RÖSTÅNGA KYRKA

Kyrkobyggnaden består av ett långhus med rakt avslutat kor, ett lågt västtorn i liv med långhuset och en utbyggnad i söder för sakristia. Långhusets murverk är i sina ursprungliga delar uppbyggt som skalmurar av sandsten med fyllning av stensskärv och murbruk. Grundläggningen består av mindre stenar i jord. Rester av de östra hörnkedjorna kan anas både ut- och invändigt i gränsen mot östförlängningen av långhuset. Gränsen för den ursprungliga kyrkans västhörn är inte markerad i fasad, men låg troligen ca 1 m väster om portalerna, eftersom man där noterat en skarv i sockeln. De romanska dagermurarna står på en skråkantad sandstenssockel, vars yttre vid något tillfälle har klätts med tegel. Östförlängningen är konstruerad på liknande sätt som de medeltida murarna, men med inblandat tegel, gråsten, kvartsit och sekundäranvänd sandsten. Östförlängningens grundläggning är okänd. Tornets äldsta murar är byggda som skalmurar av tuktad sandsten, som lär komma från den då raserade västmuren, ställda på en grund av kvartsitstenar. Den yngre förhöjningen är murad i tegel, frånsett östväggen som är en putsad träkonstruktion. Sakristian är byggd av lättbetongblock ställda på en betongsula. Sockeln är putsad och gråfärgad, dagermurarna spritputsade och kalkavfärgade. De senaste putslagningarna är gjorda med hydraulisk kalk på det cementhaltiga bruket.

Kyrkan har tre entréer, huvudentrén genom tornet i väster och sekundära ingångar genom sakristian och koret. Tornportalen består av en raktäckt muröppning med en ramverksdörr utvändigt klädd med lackad panel. Sakristians dörr ser ut på samma sätt, medan korets dörr är utvändigt klädd med grågrönmålad pärlspont i fiskbensmönster.
I norrfasaden syns spår av den ursprungliga nordportalen i form av sandstenskvadrar. Långhusets, korets och tornets fönsteröppningar är rundbågiga, enkelsprångiga och slätputsade. Fönsterbågarna är av grågrönmålat trä med fem spröjsade tvåglas lufter, de undre rektangulära och den översta halvcirkulär. Solbänkarna är avtäckta med gråmålade betongplattor, medan de invändiga fönsterbänkarna består av kalkstensskivor. Ovanför torn- och korportarna finns överljus med likartad utformning. Sakristians fönster är rakslutna och består av två lufter kopplade träbågar. I tornet finns rektangulära ljudöppningar i söder, väster och norr försedda med träluckor, utvändigt klädda med grågrönmålad pärlspont. Framför luckorna i mitten av varje öppning står en kolonnett av gjuten betong.

Samtliga tak är sadeltak täckta med enkupigt falstaktegel. Tornets och långhusets pannor kommer från Minnesberg, de yngre pannorna över sakristian från Veberöd. Avvattningen är av brunmålad plåt. Långhusets takfot är inklädd med svartmålade bräder, medan tornets takfotsgesims är av vitputsat tegel i tre utkragande skift.

Vapenhuset är inrymt i västra delen av tornets bottenvåning och avbalkat från långhuset med en skiljevägg. I denna sitter en gråmålad pardörr med blad uppbyggda av ramverk och speglar. Utrymmet har tegelgolv, vitmålade väggar och panelat undertak, som är en del av orgelläktarens undersida. I södra delen finns en trappa till läktaren bakom en skivtäckt, gråmålad dörr. Från vapenhuset kommer man in under orgelläktaren, som bärs upp av vitmålade, avfasade träpelare i fyra rader. Läktarens golv är av mörkfernissade bräder, medan dess undersida är täckt med ljuslaserad brädpanel som en fortsättning på vapenhusets innertak. Räckesbarriären mot långhuset är tät, gråmålad och dekorerad med blåa speglar formade som grekiska kors.

Långhusets gångar är täckta med viktoriaplattor, lagda i ett schackrutigt mönster med geometriska kantbårder, medan de öppna bänkarna står på ett golv av fyrkantiga, gula klinkerplattor. Vid södra sidan finns ett uppehåll i bänkraderna för en tvärgång, som leder till sakristian. Långhusets väggar och innertak, ett stickbågigt tunnvalv i trä, är putsade och vitmålade. Övergången mellan vägg och tak markeras av en putsad gesims med hålkäl och rundstavsprofil. I taket hänger två flerarmade ljuskronor av mässing.

