GYLLE KYRKA

Interiör
Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Rummet är avdelat i väster med en ådringsmålad vägg, där bakom inryms vindfång, trappa, förråd och teknik. Vapenhuset har dagsljus från ett fönster från 1833. Golvet är belagt med gult tegel med röda hörntärningar. Väggarna är av ojämn gråsten, putsade och vitkalkade. Två murklackar vid golvet finns i hörnen. Taket är platt, vävspänt och vitmålat. Rummet är möblerat med bänkar, bord för broschyrer och klädhängare på fot. På väggen hänger Karl XI:s monogram. På golvet står en kyrkklocka från 1200-talet som användes fram till 1948. En ådringsmålad pardörr med spröjsat glas leder till långhuset.

Kyrkorummet består av långhus och kor. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. I väster finns en orgelläktare. Väggarna är putsade och vitkalkade. Övergången från det medeltida långhuset till 1875 års tillbyggnad är tydlig i väggtjockleken med betydligt tunnare väggar i förlängningen. Väggarna i den medeltida delen buktar utåt i ovankant. Golvet i mittgången är belagt med gula åttkantiga tegelplattor med röda hörntärningar. Under bänkkvarteren ligger målade furubrädor. Framför första bänkraderna ligger trägolv. Dopfunt, dopaltare och piano står i nordöst och predikstolen i sydöst. Spröjsade ekfönster i djupa nischer i äldre delen och grunda nischer i nya delen belyser rummet.

Långhuset är välvt med ett vitputsat flackt trävalv med segmentbågig form från 1875. I valvet hänger mässingskronor.

Triumfbågen mellan långhus och kor är rundbågig och hög. Koret är upphöjt med två trappsteg av trä. Golvet i koret är belagt med tegel och en infälld gravsten över kyrkoherde Klingenbergs hustrur och 14 barn. Koret upptas av altaruppsatsen och altarringen. I östgaveln ovanför altaruppsatsen sitter ett åttkantigt fönster med glas i klara färger. Infällt i norrväggen finns ett series pastorum med prästerna från 1540 till 1744 med dekor av änglahuvud, bladornament och skelett. Den lilla sakristian inryms bakom altaruppsatsen. Golvet är belagt med brädor.

Tornets övre våningar nås från vapenhuset med trätrappor. På andra våningen förvaras äldre föremål som orgelpipor, kristallkrona och psalmnummertavla. Väggarna är av gråsten, på golven ligger brädor. I klockvåningen står klockbocken av ek med två klockor. Det finns ljudöppningar åt fyra håll. Vinden nås genom en liten plåtlucka på andra våningen. Taklaget av furu förnyades 1875. Takets äldre beläggning med träspån är sparat under takteglet och syns på vinden.

Inredning och inventarier
Altaret av målat ramverk av trä är troligen från 1875. På framsidan mot väster monterades 1959 fyra rikt snidade karyatider som tidigare hängde på kyrkväggen. Enligt konserveringsrapporten har karyatiderna troligen tillhört ett idag försvunnet antemensale till altaret. Ramverket är mot väster täckt med släta skivor målade i flera färger.

Altaruppsatsen av bemålad ek är ett additionsaltare från omkring 1580 med tre bildfält i två våningar. Bilderna är avdelade med räfflade pilastrar. Från början var det text i fälten som på 1600-talet och återigen på 1700-talet målades över med bilder. På sidorna finns snidade beslagsvingar. Altaruppsatsen har en himmelsmålad baldakin som vilar på kolonner som står på postament på altarbordet. Baldakinen är krönt av ett gavelmotiv med målning av Kristus med segerfanan. Altaruppsatsen har varit övermålad med vit färg flera gånger. 1935 tog konservator Osvald Owald fram färgerna och bilderna från troligen 1600-talet. Bilderna visar korsfästelsen flankerad av Moses och Johannes i övre raden, Jesus födelse samt evangelisterna i nedre raden.

Altarringen av trä från 1875 har svarvade smala gråmålade balusterdockor med en slät överliggare. Knäfallet är skinnklätt. 1959 togs altarringens grindar bort.

