LILLA SLÅGARPS KYRKA

Kyrkan består av ett brett långhus, smalare och lägre rakavslutat kor i öster samt ett kvadratiskt torn i väster. Långhus och kor är från 1868. Tornet är från 1823. På södra sidan av koret finns en nedgång till pannrum under koret. Murarna är vitputsade, fönsteröppningarna är stora rundbågiga. Fasaden artikuleras av oputsat rött tegel kring öppningar och i takgesimser. De flacka sadeltaken är täckta med röd plåt, liksom tornets lanternin.

Under 1800-talskyrkan finns delar av grundläggningen till den medeltida kyrkan kvar. Den upptäcktes 1965 när ett nytt cementgolv göts.

En del sten från medeltidskyrkans murar återanvändes i den nya kyrkan. Murarna är uppförda av gråsten med inslag av sandstenskvadrar som tillhört den gamla kyrkans hörnkedjor. Tornet är uppfört av gråsten. Murarna är stänkputsade med slätputs på tornets lister. Fönster- och dörröppningar samt takfriser är murade med oputsat rött maskinslaget tegel. Långhus och kor har sockel medan tornet är utan sockel men med synliga grundstenar. Takgesimserna är utformade med tandsnitt och ett listverk med tre språng i oputsat rött tegel på kor och långhus. Gesimsen fortsätter även på gavlarna.

Tornet är kvadratiskt med ett slätputsat listverk vid takfoten. Rundbågiga ljudöppningar omgivna av släta pilastrar finns i alla väderstreck. Öppningarna har brädluckor. På ömse sidor om ljudöppningarna finns rektangulära blinderingar.

Kyrkan har två ingångar. Huvudingången ligger i väster genom tornet. Portalen är uppbyggd med slätputsade enkla lisener på ömse sidor om dörren och ovanför horisontella lister. Mellan dem finns sandstensplattor med inskriptioner med årtalen 1823 med romerska bokstäver och 1868. Ovanför portalen sitter ett halvcirkelformat spröjsat fönster. Den stickbågiga brunmålade dubbeldörren är av ramverk med
dekorativa fyllningar. Den nya dubbeldörren från 2018 sitter i en rundbågig öppning i den nordöstra långhusmuren. Dörren är klädd med oljad stående ekpanel på utsidan och ekpanel i fiskbensmönster på insidan.

Fönstren i långhus, kor och torn är alla rundbågiga och omgivna av rött tegel i två språng. De kopplade bågarna är av ek sedan 1965 då gjutjärnsfönstren byttes ut. Fönsterbågarna är småspröjsade med rutor av antikglas. Solbänkarna är av kraftiga granitblock. Korets fönster mot öster skiljer sig genom att vara blyspröjsade med färgat antikglas mellan ekspröjsarna. Långhuset har tio stora fönster medan kor och
torn har något mindre fönster.

Långhus och kor har flacka sadeltak. Tornet har ett flackt tälttak med en lanternin med öppningar i alla väderstreck. Lanterninen täcks också av ett tälttak som kröns av en spira med klot. Samtliga tak är belagda med falsad rödmålad plåt i skivtäckning med förskjutna hakfalsar. Avvattningen är med röda hängrännor och stuprör.

Interiör
Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Det är ett rymligt kvadratiskt rum med högt i tak. Rummet har dagsljus från två höga rundbågiga ekfönster i djupa nischer. Golvet är belagt med kvadratiska röda tegelplattor.Väggar och tak är putsade och vitmålade. Grundstenar är delvis synliga vid golvet. Väggarna är något ojämnt buktande. Vapenhuset är inrett med en lång bänk i trä och ett bokbord. Fäst mot väggen står en gravsten från 1700-talet till kronobefallningsman Jonas Åkessson som hade tio barn. Den ekådrade pardörren till kyrkorummet sitter i en stickbågig nisch.

Kyrkorummet består av ett mycket brett långhus och smalare kor. I långhusets västra del finns orgelläktaren som är underbyggd med sakristia och kapprum. Slutna bänkar står på ömse sidor om en bred mittgång i långhuset, även sidogångar längs ytterväggarna finns. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor sedan 1965. Under bänkkvarteren ligger målade furubrädor. Väggarna är målade med imiterad kvaderindelning med beige botten med vita linjer.

Långhuset är välvt med ett flackt trävalv över mittgången och plana trätak över sidogångarna i norr och söder. Valvet bärs av tolv fyrkantiga röda pelare med fasade hörn och dekorativa konsoler vid taket. Taken är putsade, vitmålade och indelade i målade fält med schablonmåleri av växtmotiv i fältens hörn. Stora rundbågiga fönster med ekbågar belyser rummet. Fönsternischerna är dekormålade med växtslingor. Predikstolen och ett piano står i sydöst och dopfunten i nordöst i långhuset. I mittgången hänger äldre mässingskronor och i sidogångarna moderna ljuskronor från 1965.