Ingången till sakristian från långhuset utgörs av den romanska, delvis rekonstruerade sydportalen. I öppningen sitter en dörr klädd med lackad ekpanel. På den norra sidan av muren syns endast några kvaderstenar i omfattningens övre del, medan den södra sidan av portalen är helt frilagd. Den är uppbyggd av huggen sandsten med en omfattning i ett språng kring en rundbågig öppning. Den profilerade omfattningen av huggna kvadrar består av en kraftig arkivolt, vars vederlag vilar på halvkolonner med tärningskapitäl. Ett steg av sandsten leder ner till sakristian, som har golv av kalksten, putsade, vita väggar och omålat panelat undertak. Mot långhuset är den romanska sandstenssockeln synlig utan exteriörens tegelskoning. I södra väggen finns en rund-bågig altarnisch, och väster därom en klarlackad furudörr till sakristians förstuga. Därifrån nås toalett och via en gjuten spindeltrappa teknikkällaren.

Koret är utformat som en integrerad del av kyrkorummet, avskilt från långhuset endast genom ett trappsteg i tegel. Golvet är täckt med tegel lagt på flatan. På korets södra sida finns predikstolen, medan dopfunt och piano står längs norra ytterväggen.
I korets centrum finns altaret med altaruppsats och en altarring framför, förhöjd ett steg från korgolvet. Altarrundens golv är beklätt med heltäckningsmatta.

Klockvåningen, som nås via en trätrappa på orgelläktaren, har brädgolv, panelat undertak och putsade och kalkade väggar. Den östra gaveln är öppen mot långhusvinden. Gavelspetsen, som vetter mot det fria, är uppbyggd som ett utvändigt putsat träramverk. Klockstolen är ett stolpverk av ek med tre klockbockar av till stora delar sekundäranvänt virke. Tornets taklag består av sparrar, hanband och snedsträvor, som vilar på remstycken lagda på murarna. Den östra takstolen utgör stomme till den östra gaveln, och består av sparrar fogade till en bindbjälke samt fyra horisontella bjälkar dit brädväggen är spikad. De norra och södra fasaderna stagas av två dragbjälkar. Långhusets takstolar består av sparrar, hanband och snedsträvor mellan stödben och hanband. Sakristians taklag är uppbyggt av takstolar med kryssade snedsträvor mellan sparrarna. Alla taklag är av furu och har underlagstäckning av papp och råspont.

Inredning och inventarier

Altaret, ålder okänt, är en brädkonstruktion klädd med plywoodskivor.

Altaruppsatsen av ek och furu är från 1838, då utförd som en s.k. altarpredikstol som hängde över altaret. Predikstolen flyttades ner 1893 och byggdes om till nuvarande utseende, och i dess ställe tillkom 1898 en altartavla målad av H. Lindqvist. Den föreställer Kristus, gestaltad med gloria, röd mantel och vit särk, i Getsemane. Tavlan flankeras av två korintiska kolonner som bär upp altaruppsatsens överdel; ett rundbågigt bildfält med en förgylld sol, omgiven av en valvbåge med gulddetaljer.

Altarringen, troligen från 1838, består av ett räcke med figursågade balustrar mellan en överliggare och ett knäfall, båda klädda med gråblå sammet.

Dopfunten av sandsten är romansk, huggen av en okänd mästare. Funten har en rund, platt fot, ett cylindriskt, brett skaft och en kittelformad cuppa med repstav.

Predikstolen i polykromt trä är i sina äldsta delar från 1838. Korgen ingick fram till 1893 i en altarpredikstol, då den byggdes om och sattes på dagens plats. Den avfasade träpelaren med granitsockel tillkom då, medan den omålade ektrappan tillfördes 1956. Korgen är halvcirkelformad med raka sidostycken och en tät, gråmålad barriär. De utskjutande nedre och övre listverken är dekorerade med tandsnitts- och meanderbårdar. På barriären finns i guld målat en duva och en kalk omgiven av en törnekrona.

Bänkinredningen från 1956 består av öppna bänkar med rektangulära, grågröna gavlar med grå och röda mittspeglar. Gavlarna är rektangulära med speglar. Bänkarna är försedda med psalmbokshylla, fotstöd och klädkrokar i mässing. Därtill finns ett par bänkar från 1893 års inredning bevarade i kyrkan.

Orgeln är byggd på 1870-talet av E A Setterquist & Son i Örebro, och omgjord 1943 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Delar av pipmaterialet kan vara ursprungligt. Den har 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgelfasaden är från 1881 efter Emil Viktor Langlets ritningar. Den har tre partier med synliga pipor inom rundbågar, åtskilda med pilastrar. Det mittersta, förhöjda partiet pryds av en harpa och akroterier.
Storklockan av malm är gjuten 1750 av Andreas Wetterholz i Malmö. Manteln är dekorerad med akantus, palmetter och textinskriptioner flankerade av apostlarna Petrus och Johannes. Lillklockan av malm från 1778, omgjuten av Andreas änka Maria och deras son Jonas, är dekorerad av en bård med rankverk och palmetter, texter och bilder av evangelisterna, änglar och kronor.