LÖVESTADS KYRKA

Kyrkans planform utgörs av långhus, korsarmar i norr och söder, tresidigt avslutat kor i öster samt kvadratiskt torn i väster. Tornet är delvis indraget i långhuset. Murverken är uppförda av gråsten med gavlar, omfattningar och listverk murade i rött tegel. Uppgifter om huruvida byggnadsmaterial från den medeltida kyrkan återanvänts saknas i kyrkans underhållsplan, men det är rimligt att anta att så är fallet. De vitkalkade fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och listverk. Runt hela kyrkobyggnaden löper en meterhög svagt utskjutande sockel, avfärgad i svart, troligen med kallasfalt. Långhus och korsarmar avtäcks med sadeltak, tornet av ett korstak (två korslagda sadeltak i östvästlig respektive nordsydlig riktning) och koravslutning av tre triangulära takfall. Taken är belagda med svartmålad plåt i skivtäckning med svagt förskjutna tvärfalsar. Tornets tak kröns av en mindre kopparklädd spira med ett kors i kopparklädd ek och på koravslutningens nock återfinns ett smideskors.

Kyrkans huvudentré i väster utgörs av en pardörr i en rundbågig perspektivportal i fyra språng. De rakt avslutade dörrbladen är klädda med lackad ekpanel som fästs med kopparnitar och har sparkplåtar i koppar. Ovan pardörren sitter ett lunettformat blyspröjsat överljus. Entrén nås via en två steg hög trappa av krysshamrad granit. Tornets enda fönster utgörs av ett rundfönster i järn med tvåsprångig omfattning, placerad i tornvåningen ovanför västentrén. Under fönstret sitter en mindre minnestavla. I höjd med klockvåningens golvbjälklag löper en gördelgesims i form av två enkelt profilerade listverk med mellanliggande rektangulära blinderingar under ljudöppningarna. I gördelgesimsen syns även svartmålade ankarslutar. I samtliga väderstreck utom öster utgörs ljudöppningarna av parställda rundbågar placerade i en större rundbågig nisch i två mursprång. Det slätputsade partiet i nischens övre del pryds av cirkelformig blindering. I öster, där nischen bryts av långhustaket, är förhållandet det motsatta, med rundbågiga blinderingar och en ovansittande rund ljudöppning. Ljudluckorna är utförda i stående svartmålad panel. Tornfasaderna avslutas upptill med en rundbågig skulderbågsfris och gavelpartierna pryds av rundbågiga och cirkulära blinderingar som inramas av listverk i tre språng. I mötet mellan norra tornfasaden och långhusgaveln återfinns ett torntrapphus som nås via en smal rundbågig dörr klädd med svartmålad plåt. Högre upp i trapphuset finns en mindre fönsterglugg.

Den rundbågiga skulderbågsfrisen med ovanliggande listverk återkommer även på kyrkans övriga fasader, liksom temat med rundbågiga och cirkulära blinderingar i korsarmarnas gavelrösten. Långhuset har tre fönster i söder och tre i norr, utformade enligt samma princip som ljudöppningarna. Bågarna i oljad ek har blyspröjsat glas i rombiskt mönster med ovanliggande åttauddiga stjärnor med bemålat glas. Solbänkarna är utförda i sten, troligen kalksten, struken med kallasfalt. Likadana fönster återfinns i korsarmarnas väst- och östfasader samt i koravslutningens nordöst- och sydöstfasader. Korsarmarnas gavlar har vardera ett fönster med snarlik utformning men mindre, samt pardörrar utformade likt västentrén men utan överljus och med rundbågigt avslutade dörrblad. I koravslutningens östfasad återfinns samma typ av mindre fönster över östentrén som utgörs av en rundbågigt avslutad enkeldörr, även denna i lackad ek med sparkplåt av koppar. Koravslutningens och korsarmarnas östra fönster har glasmålningar utförda av Anders Nilsson i Lund på 1920-talet. I koravslutningen framställs centralt Pilgrimen på väg mot den heliga staden flankerad av evangelisterna med respektive symboler, medan korsarmarnas målningar föreställer Jesu frambärande i templet samt Jesus tröstaren.

