GRÖNBY KYRKA

Kyrkan består av rektangulärt långhus, korsarmar mot norr och söder och polygonalt kor i öster samt i väster ett lågt kvadratiskt torn med samma bredd som långhuset. Mot koret finns en liten tillbyggnad från 1902 i putsat tegel som är nedgång till källare med värmepanna. Långhuset och tornet är från medeltiden. Tornet är ombyggt på 1700-talet. Korsarmar och kor är byggda på 1870-talet efter C G Brunius ritningar. Murarna är vitputsade och dekorerade med rundbågsfriser. Muröppningarna är stora och rundbågiga. Fönstren är av gjutjärn. Taken är täckta av tegel och plåt.

De medeltida murarna är uppförda av gråsten med inslag av kvaderhuggen kalksten som är frilagd vid de forna portalerna i norr och söder. Samtliga murar är spritputsade och vitkalkade med slätputsade detaljer. Murarna saknar mestadels sockel men grundstenar är synliga på flera ställen. Den äldsta delen av långhuset har en låg utskjutande sockel med skråkant som är spritputsad. Samtliga murar avslutas med en slätputsad rundbågsfris samt ett listverk under takfoten. Rundbågsfrisen och listverket följer med även på gavlarna.

Tornet är storkvadratiskt med samma bredd som långhuset. Tornets nedre del är byggd av gråsten och dess övre del av tegel. I tornets sydvästra hörn står en troligen senare tillkommen strävpelare avtäckt med plåt. Rundbågsfrisen på tornet är dubbel till skillnad mot övriga kyrkan där rundbågsfrisen är enkel. Tornet har ett flertal olika ankarslut bland annat i form av initialerna M och G och årtalet 1746.

Kyrkan har tre ingångar, genom tornet i väster, genom södra korsarmen och prästingång i sakristian i öster. Dessutom finns en ingång till pannrummet norr om absiden. Den västra och södra ingången sitter i utskjutande gavelpartier med sadeltak som bildar vindfång. Samtliga portar sitter i rundbågiga öppningar med utkragande omfattning som är indelad för att efterlikna sten, liksom kring fönstren. Dörrarna är klädda med liggande brädor på utsidan målade ockragula. Västra och södra ingången är äldre plankdörrar klädda med brädor på utsidan. Dörrarna har överljus med lunettfönster av trä förutom i absiden som har överljus av gjutjärn. Fragment av de romanska portalerna är frilagda på norr och södersidan.

Kyrkan har stora gjutjärnsfönstren som sitter i rundbågiga slätputsade ensprångiga muröppningar. Dessa tillkom vid om- och tillbyggnaden på 1870-talet. Fönstren är diagonalt spröjsade med romber och i ovankant med tre cirklar. Glaset är mestadels äldre skimrande glas. Fönsteröppningarna har en något utkragande slätputsad omfattning med profilering för att efterlikna sten i den övre rundade delen. Solbänkarna består av svartmålade järnplåtar.Tornet har åt alla väderstreck dubbla ljudöppningar inom en rundbågig nisch. Öppningarna är täckta med ockragula brädluckor.

Långhus och korsarmar har sadeltak täckta med enkupigt rött taktegel. Koret har ett valmat sadeltak belagt med enkelfalsad skivlagd plåt som målats röd. Avvattningen är av röda hängrännor samt vita stuprör. Tornet har ett pyramidtak täckt med falsad patinerad titanzinkplåt med förskjutna tvärfalsar. Torntoppen kröns av ett kors. Avvattningen på tornet är av zink lika torntaket.

Kyrkan uppfördes under den stora kyrkobyggnadsperioden vid senare delen av 1100- talet i romansk stil och bestod då av långhus, smalare kor och absid i öster. Kyrkan hade förmodligen likt romanska kyrkor norr- och sydportal och högt sittande rundbågiga fönster. Under 1300-talet valvslogs kyrkan och kalkmålades 1325-1350 av den så kallade Snårestadsgruppen. Det är åtta kyrkor i södra Skåne med likartade målningar som sammanförts till denna grupp. Någon gång under medeltiden, eventuellt 1400-talet, förlängdes långhuset västerut med ytterligare en valvtravé och ett torn byggdes. Tornet byggdes om på 1700-talet.

