FUGLIE KYRKA

Kyrkan i nygotisk stil från 1904 består av torn med spira i väster, långhus, smalare lägre kor med femsidig avslutning i öster samt en sakristia på korets norrsida. Murarna är av rött tegel och taket är belagt med skiffer. Fasaden är rikt artikulerad och indelad med strävpelare, gesimser, blinderingar och trappstegsgavlar. Fönstren är spetsbågiga och dess masverk är av betong.

Kyrkans murar är uppförda av rött maskinslaget tegel murat i kryssförband, det vill säga vartannat skift med löpstenar och vartannat med koppstenar. Kyrkans sockel av gråsten är klädd med kalksten och har snedfasad avslutning. I de röda tegelmurarna finns inslag av horisontella smala band med ett skift brunglaserat tegel. Runtom kyrkan löper en takgesims med keramiska plattor med reliefer av blommor och blad. Plattorna beställdes från Villeroy och Boch i Merzig, Tyskland. Ovanför gesimsen är ett skift vitglaserat tegel och en tandsnittsfris. Fönster och andra öppningar markeras av ögonbryn, en båge i brunglaserat tegel. Fasaden indelas vertikalt med strävpelare som är avtäckta med kalksten. Tornet avslutas under spiran med trappgavlar med blinderingar i alla väderstreck. Trappgavlar har även långhuset och sakristian.

Kyrkans fönster sitter i spetsbågiga nischer med omfattning av profiltegel. Fönstrens masverk är av gulmålad betong. Varje fönster i långhuset är indelat i tre höga smala fönster och därovan ett fyrpassfönster och två mindre trepassfönster. Korets fem fönster är med masverk indelade i två rutor med ett fyrpass ovanför. Glaset är blyspröjsat med målade glas. De blyinfattade fönstren är inmurade i smygen och
förstärkta med horisontella plattjärn. Solbänkarna är klädda med kalksten. I tornets västvägg sitter ett sexpassfönster med färgat glas och i koret ett runt fönster med glasmålning med motiv. Tornet har dubbla ljudöppningar med brädluckor i alla väderstreck.

Kyrkans huvudingång är i tornets västra fasad i ett utskjutande spetsbågigt gavelparti tillverkad av sandsten från Öved. I perspektivportalen finns kolonner med knoppkapitäl. Tympanon ovan dörren är dekorerat med reliefer av blommor och blad. Dubbeldörren är klädd med brunlaserad stående panel på utsidan med stora dekorativa gångjärn av järn med bladmönster. I öster finns en ingång till sakristian. Portalen är rundbågig romansk av sandsten och kommer från den medeltida kyrkan. Enkeldörren har panel och dekorativa gångjärn lika huvudingången.

Kyrkans tak är täckt med skiffer, som förnyades 2015, i grått och rött med mönsterläggning. Tornet kröns av en åttkantig spira klädd med koppar. Spiran och koret kröns av gjutjärnskors. Takavvattningen och takplåtar är av rheinzink.

Interiör
Vapenhuset i tornet är välvt med ett vitkalkat kryssvalv och har dagsljus från ett litet fönster. På golvet ligger så kallade viktoriaplattor, cementplattor i vitt och svart med en bård längs väggarna. Väggarna är klädda med mönsterlagt tegel i rött, vitt och gult. Väggarnas nedre del har en bröstpanel av gamla bänkdörrar från den rivna kyrkan. Panelen har snidade växtmotiv och bockbeslag av järn. Brunbetsade dörrar med ramverk och fyllningar leder till tornet, förråd och till kyrkorummet. Pardörrarna till kyrkan omges av profiltegel. På insidan har dörrarna stora dekorativa beslag.

Kyrkorummet består av ett enskeppigt långhus med fyra travéer och ett smalare upphöjt kor i öster. I långhusets västra del finns orgelläktaren. Öppna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Predikstolen står i nordöstra delen av långhuset. Golvet är belagt med
svarta och grå viktoriaplattor och under bänkarna ligger obehandlat brädgolv. Väggarna är klädda med mönsterlagt engoberat förbländertegel i rött, vitt och gult. (Engob är en infärgad lerslamning som används för att dekorera tegel och keramik). En fris av formgjutet gult tegel och en repstav av rödfärgad cement löper runt väggarna under fönsterbröstningen. De fyra kryssvalven har ribbor av rött profiltegel och gråputsade valvkappor med målad växtdekor i dova färger. Ribborna vilar på trekvartskolonner av tegel med kapitäl av cement. I valvhjässan möts de halvrunda ribborna i en cirkel av tegel. De spetsbågiga gördel- och sköldbågarna är murade av gult och rött tegel.

