Kattarps kyrka

Från vindfånget i väster kommer man in i tornets bottenvåning som utgör vapenhus. Vapenhuset är enkelt inrett och täcks av ett högt kryssvalv som är putsat och vitmålat liksom väggarna. Valvet är murat utan gördel- och sköldbågar och valvribbor med fyrkantig genomskärning utgår från murarna utan konsol eller valvpelare. Tornrummet är öppet mot kyrkorummet genom en hög och bred spetsbågig valvbåge, murad av tegel. Intill långhusets västra sida finns en orgelläktare som även sträcker sig ett stycke väster om tornbågen, in över vapenhuset. Under läktaren finns förråd och vid ena sidan en uppgång till läktaren. Snickerierna i vapenhuset i form av dörrar och läktare är gråmålade med inslag av blått och brunt och golvet är lagt med kalksten.

Långhuset går i samma färgskala som vapenhuset med mittgångar av kalksten och brädgolv i bänkkvarteren. Tre valv är slagna över långhusets västra del varav de två västra är medeltida. Långhusets östra delar utgörs av 1800-talets ombyggnad med valv från samma tid. Valven har ett likartat utseende med gördel- och sköldbågar utan följdskift och ribbor med fyrkantig genomskärning som utgår från flersprångiga pilastrar. Kragbanden består av två utkragande skift i de medeltida valven och tre skift i 1800-tals valven. Samtliga valv och väggar är vitmålade. Det finns inga uppgifter om att det funnits kalkmålningar på de medeltida valven.

Koret når ut i korsmitten och dess golvnivå är upphöjt med ett steg från långhuset. Altaret med altartavlan står mot östra korväggen och altarrundeln når ut ett stycke i korsmitten. Predikstolen står vid korets/korsmittens nordöstra hörn och dopfunten i det sydvästra hörnet. På ömse sidor av altaret och altartavlan finns rundbågiga dörröppningar till sakristian. Dörrarna är utförda i funkisstil, gråmålade med en enkel förgylld list runt dörren och korsformade dörrvred. I sakristian finns ett skåp utfört i samma stil.

I södra korsarmen finns en entré från söder och motsvarande ingång i norra korsarmens gavelsida är igensatt sedan tillbyggnad gjorts på denna sida.

Ingång till tornets övre våningar sker via det utanpåsittande murade trapptornet. Torntrappan består av en spindeltrappa av tegel och mynnar ut i andra våningsplan ovan valven. Klockvåningens bjälklag bärs upp av två nivåer korsande bjälklag med stolpar emellan. Inifrån tornet är det rikt skolade murverket synligt samt konturerna av kyrkans västra gavel som är påbyggd med tornet. I östra gavelmuren finns också ingången till långhusvinden, en sekundärt upptagen öppning. Den övre våningen upptas av klockstolen. På långhusvinden ligger valven fria utan isolering, liksom tornvalven. Murverket saknar till största delar puts och inga äldre bemålade putsytor har påträffats. En liten inbyggnad över korsmittens östra och något högre valvkappa är rester av ett ljusschakt till koret upptaget kring 1915. Kyrkans taklag är av fur och sentida.

Inredning och inventarier
Altare från 1915 ritat av Theodor Wåhlin. Altaret består av fint lågerhuggen kalksten med skiva av polerad kalksten. På framsidan finns en rund, huggen och förgylld dekor i form av ett konsekrationskors med rosenkrans.

Altartavlan från 1913 är en målning av Nils Forsberg föreställande Kristus. Målningen har en ram av trä i grå nyanser. En altarnisch från 1894 som utgjort fond till Thorvaldsens Kristurstaty står på altaret i sakristian. Nischen är utförd i nygotisk stil och målad i guld, vitt och blått. Altarnischen utfördes av snickare Högfeldt i Kattarp. Kristusstatyn till altarnischen är flyttad och står numera vid dopfunten.

Altarring från 1951 ritad av G. W. Widmark. Rundeln består av balusterdockor av svarvat trä i brunt, grönt, vitt, blått och guld, knäfall i röd sammet och överliggare av mahogny.

