håslövs kyrka

Kyrkan består av långhus med korta avrundade korsarmar åt söder och norr samt ett avrundat kor i öster. Planen bildar en klöverbladsform. I väster finns ett högt kvadratiskt torn med halvrunda utbyggnader på ömse sidor om tornet. Den höga tornspiran omges av fyra småtorn, tureller. Fasaden är av gult tegel med spetsbågiga muröppningar.

Murarna är byggda av gult handslaget tegel från Skegrie tegelbruk murat i kryssförband med vartannat skift med koppsten och vartannat med löpsten. Sockeln är av granit. Ovan sockeln är murat med profilerat formtegel. Fasaden indelas med strävpelare. Murarna innehåller flera olika formtegel och mönstermurningar. Takgesimsen på långhuset består av tegel lagt i sicksackmönster och cirkulärt tegel.

Fönsteröppningarna är mestadels stora spetsbågiga med två språng och indelade med murverk i två spetsbågiga öppningar och ett runt fönster. Gjutjärnsbågarna är spröjsade och svartmålade. Fönstren är markerade med formtegel. I tornet finns även ett stort cirkulärt fönster med spröjsning som en femuddig stjärna samt små fönster med vinkelformad överdel. Solbänkarna är av järnplåt. Kyrkan har fyra ingångar. Huvudingången finns i tornet i väster. I öster finns ingångar till båda korsarmarna och sakristian. Portalen i väster är utkragande med gavelmotiv. Porten omges på ömse sidor av tre halvkolonner med bas och kapitäl i tegel som övergår till en flersprångig, spetsbågig portal. Övriga dörrar omges av en vinklad omfattning. Pardörrarna är klädda med blåmålad panel.

Kyrkans tak, förutom tornet, är täckt med rödmålad galvaniserad järnplåt i skivtäckning. Även strävpelarna är avtäckta med röd plåt. Tornspiran och dess fyra tureller är belagda med koppar i skivtäckning. Spiran har höga kupor mot alla väderstreck.

Interiör
Vapenhuset i tornet är rymligt och med dagsljus från två fönster. På golvet ligger gult och rött tegel mönsterlagt i diagonala kvadrater. Infällt i golvet finns två gravstenar, över präster på 1600-talet. Gravstenarna låg i koret i den gamla kyrkan. Taket är välvt med ett flackt kryssvalv. Ribborna är profilerade och möts i en cirkel i hjässan. Ribborna vilar på hörnkonsoler med kapitäl. Väggar och valv är putsade och vitmålade. På väggarna hänger kistplåtar och porträtt på prästen Mads Nielsen och hans hustru Boild Assersdatter, vars gravsten ligger i golvet. Ramverksdörrar mot norr och söder leder till trappa och förråd. Till kyrkorummet leder en hög pardörr med spröjsat glas i överdelen. Alla dörrarna är målade i mörk ådringsmålning.

Kyrkorummet består av långhus, korsmitt, korta rundade korsarmar mot norr och söder samt kor. Sakristian inryms bakom altaruppsatsen. Kyrkorummet är ljust med stora högtsittande svarta gjutjärnsfönster med klarglas. På golvet i hela kyrkan ligger tegelgolv i rött och gult i mönsterläggning lika den i vapenhuset. Under bänkkvarteren ligger brädgolv. Väggar och valv är putsade och vitmålade med en ljusgrå bröstning under de kraftigt sluttande fönsterbänkarna. Långhuset har tre travéer med spetsbågiga kryssribbvalv. Ribborna av profiltegel vilar på konsoler med kapitäl på väggen, liksom sköld- och gördelbågarnas halvrunda ribbor Korsmittens valv är högre än övriga valv och ribborna avslutas med en cirkelform i valvhjässan. Två mässingsljuskronor hänger i långhus och korsmitt. De båda korsarmarna och koret är välvda med femkappiga ribbvalv. Valvkapporna är vinklade och inte rundade som i övriga valv. Ribborna vilar på konsoler med kapitäl på väggarna. Korsarmar och kor har vardera fem stora fönster. I norra korsarmen står 1600-1700-tals inventarier från den gamla kyrkan; predikstol, altaruppsatser, dopfunt, baldakiner samt förråd för stolar och podier.