Dopfunten av trä från 1875 är åttkantig med sidor av släta ramverk. I ovankant finns en snidad dekor. Målad i brutet vitt med bronserade detaljer.

Predikstolen är av bemålad snidad ek från 1500-talets slut. Trappan tillkom 1975. Vid en renovering 1956 togs de ursprungliga färgerna fram. Korgens sidor har snidade evangelistfigurer inom rundbågiga fält krönta av gavelmotiv. Hörnen markeras av kolonetter på postament med lejonmasker. Undersidan avslutas med en pinjekotte. Baldakinen, som är tillverkad till en dopfunt, inköptes från Hököpinge kyrka 1746.

Bänkinredningen är sluten och tillkom förmodligen vid kyrkans tillbyggnad 1875. Dörrar och ryggar är i ramverkskonstruktion med en profilerad överliggare. Sitsar och gavlar är av hela brädor. Målad i enkel grön träimitation med detaljrand i rött och vitt på dörrspeglarna. Lösa fotstöd. Röda dynor ligger i bänkarna.

Orgeln är byggd 1923 av Olof Hammarberg i Göteborg. Orgeln byggdes om av Finn Krohns orgelbyggeri i Danmark 1990. Fasaden och läktarbarriären ritades av C G Blom Carlsson 1838 till en äldre orgel. Fasaden är i nyklassicistisk stil målad i vitt och guld. Pipfälten indelas av pilastrar. Dekorerad med snidade änglar, basuner och lagerkrans.

Storklockan av malm är gjuten 1850 av Joh.G. Liljendahl. Lillklockan av malm är gjuten 1948 av M & E. Ohlsson, Ystad. Båda klockorna är prydda med bårder och inskriptioner. Dessa klockor används och hänger i klockbocken i tornet. Klocka från 1200-talet, som användes fram till 1948, står uppställd i vapenhuset. Enkel profilering i över- och underkant.

Kyrkan byggdes av sten troligen i början av 1100-talet. Den bestod då av rektangulärt långhus samt lägre och smalare kor i öster. Kyrkan hade likt romanska kyrkor norroch sydportal och små, högt sittande rundbågiga fönster. Västgaveln och långsidorna närmast gaveln murades om någon gång under medeltiden, kanske beroende av ett ras. Under senmedeltiden byggdes det nuvarande tornet och ett vapenhus framför
sydportalen. Tornet är byggt efter att västgaveln murades om. Koret valvslogs under medeltiden. Kyrkan har flera gånger reparerats, nedan följer ett urval från underhållsplanen. 1779 förstorades fönstren och nya fönster togs upp. Tornet har lagats många gånger, hörnen har murats om med tegel och murarna har försetts med dragjärn och ankarslutar. 1813 revs vapenhuset framför sydportalen som gjordes om till ett fönster. En ny ingång togs istället upp i väster på tornet. Vapenhus inrättades i tornets bottenvåning. Kyrkans utseende finns beskriven 1830. Koret hade stenvalv och långhuset brädvalv. Kyrkorummet hade fyra stora fönster på var långsida och ett i öster ovanför altaret. Golvet var täckt med tegel och gravhällar, under bänkarna låg brädgolv. I väster fanns en läktare med målningar av Kristus och apostlarna. 1833 togs fönster upp i tornets bottenvåning 1839 fick kyrkan orgel och en ny läktare byggdes.