De mycket höga fönstren omges av rött och gult profiltegel. Masverket liksom fönsterbänkarna är av cement. Det blyinfattade glaset har en bård i kanterna med färgat glas. I fönstrets överkant finns tre- och fyrpassformer med glasmålningar.

Koret är upphöjt fyra steg, belagda med kalksten. Korgolvet är täckt av vita och röda viktoriaplattor. Taket är kryssvälvt med sex kappor. Kapporna är målade mörkt blå med en stjärnhimmel och i valvhjässan med solstrålar. Valvribborna är av rött tegel. Väggarna är likt långhusets med mönstermurning av rött, gult och vitt tegel. I koret står altaruppsatsen mot östväggen innanför altarringen. Dopfunten av snidat trä står på södra sidan. Det femkantiga koret har fem fönster med masverk av cement och med blyinfattade målade glas. Det runda fönstret i öster har målade glas med motiv av evangelisternas attribut och ett kors.

Orgelläktaren i väster förstorades på 1950-talet av Eiler Græbe. Orgelbarriären av brunt trä är genombruten, uppbyggd med kolonnetter med förgylld dekor med kors och tandsnittsfris. Läktaren vilar på cementgjutna konsoler med blomreliefer på västväggen. Under läktaren hänger på väggen en läktarbarriär från 1626 med målade helgonmotiv.

Sakristian ligger norr om koret. Rummet är välvt med ett lågt kryssvalv, golvet är belagt med obehandlade brädor, väggarna är lika kyrkans med tegel i tre färger. Valvribborna är av rött tegel, valvkapporna är vitputsade. Tre mindre fönster finns i norrväggen.

Tornets övre våningar nås från vapenhuset via en gjuten spiraltrappa. Tornrummet på andra våningen är välvt med ett kryssvalv. Tredje planets golv utgörs av översidan av valvkuporna. En trästege leder till klockvåningen med putsade väggar och brädgolv. Klockbocken är av kraftigt återanvänt virke med flera tidigare urtag. Stegar leder vidare till torntoppen. Takstolen över långhuset är förstärkt med stålvajrar. Valven är oisolerade.

Inredning och inventarier
Altare, blockaltare av kalksten med inhuggna förgyllda konsekrationskors. Förmodligen från 1904.

Altaruppsatsen i renässansstil i snidat trä är från 1595 och fanns även i medeltidskyrkan. Altaruppsatsen har två altartavlor i två våningar delade av kvinnofigurer. På sidorna sitter snidade beslagsvingar med växtornamentik. Eventuellt är altaruppsatsen tillverkad av Daniel Tomisens verkstad. En baldakin med en stjärnhimmel välver sig över altaruppsatsen. Ursprungligen satt texttavlor i fälten som byttes på 1700-talet till målningar som förnyades vid 1900- talets början, målade av F R Krebs.

Altarringen av trä från 1904 är ritad av A W Lundberg. Den har en femkantig plan. Altarringen har en genombruten arkad av kolonnetter med trepass i överdelen. Ekådrad med detaljer i guld. Överliggare och knäfall är klädda med sammet.

Dopfunten av snidat trä är från mitten av 1600-talet. Den sexkantiga cuppan har reliefer av bibliska händelser. Cuppan bärs av galjonsfigurer, snidade kvinnor. Dopfuntens tidigare bemålning är borttagen.

Predikstolen från 1904 av ek och reliefer av keramik är ritad av A W Lundberg. Korgen har ett skaft av ett knippe kolonner och pilastrar som övergår i ett kapitäl som bär korgen. Predikstolen har tre sidor med gjutna relieffigurer av vit keramik föreställande bibliska scener. Keramiken beställdes från Mertzig i Saar, Tyskland. Korgen dekoreras av växtornamentik och trepassbågar. En trappa med smidesräcke med blomstermotiv leder upp från koret. Över predikstolen hänger en baldakin prydd med så kallade fialer, småtorn, i hörnen och en större fial på toppen. Korg och baldakin är ekådrade med detaljer i guld.