Triumfbågen mellan långhus och kor är bred, rundbågig och dekormålad i övre delen med en fris av växtslingor. Koret är upphöjt tre steg med stenblock. Koret täcks av ett trätunnvalv som är putsat och målat ljusblått med stjärnhimmel. Golv och väggar är lika långhusets. Koret upptas av altaruppsatsen innanför altarringen. I östväggen finns två höga smala fönster med färgat antikglas. De båda fönstren omges
av en gemensam yttre utkragande rundbåge som är dekorerad med växtslingor. Även fönsternischerna är dekormålade.

Orgelläktaren i väster upptar hela långhusets bredd. Mittpartiet är utkragande. Läktaren bärs av kvadratiska pelare. Den täta orgelbarriären är indelad med ramverk och fyllningar målade i ekådring med en profilerad överliggare i grågrönt. Undersidan är klädd med omålade furubrädor. Läktaren är sedan 1965 underbyggd med sakristia och kapprum. Dessa utrymmen har tegelgolv och ytterväggar lika kyrkorummet. De
nya väggarna är målade ljusgrå av ramverk med fyllningar. Undertaken är läktarens undersida med omålade furubrädor. På väggen mot kyrkorummet hänger skisser till ej utförda glasmålningar i fönstren.

Tornets övre våningar nås från orgelläktaren. En brant trätrappa leder till klockvåningen, där väggarna är av oputsade tuktade gråstenar. Däremellan är bruket fyllt med småsten. På golvet ligger furubrädor. Klockbocken är av ek, dels från 1947 dels av äldre ek. I den hänger två klockor. Vinden över långhuset nås genom en liten lucka i klockvåningen. Taklaget av furu är uppbyggt av en yttre takstol som bär yttertaket och en kompletterande inre takstol med högben och saxsparrar. Mellan dem går horisontella bjälkar utmed takfallen.

Inredning och inventarier
Altaret är av trä. Sidorna är gjorda av breda brädor. Altarskivan av skivmaterial är inklädd med tyg. På baksidan finns en lucka till altarets insida. Okänt årtal.

Altaruppsatsen är från 1600-talets senare del enligt kyrkans räkenskaper men kompletterad under 1700-talet. Altartavlan, målad av akademiritmästare Martin D. Roth, tillkom 1790 och föreställer Jesu nedtagande från korset. Målningen flankeras av två räfflade kolonner med kapitäl. Vid sidorna finns genombrutna snidade vingar. Nederst finns en predella med textfält och över målningen ett listverk. Altaruppsatsen
kröns av en strålsol.

Altarringen av trä består av fem raka sektioner. Det gråmålade räckverket är genombrutet och dekorerat med trepass i övre delen. Överliggaren av trä är profilerad, knäfallet är tygklätt. Okänt årtal, förmodligen 1868.

Dopfunten av sandsten i två delar är daterad till 1200-talets första hälft av Historiska museet i Stockholm. Uttömningshål finns i cuppan. Foten är ett upp och nervänt tärningskapitäl med ett mönster. Mellan fot och cuppa finns en vulst. Cuppan är rund med ett brett fält med reliefer av liljor.

Predikstolen med baldakin är av ekådrat trä från 1868 när kyrkan uppfördes. Predikstolen är enkel, uppbyggd av ramverk med fyllningar som är ekådrade med detaljer i guld. I nederkant finns en genombruten fris med trepass. Korgen vilar på en ekådrad pelare med dekorativa konsoler.

Bänkinredningen är sluten och tillkom 1868. Den byggdes om 1965 då bänkarna breddades och ryggstöden lutades. Bänkarna är fristående från ytterväggarna och har dörrar både mot mitt- och sidogångar. Dörrar och ryggstöd är av ramverk med fyllningar. Dörrarna har vred av trä. Bänkinredningen är ekådrad utvändigt och insidan målad i ljusgrönt.

Orgeln är byggd 1902 av Thorsell & Eriksson i Göteborg. Egentligen var det en omoch tillbyggnad av den föregående orgeln av A V Lundahl från 1868. Omändrad av J Künkels verkstad 1967. Fasaden går i nygotisk stil. Den är målad i grått med detaljer i blått och förgyllning. De fem fälten med synliga pipor har alla ett gavelmotiv som kröns av ett klot eller kors.

Lilla klockan är omgjuten 1948 av M&E Ohlssons i Ystad med bibehållandet av äldre inskription. Den var ursprungligen gjuten 1754 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Stora klockan är gjuten 1741 av Andreas Wetterholtz i Malmö. De är båda försedda med
inskriptioner, blomsterfriser, änglar och figurer.