Befolkningsökningen gjorde kyrkan för liten och på 1870-talet revs både kor och absid. Ett nytt tvärskepp med korsarmar mot norr och söder samt ett kor med femsidig avslutning uppfördes. Fönstren i långhuset förstorades och utfördes i spröjsat gjutjärn. Ritningarna var gjorda av domkyrkoarkitekt C G Brunius 1856 och 1866. Brunius var mångbegåvad och bl. a domkyrkoarkitekt, professor i grekiska, kyrkoherde, konsthistoriker och debattör. Han dominerande kyrkobyggandet under mitten av 1800-talet i Skåne. Han ritade fem helt nya kyrkor och gjorde om ett 60-tal. Brunius förespråkade medeltidsstilen och gick på tvärs mot den förhärskande nyklassicismen som Överintendentsämbetet förordade. Denna statliga myndighet hade ansvaret för utformningen av nya kyrkor. Brunius dog innan Grönby kyrka byggdes till.

Det finns odaterade ritningar av arkitekt Carl Möller som visar förslag på ett ombyggt torn med trappstegsgavlar och en hög spira. Förslaget som aldrig genomfördes är troligen från slutet av 1800-talet.
1902 byggdes ett pannrum under koret med en liten tillbyggnad för entré norr om absiden. Nytt golv med svarta och vita viktoriaplattor lades i kyrkorummet. 1927 lades tegeltak istället för plåttak. Blytaket behölls på absiden, men är senare bytt till annan plåt. 1928-30 upptäcktes kalkmålningarna som frilades och konserverades. Vid en omputsning 1980 upptäcktes rester av nord- och sydportalen vilka frilades. 2006 lades ett nytt golv av vita cementplattor med en svart fris i kyrkorummet. 2016 byttes eternittaket till patinerad titanzinkplåt på tornet med ny spontad underbrädning. Tornets taklag reparerades och vissa delar förnyades. Ljudluckorna och ytterdörr målades. Fasadputsen på tornet mjukblästrades för att ta bort för tätt färglager. Korset på torntoppen förstärktes.

Grönby kyrka var patronatskyrka under Dalby kloster. På 1500-talet vid reformationen övergick det i värdslig ägo. Grönby var moderförsamling och Anderslöv var annexkyrka fram till 1921 då det blev tvärtom. Kyrkoherden flyttade 1921 från Grönby prästgård till Anderslöv. 1921 avskaffades patronatsrätten.

Interiör
Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Det rymliga rummet med hög takhöjd får dagsljus från portens överljus. Över dörren finns en liten skulptur av ett djurhuvud, kanske en kyrkogrim som ska skydda kyrkan. Golvet är belagt med tegelplattor och flera gravstenar av kalksten från 16-1700-talet. Vid ingången till kyrkorummet ligger en gravsten med relief av änglar, orm och dödskalle över prosten Mandorff. Ytterväggarna är putsade och vitkalkade. Gråstenens ojämna struktur är synlig. Mot kyrkorummet är en vägg klädd med laserad pärlspontpanel med dolda dörrar till förråd och elcentral. Taket är plant med synliga kraftiga bjälkar. Bjälken i väster är över dörren målad med en draperimålning. En trätrappa i nordöst leder till de övre våningarna. Vapenhuset är möblerat med textilskåp, bokbord, stolar och klädhängare. Från vapenhuset leder en gång till kyrkorummet. I gången är väggarna klädda med ekådrad panel.

Kyrkorummet består av långhus, korsarmar och kor. I långhusets västra del finns orgelläktaren. Öppna ekådrade bänkar står på ömse sidor om mittgångar i långhuset och i båda korsarmarna. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Väggarna är slätputsade och vitkalkade. Golvet är sedan 2005 belagt med vita cementplattor med en mönstradsvart bård längs kanterna. Under bänkarna ligger furubrädor. Höga, lågt placerade, rundbågiga gjutjärnsfönster med enkelglas ger ljus åt rummet.

Långhuset är välvt med tre kryssribbvalv varav det västra är vitkalkat och de två andra är kalkmålade på 1300-talet av den så kallade Snårestadsverkstaden. Gördel- och sköldbågar är svagt spetsbågiga med följdskift. Valven vilar på tresprångiga pilastrar med kragband. Ribborna har rektangulärt tvärsnitt i ovankant som övergår i profiltegel i nederkant. De är målade i rött och grått blixtmönster. I valvkapporna
längs ribborna är målat bladrankor. Sköldbågarnas undersida är målade som imiterade kvaderstenar. I östra valvkappan ses Kristus som världsdomaren tronande på en regnbåge. Från hans mun utgår ett svärd. Vid hans ena sida knäböjer Maria. På hans andra sida syns fragmentariskt ärkeängeln Mikael som väger själarna medan två demoner försöker få vågen att slå fel. Samma motiv är målat i Anderslövs kyrka.

