HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)

Interiör
Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är slätputsade och vitfärgade, taket är lågt och klätt med vitmålade brädor. Rummet har dagsljus från två högt sittande fönster varav det ena skärs av med taket. I norra delen finns en trappa till tornets övre våningar. Under trappan finns ett teknikutrymme avdelat med en vit brädvägg. Rummet är möblerat med broschyrställ, bord och bänk. På väggen hänger Karl XII:s monogram. En ekådrad pardörr med blyglasad överdel leder till kyrkorummet.

Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna ekådrade bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. I långhusets västra del står orgelläktaren. Långhuset är välvt med tre putsade kryssribbvalv, vilande på tresprångiga pilastrar med kragband. Valven är murade med halvstenstegel. Valvribborna har rektangulärt tvärsnitt. Gördel- och sköldbågarna är spetsbågiga och har följdskift. I valven hänger mässingsljuskronor och på väggarna lampetter.

Väggar och valv är slätputsade och dekormålade i nygotisk stil sedan 1901. Bårder med bladslingor omger fönstren och löper även längs väggarna i fönstrens nederkant. Nedre delen av väggarna är målade som imiterade stenblock och marmorerade, liksom valvbågarna och ribborna. Valvkapporna är delvis målade med bladslingor. Golvet är belagt med mörkröda kvadratiska tegelplattor från 1960. Under bänkkvarteren ligger furubrädor. Stora, lågt placerade gjutjärnsfönster belyser rummet. Fönstren är försedda med innerfönster med smal mörk metallbåge och helt glas. Predikstolen och ett piano står i sydöst, en ljusbärare i nordöst.

Koret är upphöjt ett steg och belagt med samma tegel som i långhuset. Koret är välvt med ett kryssribbvalv liksom i långhuset. Väggar och valv är dekormålade och valvkapporna i koret är helt täckta med bladmönster. Koret avslutas med ett sexkappigt valv målat blått med en stjärnhimmel. Koret upptas av altaruppsats, altarring och dopfunt. Den lilla sakristian inryms bakom altaruppsatsen. I väggarna finns två små murnischer och en prästutgång. På ömse sidor om dörren sitter små fönster med färgat glas i starka färger. Orgelläktaren i väster med avrundade hörn vilar på pelare. Läktarbarriären är tät med lister för att likna ramverk, ådringsmålad och tillkom 1930 när läktaren utökades.

Tornets övre våningar nås från vapenhuset. På fjärde våningen finns klockvåningen med klockbocken av furu med två klockor. Väggarna är slätputsade och på golvet ligger brädor. Det är öppet upp mot tornvinden. Det finns ljudöppningar åt fyra håll. Vinden nås genom en plåtlucka från tredje våningen. Valven är oisolerade. Taklaget förnyades när kyrkan byggdes till 1854. Takstolarna av furu står tätt och består av högben, dubbla hanband, tassar, stödben och remstycken. Träspån ligger som underlag för takpannorna.

Inredning och inventarier
Altaret av trä är tillverkat i ramverk och fyllningar. Altaret är rektangulärt med rundade hörn och målat ljust grönbeige. På baksidan finns lådor för förvaring. Tillverkat okänt år.

Altaruppsatsen är en målning i dova färger föreställande Jesus i Getsemane målad 1862 av CC Dahlberg. Målningen omges av en förgylld ram med dekorativa bårder.

Altarringen har en mjukt svängd planform och innehåller två grindar. Altarräcket av trä i nygotisk stil är genombrutet med en arkad med tre- och fyrpass. Målad i bruten vit. Överliggare och knäfall är tygklätt. Tillverkad okänt år men troligen när kyrkan byggdes till 1854.

Dopfunten är medeltida av sandsten och troligen från när kyrkan uppfördes. Den runda cuppan är dekorerad med en rundbågsfris i överkant och en repstav i mitten. Nedtill finns så kallad godronnering, stående rundstavar. Foten av kalksten är fyrkantig med markerade hörntappar. Den står på ett modernt fyrkantigt underrede av kalksten. Funten står nära Bollerupsgruppen enligt Lars Tynell i Skånes medeltida dopfuntar. De kännetecknas av rundbågsfris i ovankant och godronnering på undersidan.

Predikstolen med baldakin från 1850-talet är ritad av arkitekt J E Söderlund. Ny trappa tillkom 1901. Den sexsidiga korgen har sidor med arkadbågar med trepass. I fyllningarna är målat växter och bladornament. Korgen är målad i mörk ekådring med förgyllda detaljer och växter i dovt gult och grönt. Baldakinen kröns av en stor förgylld krona av slingrande blad.