Interiör
Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset vars golv är belagt rektangulärt brunt klinker från Skromberga. De slätputsade väggarna är vitmålade, möjligen med organisk färg och innertaket utgörs av ett vitmålat kassettak uppbyggt av brädinklädda korslagda bjälkar med bottenfyllningar av breda spontade brädor. Dessa pryds av rödlaserade lövsågade listverk i omväxlande korsformat respektive diagonalt mönster. Varje möte mellan bjälkarna markeras av figursågade liljor målade i två brunröda toner. Västentréns inre dörrblad i ek är rakt avslutade och uppbyggda som raster med stående rektangulära glas. Mot kyrkorummet leder en rakt avslutad pardörr av ek i ramverkskonstruktion med fyra fyllningar per dörrblad. Dörrarnas dragringar med lejonhuvud ska enligt uppgift härstamma från den gamla kyrkan. Dörren sitter i en rundbågig nisch som kragar in i tre mursprång, där det lunettformade partiet ovan dörrbladen är täckt med ekpanel. Vapenhuset är möblerat med informationsbord, sittpall och klädhängare. Här finns även en äldre järnbeslagen kista samt en äldre spade.

Kyrkorummet utgörs av långhuset och de båda korsarmarna. Korsmitten upptas till större del av det senare utbyggda koret med två steg högre golvnivå. Koravslutningen, som avskiljs från kyrkorummet med ett altarskrank, fungerar som sakristia. Golven är i gångarna och under läktaren belagda med rektangulär klinker i varierande brunröda kulörer. De slutna bänkkvarteren i långhus och korsarmar står på upphöjda lackad brädgolv medan koret i korsmitten är belagt med kalksten. Väggarna är slätputsade och vitkalkade och taket utgörs av samma typ av kassettak som i vapenhuset. De lövsågade listverken har här en tredje variant av utformning i form av en snedställd kvadrat. Fönstrens innerbågar i trä målade med vit oljefärg. Korsarmarnas entréer är sedan 1950-talet förbyggda med utrymmen för bland annat bårrum och textilförråd. Dessa upptar hela korsarmarnas bredd och når upp till gavlarnas fönster. Utrymmena nås från kyrkorummet genom pardörrar i ramverkskonstruktion som är gråmålade med röda och blå detaljer i fyllningarna.

Orgelläktaren i väster som uppfördes 1875 upptar hela långhusets bredd och vilar på tio pelare vars tvärsnitt är kvadratiskt med avfasade hörn. Kolonnerna är marmorerade i gråblå toner och har enkelt profilerade kapitäl, dels täckmålade i mörkblått, dels förgyllda. Läktarbarriären är uppbyggd i ramverkskonstruktion med fyllningar och bemålad i två grå kulörer med förgyllda profiler. Det svagt framskjutande mittpartiet indelas av fyra enkelt utformade lisener vars fyllningar har formen av höga och smala rundbågar. Undertaket utgörs av ett vitmålat kassettak med förgyllda detaljer. Läktaren nås via en trappa i långhusets nordvästra hörn. Sedan 1980-talet finns underbyggnader klädda med vitmålad stående panel som bland annat inrymmer wc, väntrum och förråd.

Sakristian i koravslutningen avskiljs förutom av altarskranket från kyrkorummet genom en högrest rundbågig tribunbåge. Trots att koravslutningen exteriört är tresidig är sakristians planform halvrund. Golvet är belagt med ett gråmålat brädgolv och väggarna är slätputsade och målade med blågrön organisk färg. Innertaket utgörs av ett kassettak enligt samma princip som i kyrkorummet. Framför östentrén finns ett vindfång målat i ljusgrå kulör vars väggar och dörrblad har profilsågade ramverk, en utformning som går igen i altarskrankets baksida som har inbyggd förvaring.

Tornrummet som nås via det utvändiga trapptornet har obehandlat spontat brädgolv, och murverken är tunt putsade och vitmålade. Rummet har en takhöjd på omkring 6 meter, och taket utgörs av klockvåningens golvbjälklag. Centralt i tornrummet finns en äldre klockringningsanordning. Här vinns även två bänkdörrar. Utmed norra och östra väggen löper trätrappor vidare upptill klockvåningen. Från det östra trapploppet nås även ingången till kyrkvinden som sker genom en mindre rundbågig muröppning med branddörr. Vinden har gångbroar och belysning och kyrkorummets innertak är isolerat med papptäckt mineralull. Takstolskonstruktionen av kantskrädd och till stora delar dymlad furu är av svensk typ. Klockvåningen upptas av klockbocken i furu där kyrkans två klockor hänger. Rummets golv och väggar har samma utförande som i tornrummet. Tornets korstak har stick- och språngstolar kring en hjärtstock som vilar på diagonala horisontalband. Förbindningarna är delvis bultade.

Inredning och inventarier
Lövestads kyrka bevarar i stor utsträckning ursprunglig inredning och inventarier. Om inte annat anges är nedanstående föremål samtida med kyrkan, troligen ritade av kyrkans arkitekt C.G. Brunius.