Övrigt
Mässhake från 1774 av svart sammet med rika silverbroderier av bland annat krucifix och årtalet 1774. Renoverad 1939. Gravhäll över Johanna Sparre och hennes dotter Anna Bille som dog 1574. Stenen avbildar de två kvinnorna i helfigur klädda i långa enkla dräkter. Stenen står mot norra långhusväggen.

Kyrkan är uppförd under 1800-talet på platsen för en riven medeltida kyrka troligen från 1100-talet. Den romanska kyrkan bestod helt traditionellt av rektangulärt långhus, smalare kor och en halvrund absid i öster. Kyrkan hade förmodligen likt romanska kyrkor norr- och sydportal och högtsittande rundbågiga fönster. Troligen byggdes ett brett västtorn redan under tidig medeltid och senare ett vapenhus framför sydporten. Likt många sockenkyrkor blev kyrkan för liten och byggdes till med en korsarm åt norr 1746 och en sakristia i öster 1760. På kyrkogården stod en klockstapel.

1815 var klockstapeln av trä på kyrkogården helt upprutten. Därför byggdes 1823 ett nytt smalare torn med lanternin i väster som ersatte klockstapeln och det tidigare breda västtornet. C G Brunius mätte upp och dokumenterade kyrkan 1847 och gjorde också tillbyggnadsförslag med nya korsarmar i norr och söder, utbyggt kor samt delvis nytt torn i typisk medeltidsinspirerad Bruniusstil. Det blev inget av tillbyggnaden. Istället beslutades 1863 att en helt ny kyrka skulle byggas för att rymma den växande befolkningen i socknen. Skånes befolkning ökade dramatiskt under 1800-talets andra hälft. Lilla Slågarp var inget stort samhälle på 1860-talet men en väckelserörelse drog genom Sverige. Prästen Per Lindsjö som arbetade 44 år i Lilla Slågarp var mycket engagerad och önskade en ny stor kyrka till sin församling. Enligt Ernst Frostin
samlade Lindsjö så många till kyrkan att folk fick stå i gångarna. I socknen fanns även tre andra byar. Byggmästare Per Sörensen i Lund utförde ritningarna till den nya kyrkan. 1867 påbörjades rivningen av den medeltida kyrkan och nybyggnaden som pågick till 1868. Stenmaterial från den gamla kyrkan återanvändes delvis i den nya kyrkan. Ett nytt långhus fogades till tornet från 1823 som var det enda som sparades av den äldre kyrkan. Kyrkan invigdes 1869 av biskop Flensburg. Stilen på kyrkan var inspirerad av C G Brunius med inslag av oputsade tegelmurar kring fönster och takgesimser. Kyrkan byggdes med långhus, smalare kor och två små utbyggnader intill koret för sakristia och förråd.

Kyrkan har flera gånger reparerats, nedan följer ett urval från underhållsplanen. Under 1930-talet lades målad järnplåt på taken. Taken hade tidigare varit täckta med bly och koppar, senare med papp. I-balkar sattes in under klockvåningen och ersatte de förstörda träbjälkarna. 1947 gjorde konstnär Jonas Fröding skisser till glasmålningar till kyrkans fönster. De utfördes aldrig men skisserna är uppsatta i kyrkan. Klockbocken reparerades med nya ekbjälkar.

1965 genomfördes en omfattande renovering efter förslag av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Det som utfördes var bland annat: Järnfönstren byttes till kopplade fönster med ekbågar. Golvet lades om med tegel, trä och sten i kortrappan på nya betongbjälklag. Två utbyggnader på ömse sidor om koret revs, de innehöll sakristia och förvaring. Prästingången i koret togs bort och ersattes med ett fönster. Orgelläktaren underbyggdes med ny sakristia och kapprum. Väggar och tak restaurerades och målades. Bänkarna förändrades för att bli bekvämare, ådrades ljusare och målades gröna invändigt. Pelarna målades röda. Oljeeldning och el installerades. Pannrum byggdes. Nya ljuskronor tillkom. Vid renoveringen genomfördes arkeologiska undersökningar. Den medeltida kyrkans grundläggning hittades, vilken var mest intakt på norra sidan. Fyra barnkistor av stenskivor från 1100-talet hittades intill den medeltida kyrkans södra mur.

1975 gjordes en yttre renovering med delvis omputsning av fasaden och kalkning. En arkeologisk murverksundersökning visade att äldre byggnadsdelar var återanvända i murverket. Två av ljudöppningarna i tornet var sekundärt tillkomna 1868. 2018 togs en ny dörr upp i den nordöstra långhusmuren för att göra kyrkan mer tillgänglig och fungera som utrymningsväg. Arbetet pågick vid inventeringen. Ritningarna gjordes av Barup & Edström arkitekter. Utanför dörren kommer en stenlagd yta av flammad bohusgranit att läggas på marken.