Slutna ekådrade raka bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset och svängda bänkar i södra korsarmarna. Bänkarna går ut till ytterväggarna.

Koret är upphöjt två granitsteg. Triumfbågen är spetsbågig. Koret upptas av altaruppsatsen, altarring, dopfunt, golvljusstakar och bänkar längs ytterväggen. Inredningen i koret är nygotisk och ådringsmålad. Altaruppsatsen är sammanbyggd med altarskranket som avskärmar sakristian därbakom. Skranket är målat i imiterad sten i nedre delen och i övre delen ådringsmålat med spetsbågiga fyllningar och krönt
av en enkelt utformad liljefris. I sakristian finns textilförvaring och värdeskåp. På golvet ligger tegel.

Ovan västingången inryms orgelläktaren i tornets andra våning. Orgelfasaden är delad så att ljus kommer in från det stora runda västfönstret. Långhusets vägg mot väster har listverk och är målad med dekorationer av ramverk. Utgången till vapenhuset omges av en flersprångig spetsbågig pespektivportal.

Inredning och inventarier
Altaret är murat med altarskiva av trä. Sidorna är målade med imiterat ramverk i flera färger.

Altaruppsatsen från 1882 är av trä i nygotisk stil. Ådringsmålad med detaljer i förgyllning. Tredelad med ett högre mittparti. Dess tre fält delas av pilastrar med torntak krönta av gyllene krabbor. I de spetsbågiga fälten är målat med blomdekorationer på röd botten. På altaret står en kopia av Thorvaldsens Jesusfigur.

Altarringen i nygotik från 1882 har halvcirkelformad plan. Den är genombruten av stora fyrpass. Ådringsmålat trä med detaljer i rött och grönt. Knäfallet är klätt med röd sammet.

Dopfunten av trä är från 1882 i nygotisk stil. Åttakantig cuppa som avsmalnar neråt. Timglasformat skaft och åttkantig fot. Fris av stiliserade blommor och sågtandsfris. Ådringsmålad med dekor i guld.

Predikstolen av trä är utformad i nygotisk stil från 1882. Korgens sidor indelas med pilastrar i spetsbågiga fält. Åttkantigt smalt skaft. Ådringsmålad med detaljer i guld och rött.

Bänkinredningen är sluten och tillkom 1882. Ryggstöd och dörrar är av ramverk och profilerade fyllningar. Gavlar och dörrar har en rundbågsfris i överkant. Målade i ljus ekådring. I långhuset är bänkarna raka, i södra korsarmen är bänkarna svängda.

Orgeln byggdes 1946 av Olof Hammarberg, Göteborg. Delar av pipmaterialet återanvändes från den äldre orgeln, byggd av A V Lundahl 1882. Renoverades och rengjordes år 2000. Fasaden från 1882 är ritad av Helgo Zettervall. Fasaden är uppbyggd av två delar vid sidorna om ett stort runt västfönster. Halvcirkelformade sidopartier målade i ekådring och förgyllning, krönta av en rundbågsfris med liljor.

Övrigt
Inventarier från den gamla rivna kyrkan renoverades under 1950-talet och placerades 1960 i norra tvärskeppet där bänkarna togs bort.

Altaruppsats 2 från 1700-talet. Mittpartiet har en oljemålning med motiv av nattvarden. Överstycke i två triangelformade våningar. Den nedre med målning av Jesu himmelsfärd omges av spiralvridna kolonner. Uppsatsen står på ett nytillverkat altare av ek med fyra äldre snidade hermer. Altaruppsats 3 består av delar från en altaruppsats från 1600-talet. Två delar med texttavlor på svart botten.