Altaret utgörs av ett blockaltare av vitmålade träskivor.

Altarskranket mot sakristian fungerar även som altaruppsats, där en centralt placerad svartmålad nisch som kröns av ett klöverbladskors ger utrymme för en kopia av Thorvaldsens Kristusstaty som 1917 ersatte ett ursprunglig altarkors. Skranket är i övrigt uppbyggt som ramverk med fyllningar, vilka indelas av en rundbågearkad med joniska engagerade kolonnetter och kröns av ett figursågat listverk med skurna trepass eller liljor. Fyrklöver och franska liljor förekommer även som utsmyckning. På ömse sidor om altaret finns tapetdörrar till sakristian. Färgsättningen går i två grå kulörer med förgyllda detaljer.

Altarringen med framskjutande halvrunt mittparti är utformad som en genombruten trifoliebågearkad med stiliserade joniska pilastrar. Hand- och knäfall är stoppade och klädda med rött tyg. Grindar återfinns på ömse sidor om det halvrunda mittpartiet. Färgsättningen går likt altarskrank m.m. i två nyanser av grått med detaljer i förgyllning.

Predikstolen är placerad i mötet mellan norra korsarmen och koravslutningen och nås via en kort trappa från altarringen. Den sjusidiga korgen är uppbyggd likt altarskranket, med ramverk och fyllningar som inramas av rundbågemotiv med joniska engagerade kolonnetter. Mellan kolonnetternas socklar finns fyllningar med fyrklöver i hålrelief. Korgen avslutas nedtill av en rundbågig lambrekäng med skurna trepass eller liljor och vilar på ett klockformat understycke med åttasidig fot. Den enkelt profilerade överliggaren är delvis stoppad och klädd med rött tyg. Baldakinen över predikstolen är åttasidig är uppbyggd med listverk med samma utformning som korgens lambrekäng. Undertaket är fältindelat med en centralt hängande förgylld duva. Ovanpå detta finns ett klockformat överstycke i genombruten spjälverkskonstruktion som kröns av en knopp med akantusblad. Färgsättningen går likt stora delar av den övriga fasta inredningen i två grå kulörer med förgyllda detaljer.

Dopfunten i sandsten som tillverkades 1938 är placerad i korsmitten. Den runda cuppan pryds av inskription och repstav. Foten är konisk med vulst och vilar på ett cirkulärt fundament. Kyrkans romanska dopfunt såldes vid rivningen av den medeltida kyrkan och finns numer på Statens historiska museum i Stockholm.

Den slutna bänkinredningen flankerar mittgångarna i långhus och korsarmar. De låsbara dörrarna och ryggstöden är uppbyggda som ramverk med fyllningar medan gavlarna är släta. Bänkarna är försedda med psalmbokshållare och fotstöd. Färgsättningen går i två grå nyanser med detaljer i rött samt två blå kulörer. Nuvarande färgsättning tillkom vid Torsten Leon-Nilsons restaurering 1958, innan dess var bänkarna liksom sannolikt stora delar av den övriga inredningen i trä mörkbetsad eller ådringsmålad.

Orgeln med 22 stämmor fördelade på två manualer plus pedal är tillverkad 195960 av Wilhelm Hemmersam i Köpenhamn. Vissa stämmor är återanvända från den tidigare orgeln byggd av A. Mårtenssons orgelfabrik AB i Lund 1932. 1992 tillkom nytt spelbord tillverkat av Mårtenssons. Orgelfasaden från 1875 som tillhörde den ursprungliga orgeln av A.V. Lundahl i Malmö, är arkitektonisk uppbyggd med förhöjt mittparti och synliga pipfält som indelas av engagerade joniska kolonner och rundbågefriser. Entablementen kröns av urnor och figursågade listverk med skuren dekor.

Kyrkan har två kyrkklockor i malm. Storklockan är gjuten av Magnus Kiellström i Malmö 1790 och bär dekor i form av akantus- och bladbårder, inskription samt Gustav III:s monogram under en strålsol. Lillklockan från 1461 är helgad åt Rex Gloriae (ärans konung) och pryds av textband.

Bland kyrkans övriga inventarier av kulturhistoriskt intresse bör nämnas en mässhake, en oljemålning med motivet Passionshistorien samt en ljuskrona tillverkad vid Skultuna mässingsbruk, samtliga från 1700-talet. Den sistnämnda donerades av kyrkoherde Christopher Brock och dennes hustru Anna Giertsdotter Uppendick, över vilka det finns en minnestavla på södra långhusväggen i form av en broderad duk i linne.