Bänkinredningen är öppen, i nygotisk stil och tillkom 1901 vid kyrkans renovering. Bänkarna är likadana som sattes in i Trelleborgs kyrka 1884 och var ritade av Helgo Zettervall. Gavlarna är dekorativt utformade med genombruten fot och fyllningar med rundbågar, fyrpass samt armstöd. Gaveln avslutas upptill av en profilerad överliggare. Ryggstöden är i ramverk med fyllningar. Målad i ljus ekådring. Röda dynor ligger i bänkarna. För att dölja nya radiatorer under sitsarna har gavelfotens öppning numera en skiva på insidan.

Orgeln är byggd 1930 av A Magnussons Orgelbyggeri i Göteborg. Omdisponerades 1960 av samma firma. Fasaden i nygotisk stil ritades förmodligen av J E Söderlund 1856 till en äldre nu riven orgel. Fasaden är ekådrad med förgyllning. Mittpartiet är högre och indelat i spetsbågiga pipfält. Sidopartierna är utformade som runda torn. Dekorerad med reliefer och i ovankant med trepassbågar.

Storklockan av malm är omgjuten 1730 av Andreas Wetterholtz. Lillklockan av malm är gjuten 1786 av Maria Wetterholtz. Båda klockorna är prydda med växtbårder och inskriptioner.

Kyrkan består av långhus och smalare, lägre kor i öster med absidliknande avslutning i öster samt ett kvadratiskt torn i väster. Delar av långhuset och koret är från början av 1200-talet. Långhusets förlängning, tornet och fönsteröppningarna är byggda 1854. Murarna är vitputsade, gjutjärnsfönstren är stora och rundbågiga. Fasaden artikuleras av lisener och rundbågsfriser. Taket är täckt med rött tegel. Samtliga murar är uppförda av tegel som är spritputsat och vitfärgat. De romanska murarna är uppförda av handslaget tegel i munkförband medan murarna i torn och långhusförlängning är av maskinslaget tegel. Kor och långhus är murade i förband och alltså uppförda samtidigt. Murarna har en spritputsad skråkantad sockel som bitvis även har en vulst. Grundstenar är synliga på flera ställen. Murarna avslutas med en takgesims bestående av rundbågsfris och strömskift. Takgesimserna är lite olika utformade på kor och långhus. Korets är ojämnare och ser ålderdomligare ut, dels finns ett listverk ovanför strömskiftet på långhuset. Förmodligen förnyades långhusets rundbågsfris på södersidan när kyrkan förlängdes. Koret markeras med lisener mellan
fönstren. Fyra av lisenerna är avtrappade och kragar ut som strävpelare. De är avtäckta med gråmålade cementplattor. Tornet från 1854 har strävpelare i hörnen mot väster. De är avtrappade i tre nivåer avtäckta med grå gjutna skivor. Den nedre delen på tornet sammanbinds med fönstrens solbänkar och ger intryck av en hög sockel. Långhusets gavelmur mot väster har trappgavlar på vardera sidan om tornet. Mot tornmuren är gravstenar av kalksten kramlade.

Kyrkan har två ingångar, huvudingång genom tornet i väster, prästingång i koret i öster. Västingången omges av en utkragande portal med tre trappsteg. Pardörren sitter i en spetsbågig öppning med tre språng. Prästingången med en enkeldörr sitter i en rak slätputsad öppning som omges av en rundbågig omfattning. Båda dörrarna är klädda med profilerad panel i diagonalt mönster. Prästingången är tillkommen 1874.

Fönstren sitter i rundbågiga spritputsade öppningar som togs upp 1854. Gjutjärnsfönstren från 1901 är gråmålade och spröjsade med rombiskt mönster och cirklar i ovankant. Glaset är klarglas med färgat glas i övre delen och i ytterkanterna. Korets fönster är smalare än långhusets, i öster finns två blyspröjsade fönster med färgat glas. Solbänkarna är gjutna gråmålade plattor. Tornets fönster i bottenplan är liknande långhusets fönster men är mindre, sitter högre och omges av två rundbågiga språng. Tornet har spetsbågiga ljudöppningar i alla väderstreck. Öppningarna är grupperade tre och tre. Luckorna är klädda med svart
panel.