Dopfunt från 1915 ritad av Theodor Wåhlin och huggen av Ignabergakalksten. Cuppan är rund med relativt raka sidor och skaft med vulst och nedtill en kvadratisk fotplatta med bladdekor i alla fyra hörn. Längs kanten på cuppan finns en huggen dekor i form av en fläta och under den ett textband i relief.

Predikstol av mahogny tillverkad 1853 av snickaren A. Ekelund från Kattarp. Under 1951 blev predikstolen ombyggd och kompletterad med bilder på sidorna av konstnären Ralph Bergholz 1951. Bilderna föreställer apostlarna, evangelister och Kristus. Till predikstolen hör en niokantig baldakin från 1951. Predikstolen och baldakinen är målade i grått, grönt, blått, rött och guld.

Öppen bänkinredning från 1915 ritad av Theodor Wåhlin. Gavlarna är rakt avslutade upptill med dekor i form av rektanglar med utskuren och förgylld flätornamentik. Bänkarna är blåmålade med fyllningar i grått och brunt. Bänkinredningen står i korsarmar och långhuset fram till korsmitten.

Pneumatiskt Orgelverk med 14 stämmor tillverkat av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund 1951. Fasaden är eventuellt ritad av arkitekt G. W. Widmark och består av stumma pipor formade i en med högre mittparti och lägre sidopartier samt gråmålade snickerier utan dekor. Bälghuset och läktaren från 1915 ritades av Theodor Wåhlin och är målad i grått, brunt, blått och guld. Mot tornsidan finns en kalkantplats bevarad (orgeltramparplats) på liten läktare. Orgelläktaren består av ett bjälklag delvis inmurat och delvis uppburet av pelare, fyra i framkanten och tre på vardera sidan om mittgången. Pelarna är fyrsidiga med tidstypisk jugenddekor i form av rosor och grekiska kors. Läktarbarriären består av tätt ställda ribbor och pilastrar.

Två ringklockor finns. Storklockan är från 1791. Lillklocka omgjuten 1851 av C. A. Norling i Jönköping. Klockstolen är av ek och består av tre försträvade stolpar som hålls samman av en bjälke som överliggare. Tre strävor finns på vardera sidan om stolparna. Klockstolen nytillverkades 1769 av timmermannen Nils Persson i Östraby som också märkt takstolen med sina initialer och datum. Eventuellt kan en del timmer i klockstolen vara återanvänt.

Övrigt
Ett par stolpar med utskuren dekor i relief finns bevarade från en äldre inredning, kanske 1600-talets altaruppsats.

En ljusbärare tillverkad 2005 av Mattias Bokelund står i vapenhuset. Ljusbäraren består av ett sandfyllt ljusfat av mässing och en benställning av järnsmide.

Kyrkan består av långhus med västtorn, tvärskepp och ett femsidigt kor med sakristia i öster. En tillbyggnad till norra tvärskeppet utgörs av pannrum och bårhus.

