Genom huvudentrén i väster nås vapenhuset i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med tegel i olika dimensioner och gula och röda kulörer. Väggarna och det plana innertaket är putsade och målade i vit kulör. De norra och södra väggarna har vardera ett spetsbågigt fönster i snett skurna nischer. Längs den södra väggen löper en trätrappa till tornrummet, laserad och målad i grönt och brunt. Västportens insida liksom pardörren mot kyrkorummet i öster består av grönlaserade ramverk med profilerad list i gult samt brunlaserade fyllningar av stående brädor.
Tornets andra våning, tornrummet, är enkelt inredd med obehandlade furugolv och putsade, vitmålade väggar. I tornrummet förvaras diverse äldre inredning och inventarier. En trätrappa med vilplan och räcke av rundjärn leder upp till klockvåningen, som domineras av den kryssförsträvade klockbocken av furu. Rummet är öppet upp mot tornspiran. Genom en kvadratisk öppning i murverket nås kyrkvinden med dess gotiska takstolskonstruktion. Kyrkorummets innertak är isolerat ovanifrån med mineralull.
I kyrkorummet når man först en farstu som tillkom 1944 genom inbyggnader av utrymmet under orgelläktaren. I norr finns sedan dess sakristian och i söder ett förrådsutrymme som också inrymmer trappan till orgelläktaren. Brädväggarna mot kyrkorummet är klädda med brunbetsad pärlspontpanel. Dörrbladen har tre fyllningar var och är brunbetsade, medan pardörren mot vapenhuset har samma utformning och färgsättning som på motsatt sida.
Orgelläktaren upptar hela långhusets bredd och vilar på pelare med kvadratisk bas och fasade kanter, som delvis döljs från kyrkorummet av inbyggnaderna. Läktarbarriären består av ramverk med spetsbågiga blinderingar samt en överliggare med spetsig profil. Läktaren är precis som flertalet snickerier och inventarier i kyrkan färgsatt med laseringar i brunt, grönt och gult.
Långhusets golv är belagt med rött handslaget tegel med fogar i cementbruk. Mittgångarna i väst-östlig respektive nord-sydlig axel delar in bänkinredningen som står på upphöjda trägolv i fyra öppna kvarter. Sidoportarnas innerdörrar är utformade och färgsatta på samma sätt som vis som mot vapenhuset. Väggarna har slevdragen puts och är målade i vit kulör. Innerfönstren i järn som tillkom 1930 är målade i en mörkgrön kulör och är infattade i ett vitputsat masverk. Det för nygotiska kyrkor relativt flacka sadeltaket är invändigt kassettindelat, där varje kassett omges av ett ramverk. Takstolen är delvis öppen, med synliga hanband och knektar. Taket har färgsatts enligt samma princip som den övriga fasta inredningen. Predikstolen är placerad i nordost och dopfunten i sydost.
En tre steg hög trappa i grå kalksten leder upp till koret, som avskiljs från det bredare långhuset av en svagt spetsbågig triumfbåge. Golvet är belagt med åttkantiga tegelplattor med mellanliggande mindre kvadrater. Väggarna är putsade och målade med vit emulsionsfärg och bryts upp av fem högresta spetsbågiga fönster med mörkgrönt bemålade gjutjärnsbågar och blyspröjs. Innerfönstren är försedda med glasmålningar, som i den tresidiga avslutningen utfördes av konstnären Hugo Gehlin 1930, medan fönstren rakt i norr respektive söder målades 1957 av C A Anderssons eftr. i Lund. Det brädade innertaket är indelat i fem fält målade i djupblå kulör samt en avslutande gesims laserad i grönt och gult. Korets östra del avgränsas av ett korskrank i trä, dekorerat med spetsbågiga blinderingar och färgsatt likt övrig fast inredning. Två dörrar på var sida om altaret leder in till utrymmet bakom altaret, som ursprungligen fungerade som sakristia men idag används för förvaring. I ett tredelat förvaringsskåp utgör mittpartiet vindfång till östportalen.
Inredning och inventarier
Billinge kyrka bevarar i stor utsträckning fast inredning och inventarier från nybyggnadstiden. I följande stycke är inredning och inventarier samtida med kyrkans uppförande 1865 om inte annat anges. För utformningen står i dessa fall sannolikt Helgo Zettervall.