Långhuset och koret har sadeltak, koret med valmad avslutning. Dessa tak är belagda med röda enkupiga tegelpannor. Korets tak kragar ut över muren och undersidan är klädd med röda brädor. Långhuset tak däremot ligger i liv med takgesimsen. Tornet har ett topptak med fyra lutande takfall belagda med kopparplåt i skivtäckning och vertikala ståndfalsar. Avvattningen är av koppar och brun plåt.

Om Hemmesdynge kyrkas historia finns många missuppfattningar som fortfarande upprepas i flera skrifter. En murverksundersökning från 1986 ger dock en annan mer trolig bild som också återges i underhållsplanen. Kyrkan byggdes av tegel, sannolikt kring 1200-talets början. Den är invigd åt jungfru Maria och kallas även S:ta Maria kyrka. Den bestod från början av långhus samt lägre och smalare kor med absidliknande avslutning i öster. Kyrkan hade likt den typiska romanska kyrkan norr- och sydportal och små, högt sittande rundbågiga fönster. Interiört hade kyrkan ett plant innertak av trä eller öppet upp i nock. Under 1400-talet slogs valv i kyrkan. Ett vapenhus byggdes framför sydportalen under senmedeltiden.

Befolkningsökningen under 1700- och 1800-talen gjorde kyrkan alltför liten. Nybyggnad eller tillbyggnad diskuterades. Biskop Faxe förordade att kyrkan skulle stå kvar men byggas till. Han hämtade stöd från C G Brunius som ansåg att kyrkan vara ibland de bästa och märkvärdigaste gamla kyrkor på orten. 1853-1854 utökades långhuset åt väster med en valvtravé samt med ett torn. Tidigare fanns en fristående klockstapel på kyrkogården. Tillbyggnaden ritades av arkitekt H J Strömberg. Vapenhuset framför södra ingången revs. Västmuren i långhuset revs samt fyra meter av södra långhusmuren innan långhuset förlängdes. Även det västra valvet i det befintliga långhuset revs och återuppbyggdes. Det valvet var tidigare lägre än det östra valvet. Samtliga valv i långhuset blev nu lika höga. Fönsteröppningarna förstorades så att hela kyrkan fick fönster lika de i tillbyggnaden. Ekfönster sattes in. Takstolarna förnyades. Kyrkan har haft kalkmålningar men dessa knackades ner vid tillbyggnaden. Delar av kyrkans inredning såldes såsom läktaren, altartavlan och predikstolen. Några år senare tillkom ny läktare, orgel, altartavla.

Kyrkan har flera gånger sedan dess reparerats, nedan följer ett urval från underhållsplanen: 1874 togs en prästdörr upp i koret. I kyrkorummet lades åttkantiga tegelplattor på golvet. Blytaket över koret byttes till järnplåt. 1899-1901 ändrades kyrkan med bland annat följande arbete. Fönstren av ek byttes till gjutjärnsfönster. Interiört ändrades till en nygotisk stil. På golvet lades Viktoriaplattor från Skånska Cementgjuteriet. Väggarna målades interiört i nygotisk stil av dekorationsmålare P Cederholm från Ystad. Bänkarna förnyades och snickerierna målades i ekådring. 1930 tillkom ny orgel och uppfördes en djupare läktare ritad av Eiler Græbe. 1959-60 genomfördes en inre restaurering efter förslag av Eiler Græbe. Golvet sänktes och nytt golv lades av tegelplattor. Grunden undersöktes och flera olika golvlager hittades, det äldsta av tegel. Väggarna målades om lika från 1901. Dörrarna från 1856 års renovering som såldes 1901 återskaffades till kyrkan för att sättas mellan tornet och kyrkorummet. 1986 renoverades kyrkan exteriört. Putsen knackades mestadels ner (förutom på gesimserna) och putsades om. Samtidigt genomfördes en arkeologisk murverksdokumentation. Där framkom bland annat: Kor och långhus är uppfört samtidigt i förband. Den södra takgesimsen på långhuset är troligen sekundär och uppförd vid tillbyggnaden 1854. En ursprunglig romansk rundbågig fönsteröppning igenmurad med tegel fanns på långhusets norra sida. Man fann också att den numera vita spritputsade kyrkan tidigare varit slammad i brungult direkt på tegelmuren med röd kalkavfärgning. 2005 gjordes en exteriör renovering med bland annat partiell putslagning, avfärgning av fasaderna samt lagning av enstaka takstolar, målning av snickerier samt byte av plåtdetaljer. 2012-2013 installerades ny el, nytt vattenburet värmesystem, ny trätrappa i vapenhuset samt nytt textilskåp för mässhakar. Innerfönster med aluminiumbåge sattes in.