Kyrkans äldsta delar utgörs av långhuset uppfört under romansk tid tillsammans med ett kor med absid. Senare under medeltiden byggdes kyrkan till med tornet och ett vapenhus utanför kyrkans sydportal. Tornet har kvadratisk planform och samma bredd som långhuset. Valv slogs invändigt under sen medeltid och tornet förhöjdes under år 1769. Det nuvarande koret/sakristian, tvärskeppet och långhusets östra tredjedel byggdes 1853-1854 efter att det medeltida koret och absiden rivits. Ombyggnaden var en kompromiss eftersom församlingen helst av allt ville riva hela kyrkan och bygga en ny kyrka. Dåvarande domkyrkoarkitekten C. G. Brunius var den som förespråkade en utvidgning av den befintliga kyrkan och gjorde ritningar till ombyggnaden. Korsarmarnas gavlar utfördes med för Brunius typiska rundbågiga blinderingar och fönsteröppningarna med flera mursprång gjordes troligen vid samma tidpunkt. Ursprungligen var gavelpartierna av tegel, och sannolikt även fönsteromfattningarna, oputsade den nya inredningen var stillös och ritade en helt ny inredning med nytt altare, öppna bänkar och orgelläktare. En skärmvägg mellan kor och sakristia togs bort och en vägg uppfördes i dess ställe. Golven lades om med kalksten. Färgsättningen var mörkare än dagens, det mesta var utfört i mörk ekfärg. Utvändigt kompletterades tornet med ett vindfång och ett ekonomihus med vagnsport. Ett bårhus byggdes vid den norra korsarmen där en tillbyggnad för värmeanläggningen redan fanns. Den senare tillbyggnaden bör ha tillkommit kring 1900. Två romanska fönsteröppningar frilades i exteriören. Under 1950-talet renoverades kyrkan av arkitekt G. W. Widmark. Vagnsporten gjordes om till bårhus och övriga delen av ekonomihuset gjordes om till pannrum. Korets skärmvägg ändrades något liksom predikstolen, ny altarring tillkom och en ny färgsättning togs fram till kyrkans fasta inredning. De gamla gjutjärnsfönstren ersattes av nya fönsterbågar. Under senare år har en del reparationer utförts men inga större ombyggnader av kyrkan har skett.

Utvändigt är samtliga fasader putsade och vitmålade. På delar av långhusets äldsta del och tvärskeppet finns en putsad och vitmålad sockel med varierande höjd. Tornet liksom långhusets västra tredjedel saknar markerat sockelparti. Runt kyrkans fasader finns ett listverk, en gesims, i form av två utkragande skift med ett sågskift. Absidens listverk består av en rundbågsgesims. Fönsteröppningarna har rundbågig avtäckning och fönsterbågar av järn med småspröjsat glas. Dörröppningarna till sakristian/absiden och södra korsarmen är utförda i samma stil med runda överljusfönster. Det västra har sannolikt haft samma utseende men ändrades 1915 när ett vindfång i form av en fronton med trappstegsgavel byggdes framför västportalen. För ingång till tornets övre våningar finns ett murat trapptorn vid tornets norra sida. Trapptornet har kvadratisk planform, är helt murat i tegel, putsat och vitmålat som övriga fasader. Dess dörröppning är stickbågig och en mindre ljusöppning finns upptill i trapptornet vars pulpettak är täckt med rött tegel. Övriga tak består av sadeltak täckta med rött enkupigt vingtegel utom över sakristian som täcks av kopparplåt i fem takfall. Tornets gavelkrön mot öster och väster samt korgaveln och bårhusets gavelsidor är murade med trappsteg och avtäckta med tegelpannor.

Det romanska murverket består av tuktad natursten lagd i jämn skiftgång. Omfattningar till de romanska delarna är gjorda av finhuggen sandsten, sannolikt nordvästskånsk sandsten. Delvis finns gammalt fogbruk bevarat. Murverket bär också spår av brand som gett sandstenen en rödaktig och nästan glaserad yta. Ett par romanska fönsteröppningar kan ses från vinden ovan långhusets valv och de yttre omfattningarna är också frilagda i fasaden. Öppningarna är relativt lågt sittande, vanligen sitter fönsteröppningarna i romanska kyrkor högre men murarna kan också ha förhöjts något. Syd- och nordportalerna har varit belägna väster om dessa öppningar. Dessa är inte synliga i fasaden och överlappas troligtvis delvis av de två västra fönsteröppningarna. Tornets murverk är murat av natursten med rikligt av skolsten medan den senare övervåningen och gavlarna består av kluven natursten och brett utstrukna fogar. Tornets östra gavel är uppmurad på långhusets västra gavel. Tinnarna är murade av tegel liksom gavelröstena till korsarmarna. 1800-talsdelarna är i övrigt uppförda med marksten och inslag av återanvänd sten finns, bland annat består öppningen mellan korvind och långhusvind av stora finhuggna kvaderhuggna sandstenar möjligen utfört i Höörsandsten.