Lövestads nuvarande kyrka uppfördes på 185556 efter ritningar av C.G. Brunius, vilken även ritat byns kombinerade skol- och rådhus som hade uppförts några år tidigare. Den medeltida kyrka som låg på samma plats tros ha uppförts på 1100-talet och bestod vid tiden för dess rivning av ett långhus med två ursprungliga travéer som senare under medeltiden och/eller 1500-talet hade utökats med två travéer i öster samt en i väster. I söder fanns ett vapenhus och taken var täckta med koppar och tegel. Kyrkan rymde endast 240 personer medan församlingen behövde plats för 600, varför Brunius, som även ansåg att byggnaden var för lång i förhållande till sin bredd, förordade rivning och nybygge, vilket alltså kom att ske efter hans egna ritningar. Den nyromanska gestaltningen var typisk för Brunius medeltidsinspirerade kyrkobyggnadsideal, med T-formad plan där långhuset efter korsarmarna avslutas av en svagt utskjutande koravslutning samt ett relativt smalt torn utan spira i väster. Exteriöra arkitektoniska element som rundbågefriser och blinderingar liksom inredningsdetaljer som slutna bänkkvarter och korskrank är andra för Brunius signifikanta inslag. Merparten av den gamla kyrkans inredningar och inventarier auktionerades i samband med rivningen.

1875 införskaffas orgel och orgelläktare uppförs i långhusets västra del. 1917 tillkommer ny altarprydnad i form av en kopia av Thorvaldsens Kristusstaty, vilken ersätter det ursprungliga altarkorset. Den första restaureringen sker 1924 under ledning av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin, då tegelgolvet byts ut mot klinker, bänkraderna glesas och el installeras. Ommålning av okänd omfattning sker också. Två år senare utförs glasmålningar på korsavslutningens och korsarmarnas östfönster av Anders Nilsson i Lund och senare under 1920-talet läggs plåttaken om och järnkaminer med nya rökkanaler installeras. 193132 tillkommer fler glasmålningar av Nilsson i koravslutningen liksom nytt orgelverk.

Den elektriska belysningen utökas 1945 medan elektrisk uppvärmning installeras 1950 och 1955 tillkommer högtalarsystem. 1958 genomförs en restaurering efter förslag av arkitekt Torsten Leon-Nilson. Korgolvet höjs och byggs ut i korsmitten, där bänkrader av denna anledning avlägsnas. Bänkrader försvinner även i korsarmarnas norra och södra ändar för att ge plats åt förvaringsutrymmen. Det nya korgolvet beläggs med kalksten och brädgolvet under bänkkvarteren byts ut. I samband med detta påträffas den romanska kyrkans grundmurar liksom flera tidigmedeltida stenkistor. Bänkinredningen, som tidigare bör ha varit mörkbetsad eller ådringsmålad, lutas av och får liksom predikstol och altarparti ny färgsättning i grå nyanser med detaljer i rött, blått och förgyllning. Samtliga furudörrar ersätts med ekdörrar. Året därpå tillkommer ny orgel och 1961 elektrifieras klockringningen.

1980 isoleras kyrkorummets kassettak med mineralull och 1984 sker nästa restaurering, även denna gång under ledning av Torsten Leon-Nilson. Under läktaren, där bänkar hade avlägsnats redan 1973, uppförs underbyggnader för wc, väntrum och vaktmästarutrymmen. Kyrkorummets väggar vitkalkas medan sakristians väggar målas i en blågrön kulör. Orgelläktaren målas om, troligen i den befintliga färgställningens grå nyanser, och kassettaket målas ljusgrått med röda detaljer.

1992 får orgeln nytt spelbord och 199697 sker en utvändig restaurering som främst är av underhållskaraktär. Fasaderna putslagas och vitkalkas. Plåtdetaljer målas och byts i vissa fall ut till nya i platsmålad galvad plåt. 1999 kläs altarring och bänkdynor om med rött tyg. 2008 genomförs en utvändig renovering. Fasaderna rengörs, putslagas och vittas. Fönster, dörrar, luckor och övriga trä- och järndetaljer målas, liksom yttertak och avvattningssystem som även repareras i viss omfattning. Tornets kors i kopparklädd ek nytillverkas med det tidigare korset som förlaga. Vindarna får ökad tillgänglighet och belysning. Nytt värmesystem tillkommer 2012 och ny gångmatta 2014. 2019 putsas kyrkan om, plåttaket målas och mindre lagningar av tak och fönster utförs.