Tvärskeppet och koret har plana, vitmålade tak. En kraftig profilerad gesims löper mellan vägg och tak. Korsarmarna har golv, väggar och bänkar lika långhuset. I södra korsarmen finns ett vindfång med tegelgolv. I korsmitten mellan långhus och korsarmar är bänkar borttagna så att en öppen yta bildats. Predikstol, orgel och piano står på södra sidan och dopfunten och en ljusbärare på norra sidan i korsmitten. Altaruppsatsen står innanför altarringen i öster. Triumfbågen mellan tvärskeppet och koret är bred och rundbågig. Bakom altaruppsatsen finns en liten sakristia. Golvet är upphöjt ett steg och belagt med viktoriaplattor i svart och vitt från 1800-talet och taket är plant. I absiden finns stentavlor med series pastorum, prästlängden. Där kan man utläsa att prästen gifte om sig med den föregående prästens änka, det som brukar kallas änkekonservering, som infördes efter reformationen.

Orgelläktaren i väster upptar hela långhusets bredd. Läktaren bärs av kvadratiska pelare med bas och dekorativa kapitäl i trä. Läktarens undersida är klädd med pärlspontpanel. Den täta läktarbarriären är indelad med ramverk och fyllningar målade i ekådring och förgyllning. Barriären har förhöjts med ett räcke av brädor. Undersida, pelare och barriär är ekådringsmålade med delvis förgyllning. Orgelläktaren liksom tornets övre våningar nås med trappa i vapenhuset. Tornets första våning har brädgolv och kraftiga takbjälkar. Väggarna är oputsade av stora gråstenar och i bruket emellan är småsten. En brant trätrappa leder till klockvåningen där klockbocken står med två klockor. I klockvåningen syns skiljelinjen mellan nedre murarna av gråsten och övre med putsade tegelväggar. Dubbla ljudöppningar finns i alla väderstreck.
Vinden över kyrkorummet nås utifrån med stegar genom en lucka i södra korsarmen och är inte besökt.

Inredning och inventarier
Altaret från 1940-talet är av trä målat i ekådring. Rektangulärt med ramverk och fyllningar.

Altaruppsatsen av ekådrat trä med förgyllda detaljer är från 1800-talet med ett överstycke från eventuellt början av 1700-talet. Altartavlan är från 1600-talet, den föreställer Kristus inför Pilatus. Uppsatsen restaurerades 1977. Målningen omges av lägre speglar med räfflade pilastrar krönta av urnor och voluter. I överstycket finns ett lamm med segerfana flankerad av en ängel på vardera sidan.

Dopfunten från medeltiden är av sandsten. Konvex cuppa ovanpå bas med vulst och hålkäl. Står på fyrkantig fotplatta med tass i varje hörn. Grönmarmorerad målning av okänd ålder.

Predikstolen från 1600-talet är av snidad ek som är ekådrad och reliefer målade i brunt. Detaljer är förgyllda. Trappan tillkom i slutet av 1800-talet. Tidigare har en baldakin funnit över predikstolen. Sidorna har inom rundbågiga fält nischer med reliefer av Petrus och evangelisterna med attribut. Sidorna avdelas i hörnen av kolonner med joniska kapitäl och baser med änglahuvud och nedanför lejonhuvud.

Altarringen av trä är från andra hälften av 1800-talet. Det täta räcket är indelat med ramverk och rektangulära fyllningar med reliefer av stiliserat bladverk. Ramverket är ekådrat och fyllningarna målade bruna. Överliggare och knäfall är klädda med röd sammet.

Bänkinredningen är öppen och tillkom förmodligen på 1890-talet. Gavlarna är figursågade i nygotisk stil. Bänkarna är ekådrade. Framskärmar och ryggstöd består av ramverk och profilerade fyllningar. Sitsarna har dynor.

Orgel 1 är byggd 1907 av Oskar Lundén. Orgeln byggdes om av Finn Krohns orgelbyggeri 1982. Fasaden är målad i ekådring med förgyllda, röda och gröna detaljer. Den är indelad i tre fält med synliga metallpipor inom rundbågiga fält avdelade med räfflade pilastrar. Fasaden kröns av en gyllene lyra och urnor. Orgel 2 är en digitalorgel Protégé från Allen från 2010 i mörkt trä som står i korsmitten. Orglarna kompletteras av digitalpiano Yamaha.

Storklockan av malm är gjuten 1751 av Andreas Wetterholtz. Inskription, palmettbård och flera reliefer av änglar och bibliska figurer pryder klockan. Lillklockan av malm är gjuten 1908 av J.A. Beckman & Co i Stockholm. Inskription, växtbårder och en relief av svan pryder klockan.

Övrigt
En medeltida altarskiva med relikgömmor som funnits i Grönby förvaras numera på Lunds historiska museum.