De äldre inventarierna såldes på auktion.

Hörröds kyrka nyuppfördes 18561858 i nyromansk stil efter ritningar utförda 1846 av arkitekt Albert Törnqvist, Överintendentsämbetet. Kyrkans utformning blev enklare är ritningsförslaget med bl. a ett typiskt skånskt trappgaveltorn istället för en högre spira. Byggmästare var T Ljunggren, Kristianstad. Albert Törnqvist (18191898) var en flitigt anlitad kyrkoarkitekt i hela landet och hans kyrkor uppvisar för tiden moderna dekorativa drag, men anknyter också i hög grad till den omedelbart föregående periodens former i nyklassicism. Vid grundläggningen 1856 lär en tupp blivit begravd, vilket ska vara sista gången den urgamla riten användes vid uppförandet av svensk kyrka.

1893 fick kyrkan en mekanisk orgel byggd av Knud Olsen, Köpenhamn. Fasaden uppfördes efter ritningar utförda 1892 av arkitekt Herman Theodor Holmgren, Överintendentsämbetet.

1930 lades rött enkupigt tegel över den ursprungliga taktäckningen av ekspån. Sakristian försågs med galvaniserad plåt.

19521953 renoverades kyrkan efter handlingar upprättades av arkitekt Eiler Graebe. Bänkinredningen byggdes om och fick bl. a konkav avslutning mot öster, golvet lades med tegelplattor. Predikstolen omgjordes och försågs med ny trappa. Kyrkan försågs med nya dörrar och fönsteröppningarna fick nya kopplade bågar. Kyrkans exteriör vitkalkades.

1958 målade konstnären Pär Siegård med hjälp av konstnären Nils Månsson arkitekturbundet måleri på långhusets östmur samt predikstolens bildfält i samband med kyrkans hundraårsjubileum. Målaren och grafikern Pär Siegård (18871961) har varit en av Skånes mest anlitade monumentalmålare och har utfört fresker i ett flertal kyrkor, bl. a i Huaröds kyrka 1953.

1963 utfördes en utvändig renovering då putsen lagades och fasaderna kalkavfärgades. Invändigt utfördes sanering mot strimmig trägnagare.

19971998 utfördes en utvändig renovering, då kyrkan återfick sin ursprungliga färgsättning i ockragult och gråblått. Takets underbrädning byttes delvis. Uppmätningsritningar utfördes. Arkitekt Hans Ponnert.

20032004 utfördes en invändig renovering under ledning av arkitekt Hans Ponnert. Väggytorna putslagades och avfärgades. Läktarunderbyggnader tillkom och sakristians äldre trägolv byttes mot ett nytt furugolv. Snickerierna ommålades.

2020 skedde översyn och omläggning av taket