Fjärestads kyrka

Fjärestads kyrka byggdes troligtvis på 1100/1200-talet och bestod då av långhus och smalare kor. Förmodligen byggdes kyrkan av gråsten och sandsten. Senare under medeltiden, möjligen 1400-tal, byggdes ett torn i väster. Kyrkan valvslogs antagligen likt många kyrkor under 1400-talet. Vapenhus har funnits både på norra och södra sidan. Vid grävningar 2011 hittades grunder till båda utbyggnaderna.
På en karta från slutet av 1700-talet har kyrkan en korsplan vilket också visar att det funnits utbyggnader på norr- och södersidan.

På grund av befolkningsökningen och nya liturgiska krav önskade man en större kyrka. 1863 byggdes en ny kyrka med nytt långhus och kor. Den gamla kyrkan revs, endast tornet och en del av långhusets västgavel sparades. Den nya kyrkan ritades av byggmästare Anders Haf från Viken som också ledde byggnadsarbetet. Enligt legenden byggdes den nya kyrkan utanför den gamla kyrkan som fortsatt användes under byggtiden. En ny entré togs upp i väster i tornet. En utvändig trappa till tornet revs och ny uppgång till tornet gjordes från vapenhuset.
Anders Haf ritade och var byggmästare även för den närbelägna kyrkan i Bårslöv och kyrkorna har flera likheter.

Kyrkan har under årens lopp underhållits, renoverats och kalkats ett flertal gånger.
1939 gjordes en inre renovering efter handlingar av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe, innebärande bl a att bänkarna byggdes om, kortades och målades om. Nya golv lades. Kaminerna togs bort och ny värme installerades.
1946 fick kyrkan ett nytt altarskåp. Skranket mellan kor och sakristia togs då bort.
1960 sattes innanfönster in ritade av arkitekt Aina Berggren.
1968 sattes en ny ytterdörr in till sakristian ritad av Torsten Léon Nilsson.
1980 isolerades valven på vinden och nytt skiffertak lades.
Vid en yttre renovering 1999 upptäcktes en inmurad relief föreställande ett lejon huggen i sandsten. Stenreliefen har romansk karaktär och har antagligen varit placerad som stöd för sydportalens valvbåge. Reliefen kalkades över för att skydda den mot vittringsskador. En kopia placerades i vapenhuset.
2011 byggdes ny ramp och trappa av granit framför västentrén och ny beläggning med bya-sten lades på gången från parkeringen. Två bänkar har tagits bort och en caféhörna inretts längst bak i långhuset under senare år.

Från västporten når man vapenhuset i tornet. Väggarna är putsade och kalkade. Golvet är belagt med gula och bruna kvadratiska tegelplattor lagda i diagonalt mönster. Taket är välvt med ett kryssvalv med rektangulära ribbor vilande på tresprångiga pilastrar med kapitäl. Gördel och sköldbågar är spetsbågiga. Dörren till långhuset sitter i en mycket låg rundbågig nisch.
I vapenhuset går en brant trätrappa upp till tornets övriga våningar. Plan två och tre har golv av brädor och väggarna består av sandsten och gråsten lagt utan förband. På plan tre finns delar av två medeltida takstolar av ek kvar, övriga är av 1800-talstyp. Klockorna sitter i en klockstol av stål.
Genom en liten lucka i tornets östvägg nås vinden ovan långhuset. Valven är isolerade.

Kyrkorum
Kyrkorummet består av ett långhus med fullbrett kor med en tresidig avslutning. Bakom altaruppsatsen i koret finns sakristian. I långhusets västra del är orgelläktaren belägen.
Genom en dubbeldörr med glas kommer man in under orgelläktaren i långhuset där bakre delen är inredd som caféhörna. Två trappor upp till orgelläktaren går längs väggen mellan vapenhus och långhus.
Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången. Golvet är belagt med rött tegel lagt på flatan i mittgången, i bänkkvarteren och gångar längs långhusets väggar ligger lackat brädgolv. Väggarna är putsade och kalkade.
Kyrkorummet täcks av fyra ribbkryssvalv. Ribborna har rektangulärt snitt och vilar på tresprångiga pilastrar med kapitäl. Sköld och gördelbågar, triumf- och tribunbåge är alla spetsbågiga. I valvkapporna finns skvallerhål.
Fönstren är försedda med innanfönster med järnbåge med diagonala blyspröjsar. Glaset är dels klarglas, dels svagt färgat glas. Det östra korfönstret har ett innanfönster som är mer utsmyckat i starkare färger än övriga fönster.
I taket hänger oelektrifierade mässingkronor och en kristallkrona, på väggarna sitter mässinglampetter. Längs ytterväggarna sitter radiatorer med trägaller framför och kalkstensskiva ovanför.

Kor och sakristia
Koret har samma bredd som långhuset. Det är upphöjt ett steg och belagt med gula åttasidiga tegelplattor med små röda tärningsplattor mellan dem. Innanför altarringen är golvet av trä och täckt av en matta. Sakristian finns bakom altartavlan. Trägolvet är belagt med heltäckningsmatta.