Den stora befolkningsökningen gjorde medeltidskyrkan för liten. Gylle sockens befolkning nära fördubblades under 1800-talets första hälft. 1875 utvidgades kyrkan efter förslag av byggmästare Jacob Holmgren i Wemmerlöf. Ombyggnaden gjordes utan tillstånd från Överintendentsämbetet. Det medeltida koret revs, långhuset förlängdes med fem meter och ett nytt rymligt kor byggdes. De nya delarna byggdes med tegelväggar istället för sten som i de medeltida delarna. Hela taklaget förnyades. Kyrkorummet fick trävalv. Ny ytterdörr i tornet, ny dörr mellan vapenhus och kyrkorum. Nya pelare till läktaren som höjdes. Yttertaket belades med stickspån, vilket senare byttes till papptäckning, som 1915 byttes till nuvarande tegeltak. 1923 utvidgades orgelläktaren. 1959 upprättades ett omfattande förslag på ombyggnad av arkitekt Eiler Græbe. Det mesta av detta genomfördes dock aldrig på grund av ekonomiska orsaker. 1967 byttes träfönstren mot nya rundbågiga ekfönster med tonat glas efter förslag av Eiler Græbe. Vapenhuset i tornet som tidigare haft synliga bjälkar fick nytt slätt undertak. 1993 gjordes en murverksundersökning vid omputsning. En bit av norra fasaden murades om. 2004 gjordes ännu en murverksundersökning då stora delar av det medeltida murverket var blottat. Spår efter den tidigare sydportalen och vapenhuset hittades bland annat. Kyrkan har flera gånger kalkats om, senast 2018.

Kyrkan består av långhus och något smalare och lägre rakavslutat kor i öster samt ett kvadratiskt torn i väster. Västra delen av långhuset, fram till fjärde fönsteraxeln från väster, är från medeltiden. Långhusets västgavel är ommurad under medeltiden. Långhusets förlängning och koret byggdes 1875. Tornet byggdes under senmedeltiden. Murarna är vitputsade, ekfönstren är rundbågiga, taken är täckta med rött tegel.

De medeltida murarna i långhuset är uppförda som skalmurar med en yttre och inre mur av gråsten, flinta och sandsten kring en kärna av sten och bruk. Tornet har skalmurar av gråsten men har senare lagningar av tegel i hörnen. Långhusets förlängning och koret från 1875 är byggt av fullmurar av tegel. Murarna är spritputsade och vitkalkade. De medeltida delarna har en ojämn buktande yta medan delarna från 1875 är slätare. De medeltida långhusmurarna buktar utåt i ovankant. Långhus- och kormurarna avslutas med en slätputsad takfotsgesims med räta språng.

Koret har en spritputsad sockel medan övriga delar saknar sockel. Korets östra gavelröste är murat av oputsat rött tegel med blinderingar. Tornet avslutas med tre tinnar på gavelröstena mot norr och söder. Tinnarna är avtäckta med tegelpannor. Tornets murar är förstärkta med dragjärn och dekorativa
ankarslutar syns på murarna. Vid båda sidorna om tornet finns strävpelare som stöttar
långhusets västmur. Tornet har stickbågiga ljudöppningar med luckor av järnplåt i alla väderstreck.

Kyrkan har två ingångar, huvudingång genom tornet i väster och prästingång i koret i öster. Västportalen från 1813 sitter i en stickbågig, slätputsad muröppning. Dörren av brädor är klädd med stående oljad ekpanel på utsidan. I smygen ligger en gravhäll över kyrkoherde Jacob Klingenberg från 1740. Prästingången sitter i en rundbågig muröppning med rektangulär dörr och lunettformat överljus från 1967. Dörren av ramverk är klädd med oljad panel.

De stora spröjsade rundbågiga ekfönstren från 1967 sitter i slätputsade stickbågiga nischer. Ytterbågarna är spröjsade med svagt färgat antikglas medan innerbågarna är hela med klarglas. Fönstren är indelade med åtta luftar. Solbänkarna är slätputsade, sluttande och gråmålade. Det syns tydlig på fönsternischernas olika djup om det är medeltida väggar eller tegelväggar från 1875. I korets östgavel sitter ett åttkantigt
fönster med blyinfattat kulört glas.

Långhus, kor och torn har sadeltak. Samtliga tak är belagda med röda, tvåkupiga, flacka tegelpannor. Tornets takpannor vid gavlarna har röda plåtavtäckningar. Långhus och kor har vita vindskivor och galvad plåtavtäckning vid gavlarna. Avvattningen är med hängrännor och stuprör av röd plåt på tornet och galvad stålplåt på långhus och kor.