Bänkinredningen med ett gotiskt formspråk är öppen och tillkom 1904 när kyrkan byggdes. Gavlarna är sirligt figursågade. Gavlarna kröns av en spetsig prydnadsgavel, en så kallad vimperg. Bänkarna är brunlaserade med detaljer i guld. På gavlarna finns reliefer av kors och fyrpassblomma.

Orgeln byggdes 1959 av Mårtenssons orgelbyggeri i Lund. Fasaden av ek från 1959 är indelad i fem rektangulära fält med varierande höjd. Pipornas övre del är dolt av ett träraster. Fasaden ritades av Eiler Græbe.

Storklockan är gjuten 1594 av Borchard Gelgether i Köpenhamn. Lillklockan är gjuten 1471 av Johannes Petri i danska Slagelse. Båda klockorna pryds av inskriptioner, storklockan även av växtbårder.

Den nuvarande nygotiska kyrkan från 1904 föregicks av en stenkyrka. Eventuellt fanns en träkyrka på platsen före den romanska stenkyrkan. 1903 hittades en grav med en person gravlagd med nio mynt under kyrkogårdsmuren. Mynten kunde dateras till slutet av 1000-talet. Detta tyder på att en träkyrka eventuellt föregått stenkyrkan.

Kyrkan från omkring 1100-talet var typiskt romansk och hade långhus, smalare kor och rundad absid. Kyrkan hade norr- och sydportal. Redan under 1300-talet byggdes kyrkan till i både väster och öster och valvslogs. I slutet av medeltiden byggdes vapenhus framför norr- och sydportalen och kyrkorummet dekorerades med kalkmålningar. Anledningen till att vi vet detta är att Brunius undersökte och dokumenterade kyrkan. Vid rivningen upptäcktes kalkmålningarna. 1851 byggdes kyrkan till efter ritningar av C G Brunius. En korsarm uppfördes åt söder. Väggen mellan norra vapenhuset och kyrkorummet revs och kyrkan blev därmed en korskyrka. Tornet byggdes på och gavlarna försågs med trappgavlar liksom södra korsarmen. Trots att kyrkan nu hade tillräckligt många platser för besökare önskade församlingen en ny och modernare kyrka. Vid prostvisitationen 1894 ansågs kyrkan vara gammal och ful. Grannbyarna Mellan-Grevie och Östra Grevie hade fått nya tegelkyrkor på 1890-talet och Fuglie ville inte vara sämre.

1896 beslutar sockenstämman att riva den gamla kyrkan och bygga en ny kyrka. Ingenjör A W Lundberg (1836-1907) fick uppdraget att rita kyrkan. Lundberg var utbildad vid Tekniska skolan i Stockholm. Han var medgrundare till Skånska cementgjuteriet och direktör på firmans första fabrik i Lomma fram till 1896. Lundberg har även ritat kyrkorna i Flädie (1888), Gessie (1888) och Tygelsjö (1904). Den helt dominerande stilen vid denna tid var nygotiken. AW Lundberg ritade även predikstolen, altarringen och bänkarna. Glasfönstren, terrakottarelieferna på predikstolen och den gjutna frisen med växtreliefer på fasaden beställdes från Tyskland. Kyrkan uppfördes 1902-04 och invigdes av biskop Billing 1904.

Kyrkan har likt flera nygotiska kyrkor haft tekniska problem med vittrande tegel vilket vid några tidpunkter bytts ut. 1959 byggdes orgelläktaren om efter förslag av Eiler Græbe. Läktarbarriärens mittparti byggdes ut. Nya trappor mellan tornrum och läktare tillkom.

1993 gjordes en utvändig renovering då kyrkans tak lagades med ny skiffer. Spiran fick nytt koppartak. Teglet fogades om och spjälkade tegelstenar byttes. Klockstolsbjälklaget reparerades. Åtgärder mot hussvamp. Lagning och konservering av västra portalen i sandsten. 2015 lades ny skiffer, papp och råspont på taket. Plåtningen och takavvattningen byttes till rheinzink. Takstolen förstärktes med stålvajrar. Fönstren renoverades och dess masverk i betong förnyades. Oljepannan togs bort och pelletspanna installerades.
2016 byggdes en ramp för att göra entrén mer tillgänglig.