Orgelläktaren i väster bärs av pelare och undersidan har synliga träbalkar. Läktarbarriären är tät och dekorerad med spetsbågar målad i grått, rött och guld. Barriären är på senare år förhöjd med ett räcke. Orgelläktarens golv är belagt med linoleum och taket är ett av långhusets valv.

Inredning och inventarier
Altare av trä, okänd ålder.

Altarskåp, triptyk, av bemålat trä från 1946 av konstnär Erik Abrahamson, (1913-1979). Skåpet består av en mittdel med två flyglar som kan stängas. Skåpets bilder föreställer evangelisterna, apostlarna och händelser i Jesu liv. När skåpet är stängt visas baksidans bilder med motiv ur Jesus lidande liv.

Den gamla kyrkans renässansaltartavla såldes 1862. Den nya kyrkans ursprungliga altarprydnad var ett gyllene kors. Detta står nu vid korets norrvägg. Thorvaldsens Kristusfigur har även fungerat som altarprydnad, även denna står i koret.

Altarringen av trä, antagligen från 1947, består av figursågade brädor målade i grått och dekorerade med målade liljor. Knäfall och överliggare är tygklädda.

Dopfunt 1 av mässing, möjligen från 1800-talet. Fot av tre snirkliga ben, smalt skaft och fyra snirkliga armar som bär dopfatet.
Dopfunt 2 av ek från 1971. Ett åttakantigt underrede bär en åttakantig skiva, på den står ett tennfat.

Predikstolen av målat trä från början av 1600-talet. Ursprunglig färg framtogs av Osvald Owald 1946 som anser att predikstolarna i Bårslöv och Fjärestad är tillverkade av samma konstnär, Kronborgsmästaren. Korgens sidor har inom rundbågiga fält skulpterade bilder av de fyra evangelisterna samt Kristus. Sidorna avdelas med joniska kvinnohermer föreställande dygderna. Hermernas nedre del är utsmyckade med maskaroner och fruktknippe.

Bänkinredningen från 1863, byggdes om, glesades ut och förkortades 1939 av Eiler Græbe. De slutna bänkarna är uppbyggda av ramverk med speglar i dörr, sidostycken och bakstycke. Gavlar och dörrar är rakavslutade med en profilerad överliggare. Bänkarna är målade i grått, grönt och rött. På sitsarna ligger dynor.

Orgeln, tillverkades 1967 av Mårtenssons Orgelfabrik i Lund. Fasaden, från 1881, har nygotiskt uttryck med spetsbågar. Fasaden delas av pilastrar krönta av miniatyrtorn. Den är målad i grått, rött och guld. Orgeln kompletteras av en flygel i koret.

Klockorna av malm är båda gjutna av Andreas Wetterholtz i Malmö. Storklockan är gjuten 1734 och Lillklockan 1761. De har inskriptioner och växtfriser.

Övrigt
Pietà av trä från första delen av 1400-talet. Maria med den döde Jesus i knät. Jesus ben saknas. Huruvida bemålningen är medeltida eller inte finns skiftande uppgifter om.
Ljusstakar och vaser i silver av Wiven Nilsson.
Två Kormattor, den ena ritad av Barbro Nilsson, båda vävda hos Märta Måås- Fjetterström.
Gravhäll från 1700-tal i rokokostil som står i vapenhuset.

Kyrkan består av ett lågt medeltida kvadratiskt torn med tillbyggt långhus från 1863 med tresidig avslutning. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar kring spetsbågiga dörr- och fönsteröppningarna. Torn och långhus har trappstegsgavlar. Taken är täckta med skiffer.

Murarna i torn och kyrka består av gråsten, sandsten och tegel. Sten från den gamla kyrkan återanvändes delvis i långhuset.

Kyrkan har en svarttjärad sockel. Långhuset har en takgesims av oputsat gult tegel utkragande i tre språng. På nordöstra delen av långhuset uppe vid takgesimsen sitter en relief med ett lejon med svans formad som en treklöver. Sådana reliefer har ofta prytt fundamentet till bågen runtom entrén i romanska kyrkor.
Långhusets västra gavel och tornet har trappstegsgavlar som är dekorerade med blinderingsnischer. Tornet har ljudöppningar som täcks av brädluckor åt tre väderstreck.

De åtta fönsteröppningarna i långhuset och två i koret är stora, spetsbågiga och sitter i nischer med tre språng. Gjutjärnsbågarna har ett diagonalt spröjsverk, i övre delen finns cirkulära rutor. Solbänkarna är täckta med zinkplåt.

Kyrkan har två ingångar, huvudentrén i väster i tornet och ingången i öster till sakristian, som sitter i spetsbågiga nischer med flera språng. Vid västentrén finns trappa och ramp av röd granit och stödmurar av betong. Huvudentrén är en rak dubbeldörr av trä med ramverk och fyllningar och med ett övre fönsterparti. Sakristiedörren är raktäckt med ett övre fönsterparti. Dörren är klädd med liggande kopparplåtar.

Samtliga tak är belagda med skifferplattor. Tinnarna på gavlarna är täckta dels av tegel, dels av antagligen cementplattor. Tornets tinnar har olika utformning, mot norr är det små sadeltak, mot söder är de enkelsidiga. Takavvattningen är av grå plåt.
En vindflöjel i form av en kyrktupp sitter på tornet.