BJURUMS KYRKA

BJURUMS KYRKA har ett rektangulärt långhus, rakt avslutat, något smalare kor åt öster, och ett smalare, fyra våningar högt torn åt väster. Kyrkan, som är uppförd i sandsten, har oputsade fasader utan sockel som avslutas mot taket med en hålkärlslist i sandsten. Utmed listen finns ankarjärn.
Långhusets tak är ett svagt sluttande mansardtak täckt med svartmålad plåt ( järn?) lagda med jämna hakfalsar. Över kordelen är taket valmat. Koret har åt öster en något utskjutande mittdel med en igenmurad östportal. Upp till portalen leder en trappa med tre trappsteg och ovanpå entablementet finns en stentavla i vilken tre vapensköldar är finhuggna.
På långhusets norra fasad ansluter sakristian. Denna är tillbyggd senare vilket syns på de något större sandstenskvadrarna som använts. I övrigt är sakristians fasader lika den övriga kyrkans. Sakristians tak är ett valmat sadeltak, täckt med plåt, likt långhusets.
Tornet har åt norr och söder blanka fasader, bortsett från ett antal ankarjärn. Ovanför torntaket finns en lanternin med fyra tornluckor och runt kupoltak. Ovanpå detta finns ytterligare en mindre "lanternin" som är mångsidig med rundbågiga tornöppningar. Upptill kröns det hela av en spira som pryds av ett smideskors. Hela lanterninen är klädd i kopparplåt. I det södra hörnet mellan torn och långhus står en stor gravhäll fastkramlad mot fasaden.
FÖNSTER - Långhuset har två fönster åt norr respektive tv åt söder, markerade genom något utskjutande fönsteromfattningar i sten. Fönsterbågarna är enkla med korsposter med dubbel tvärpost, och målade i en gråbeige kulör. De åtta lufterna är alla indelade med spröjs till fyra mindre rutor. På ömse sidor av korets utskjutande mittdel finns fönster lika långhusets samt, ovanför östportalen, ett mindre fönster, med två spröjsade lufter. Tornets andra och tredje våning markeras av varsitt fyrkantigt fönster. Fjärde våningen har ett litet rundbågigt fönster. Alla har fönsteromfattningar i sten. Sakristian har fönster åt norr och åt söder.
PORTAR - På tornets västra fasad finns längst ned en sandstensportal som kröns av ett entablement ovanpå vilket det finns en stentavla med en inhuggen text: "ÄRA WARE GUD". Själva porten har dubbla, utåtgående dörrblad, målade i milt gult, klädda med pärlspånt i fiskbensmönster och med smidda dragringar. Sakristian har en ingång åt öster.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
BJURUMS KYRKA, gemensam för Mårby och Hångers socknar, uppfördes 1768. I kyrkan finns ett flertal inventerier från Hånger och Mårby raserade medeltidskyrkor. Initativtagare till kyrkbygget var framför andra godsägare Karl Georg Lillie på Stora Bjurum.
Utifrån en inventering som genomfördes 1829 kan man konstatera att kyrkan vid denna tid hade tegeltak, att tornet var täckt med ett spåntak samt att de flesta fasta inventarierna var målade i en blå kulör. Åt väster fanns en rymlig mansläktare och åt öster, ovan sakristia och gravkor, fanns en läktare för folket på Stora Bjurums säteri. Som orgel användes ett äldre "positiv" med sju stämmor. Bänkarna var slutna med dörrar åt mittgången. Trätaket var målat mörkare blått med "ljusa skyar" samt motiv med berättelser från Nya Testamentet. Vid en avbildning 1881 kan man se att kyrkan vid denna tid stod oputsad.
Vid en renovering 1902-03 förändrades kyrkans interiör genom att sakristian (på norra sidan av koret) och gravkoret (något större, på södra sidan av koret), som tidigare inrymts bakom högaltaret, gjordes om till kor. Ny sakristia byggdes till åt norr och ett fönster gjordes om till ingång. Östfönstret i det förutvarande gravkoret sattes igen. Den indragna mur som markerar övergången mellan kor och långhus tillkom likaså vid denna restaurering. Västtornet fick en ny och mer artikulerad överbyggnad. Mycket av dagens fasta inredning såsom bänkar (enl ritning 18 bänkar/sida och ej korsgång), predikstolens trappa och västläktaren tillkom vid denna restaurering. Sannolikt putsades det tidigare trätaket över. 1923 fick kyrkan sin nuvarande orgel.
1952-53 renoverades kyrkan. Den målades om invändigt, altaruppsatsen och altarringen restaurerades, elvärme och elljus installerades och yttertaket reparerades. Vid en invändig restaurering 1993-94 ämnade man återskapa valda delar av färgsättningen från sekelskiftesrestaureringen samt delar av den färgsättning som tillkom vid 1823 års renovering. De äldre fasta inventarierna konserverades. 1996 åtgärdades tornöverbyggnaden vars stomme var i dåligt skick.