Dopfunt 2 från 1600-talet av målat och snidat trä. Den har en åttkantig cuppa med snidade bilder från Jesu liv. Cuppan bärs av åtta snidade barbröstade karyatider.

Predikstol 2 från 1600-talet av snidat och bemålat trä. Predikstolen var ursprungligen del av en läktare som skilde kor och långhus. De tre ursprungliga sidorna har snidade tavlor: Kristus på korset, Kristi grav och uppståndelsen. Hörnen markeras av skulpturer av evangelisterna. Predikstolen restaurerades 1955 av Osvald Owald.

Den nuvarande kyrkan från 1882 föregicks av en medeltida romansk kyrka. Dena hade långhus, kor och halvrund absid. När kyrkan revs 1879 hade den även ett senare byggt lågt torn och trappstegsgavlar på långhus och kor. Under koret fanns ett gravvalv från 1600-talet.

Vilhelm Flensburg var biskop mellan 1866 och 1897. Han uppskattade inte medeltidskyrkorna och önskade nygotiska kyrkor i så många församlingar som möjligt. Medeltidskyrkan i Håslöv ansågs också vara i dåligt skick och för liten efter stor befolkningsökning under 1800-talet. En ny kyrka ritades 1868 av Helgo Zettervall. Det dröjde dock till 1879-80 innan kyrkan uppfördes. Helgo Zettervall var bland annat engagerad med ombyggnaden av Lunds domkyrka under 1860-80-talet. Under samma tid ritade han även nio nya kyrkor i Lunds stift och gjorde flera ombyggnader. Från 1882 var han chef på Överintendentsämbetet. Zettervalls skrift Allmänna anvisningar fick stort inflytande över utformningen av kyrkobyggnader inom svenska statskyrkan. Kyrkans inredning är gjord efter Zettervalls förslagsritningar. Orgelfasaden detaljritades av Zettervall. Kyrkan skulle haft glasmålningar som inte genomfördes av ekonomiska skäl. Vid besiktningen 1880 kritiserade Zettervall det tekniska och estetiska utförandet som inte överallt getts den önskade detaljbearbetningen. Invigningen skedde 1882. Flera byggtekniska brister i kyrkan ledde till en långvarig konflikt med byggmästaren. Bland annat läckte taket och teglet vittrade redan från början.

Kyrkan har renoverats flera gånger och nedan följer ett urval. Tak och tegelfasad har upprepande gånger reparerats och kyrkan har interiört putsats och målats. På 1940- talet installerades el i kyrkan.
Under 1950-talet renoverades inventarier från den gamla kyrkan och 1960 placerades dessa i norra tvärskeppet där den befintliga bänkinredningen togs bort.
1967 renoverades den sydvästra tornturellen efter en storm.
1999 genomfördes en invändig renovering med putslagning, målning och konservering av inventarier. Brädgolvet under bänkarna byttes till nytt furugolv. Två bänkar togs bort längst fram och befintliga bänkar målades om i ljus ekådring. Underhåll av plåttaket.
2007 iordningställdes en kyrkbacke och handikappanpassning utfördes vid entrén. Kyrktrappan finns kvar under beläggningen.
2011 ersattes oljepannan till grundvattenvärmepump. 2012 stormskadades nordvästra tornturellen som murades om i övre delen och fick nytt koppartak.
2015 renoverades fasaden med fogning och ommurning av delar av listverk, gesimser och vittrade tegelmurverk. Fönster och portar målades om.
2019-2020 renoverades kyrkan med utbyte av koppartaket på spiran, kuporna och tre av turellerna. Övriga tak och stålplåtytor målades med alkydoljefärg. Rötskadade bjälkar i taklaget reparerades. Smidesarbeten på tornspirorna renoverades. Snickerier målades. (Kyrkan var inklädd med byggnadsställningar vid denna inventering.)