Altaret i trä har grönlaserad altarskiva. Sidorna är inklädda i två lager sammetstyg. Altaret står på ett podium klätt med grönt vävt tyg med vita grekiska kors.
Altarprydnaden består av ett förgyllt altarkors i form av ett ringkors med klöverbladsformade korsändar. Foten är profilerad och korsstammen är dekorerad med en akantusfris. Altaret står på korskrankets mittparti, som är utformat som en trappstegsgavel med rundbågigt krön och spetsbågiga blinderingar.
Altarringen av trä har genombrutna spetsbågar i barriären och är färgsatt i blått, gult och förgyllning. Sockeln och överliggaren, båda enkelt utformade, är laserade i varsin brun kulör. Knäfallet är klätt med rött sammetstyg.
I sakristian återfinns ett enkelt bönealtare som pryds av ett krucifix i trä.
Predikstolen av trä vilar på en oktagonal pelare med profilerad nod och bas. Den sexsidiga korgen har fyllningar som precis som trappbarriären pryds av spetsbågiga speglar. Den tillhörande oktagonala baldakinen har spetsbågig lambrekäng och kröns av en kula med kors. Predikstol och baldakin är färgsatt i bruna, gröna och gula kulörer. Korgspeglarnas profiler är förgyllda och baldakinens innertak är målat i samma djupblå kulör som kortaket.
Dopfunten av sandsten härstammar från den medeltida kyrkan. Likt en rad andra inventarier såldes den på auktion inför uppförandet av den nygotiska kyrkan, och lär ha hamnat hos en församlingsmedlem och där fungerat som vattencistern för boskap. Sedermera köptes funten dock tillbaka till kyrkan. Funten har attisk bas med hörntappar. Cuppan är avrundad mot botten och där dekorerad med godronnering och rundstav. Upptill pryds den av en rundbågefris och hängande liljor. Funtens utsida är bemålad i ton med sandstenen.
Till funten hör ett dopfat av mässing från sent 1500-tal, vars utformning framställer Adam och Eva i Edens lustgård.
Bänkinredningen i öppna kvarter har nygotiskt formspråk med höga gavlar och utskuren dekor. Bänkarna är från kyrkans uppförande, då de tillverkades av snickaren Anders Hagerman, men byggdes om 1930 efter ritningar av länsarkitekt Nils A. Blanck. De genombrutna ryggstöden av tre liggande brädor och sitsarna är ådringsmålade i ljus träimitation medan gavlarna är målade i en ljust grön kulör.
En klockarebänk är placerad i långhusets sydöstra del. Bänken har en främre skärm dekorerad med spetsbågar. Gavlarna har samma utförande som den
övriga bänkinredningen men bevarar liksom skärmen en äldre, möjligen ursprunglig, färgsättning i brunt.
Den ursprungliga orgeln tillverkades 1881 av orgelbyggaren Rasmus Nilsson, Malmö, med fasad efter ritningar av Helgo Zettervall. 1974 förnyades orgelverket och spelbordet byttes ut av Mårtensson orgelfabrik i Lund. Det gamla spelbordet finns bevarat på orgelläktaren och fasaden och metallpiporna från den första orgeln är ännu i bruk. Orgeln har 17 stämmor fördelade på två manualer och pedal.
Den nygotiska orgelfasaden i tre sektioner med högre mittparti pryds av stiltypisk ornamentik som fyrpass, krabbor och franska liljor. Piporna är placerade i spetsbågiga öppningar med masverk som flankeras av vimperger och kröns av tureller. Orgelfasaden är laserad i bruna toner med detaljer i grönt och förgyllning.
Kyrkan har tre kyrkklockor, varav två är i bruk. Den äldsta storklockan i malm göts 1750 av Andrea Wetterholtz och är dekorerad med bladfriser samt en kristusfigur omgiven av Moses, Petrus, Justitia, Fides och änglar. På kronan finns inskripterade bibelord. Klockan är idag placerad på golvet i kyrkorummet. Den yngre storklockan i malm från 1958 är gjuten av M & E Ohlssons Klockgjuteri i Ystad och bär bibelord och en enkel dekoration i form av en tunn rundstav. Lillklockan i malm som göts 1792 av Johan Magnus Fris i Jönköping utsmyckas av akantusfriser, listverk och bibelord.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
