ÅSARP-SMULA KYRKA

ÅSARPS nygotiska KYRKA har ett rektangulärt långhus, femsidigt korutsprång, tillbyggd sakristia åt norr samt ett fyra våningar högt västtorn. Sakristian är nästintill kvadratisk i sin planlösning och nås från långhuset genom en liten gång. Undertill finns en källare med ingång under marknivå och med trappa från söder.
TAK - Långhuset har ett sadeltak som är täckt av enkupiga, röda betongpannor. Nedtill i takfallet finns fot- och stupränna i koppar. Över absiden är taket valmat och på taknocken, strax ovan valmningen finns en skorsten inklädd i kopparplåt. Torntaket är ett tälttak klätt med kopparplåt som är lagd med jämna hakfalsar. Åt alla väderstreck finns tornur i frontespiser med vimperger upptill. Vimpergerna och torntaket pryds upptill av sirliga smideskors lika dem över sidoportalerna. Under tornets takfall finns en slätputsad list som nedtill har ett utsparat mönster i form av treklöver. Sakristian har ett pagodformat tälttak som kröns av en strålomgärdad kula av koppar. Den lilla gången som ansluter sakristian från långhuset täcks av ett kopparplåtstäckt sadeltak.
FASAD - Kyrkans fasader är spritputsade (KC?) och avfärgade vita. Nedtill avslutas fasaden med en utskjutande sockel av granit och upptill av en putsad gesims i form av en hålkärlslist. Invid långhusets och tornets hörn finns enkla, kopparplåtsavtäckta strävbågar.
FÖNSTER - I den södra respektive norra långhusfasaden finns fyra spetsbågiga fönstersnischer. I korutsprångets tre väggpartier finns fönster lika långsidornas. Nedtill i varje fönsternisch finns en solbänk av granit och fönstret är uppdelat i ett slätputsat "masverk" i form av två lansettfönster med ett rundfönster upptill (vidare beskrivning se interiör) som är gjutjärnsspröjsade i mindre rutor och vitmålade. Tornets första våning har i sydfasaden ett lansettfönster likt övriga fönster. I tredje våningen finns ett rundfönster åt väst med ett masverk i form av ett fempass. I fjärde våning, åt alla väderstreck, sitter ljudluckor med liggande jalusipanel i spetsbågiga nischer. Sakristian har rektangulära, gråmålade fönster med mittpost och blyspröjsad ytterbåge åt norr och väster. Förbindelsegången har ett mindre fönster åt öster och ett litet källarfönster åt norr.
PORTAR - Mitt på var långhusfasad, mellan fönstren, finns en portal med samma bredd och höjd som fönsternischen. Portalen, som är tresprångig, skjuter ut något från fasadlivet och har en vimperg upptill som skjuter upp ovan takfallet likt en fronton. I vimpergens gavelparti, som är spritputsat, finns en nisch i form av ett trepass i vilken det finns en kalkstensplatta. På den åt söder är årtalet 1883 inhugget, det år då kyrkan uppfördes under Oscar den II:s levnad och på plattan ovan den norra portalen finns årtalet 1940, då kyrkan restaurerades. Vimpergen kröns av ett sirligt utsmyckat smideskors. Portalnischen har upptill i gavelpartiet ett fönster likt övriga och nedan detta en kopparplåtstäckt pardörr med en dragring av smide i varje dörrblad. Nedtill finns en granittrappa i tre steg. Huvudingången åt väster i tornets första våning utgörs av en tresprånging, slätputsad och spetsbågig portal som sitter indragen i fasadlivet. I gavelfältet finns en stentavla där "CARL XIV JOHAN 1830" står inhugget med förgyllda bokstäver under en kungakrona. Porten nedtill består av en inåtgående pardörr lik dem åt söder och norr. Utanför finns en fritrappa i granit i tre steg samt handikappramp åt söder. Ingång till sakristian finns i gångdelens västfasad i form av en dörr med segmentbågeformad överdel som är täckt med kopparplåt. Utanför finns en trappa med tre steg av granit.

ÅSARPS KYRKA är uppförd i nygotisk stil 1889, delvis med återbruk av stommen från föregångaren från 1830. Kyrkan är en enskeppig salskyrka med femsidig korutbyggnad, tillbyggd sakristia åt norr och klocktorn med vapenhus i väster.
LÅNGHUS - Kyrkorummets tak är ett vitmålat tredingstak med en, för byggnadstiden typisk, synlig takstol bestående av tolv rundbågiga takbjälkar dekorerade med rundlar. Bjälkarna är ljust gullaserade med rödbruna avfasade hörn. De avslutas c:a en tredjedel ner på sidoväggarna där de vilar på gråmarmorerade, profilerade konsoler i trä. Väggen möter taket vid en profilerad list som nedtill avslutas med en större list med utskurna partier i treklöverform. Över mittgången och koret hänger fyra kristallkronor. Väggarna i kyrkan är putsade och kalkavfärgade i vitt med fältindelningar mellan fönstren markerade genom en rödbrun dubbellinje. En likadan linje avlutar även väggarna uppåt på söder-, väster- och norrsidorna. Nord- respektive sydväggen har tre fönstersmygar var. Kyrkorummet har ett äldre trägolv som är målat ljusgrått och två bänkkvarter om vardera fjorton bänkar. På södra och norra långsidan finns en dörrnisch mellan det andra fönstret från öster och efter det första från väster. Upptill har de fönster lika de övriga och pardörrar, sannolikt från 1939-40, i den nedre delen. Dörrbladen är enkla, gullaserade med fem påmålade spegelfyllningar som markeras med en röd linje och har sparkplåt nedtill. I den södra dörrnischen står en ljusglob i smide. På väggarna mellan fönstersmygarna hänger, i den östra delen, ljuslampetter i mässing samt ett krucifix (ej medeltida) med Kristusfigur utskuren i trä. I väster finns en orgelläktare vars mittdel skjuter ut något i kyrkorummet. På västväggen finns psalmbokhyllor och väggamplar i mässing på ömse sidor. Framför läktarunderbyggnadens vägg finns ett utrymme där fyra bänkpar avlägsnats. På den södra sidan står ett rödmålat och blomsterdekorerat golvur från 1700-talet. Intill förvaras lösa stolar. På den norra sidan finns ett modernt, fritt stående ljus- och ljudmanöverbord i trä som målats in i kyrkorummets färgsättning. Från mittgången under läktaren leder en relativt modern, gullaserad pardörr med sparkplåt in till vapenhuset i väster. Ovan dörren står: " Herren bevare din utgång och ingång infrån nu och i evighet".
FÖNSTER - Kyrkan har djupa, spetsbågiga fönstersmygar, putsade likt väggen och med fönsterbänkar av polerad kalksten. I den spetsbågiga delen omges smygen av en profilerad omfattning. I varje smyg finns ett putsat "masverk" med mindre blinderingar som delar in fönstret med en putsad mittdel, till två högsmala, lancettliknande fönster som upptill avslutas i en treklöverform. Fönstren är gjutjärnspröjsade till mindre, snedställda rutor. I gavelfältet finns ett rundfönster som är spröjsat som ett fyrpass med en ring i mitten så att fönstret får en blomform. Masverket är putsat likt väggen och spröjsarna målade ljust grå.
BÄNKINREDNING - Bänkarna, som är original men ombyggda 1939-40, är öppna och har enkla ryggstöd och sittbänkar samt är gullaserade. Gavlarna består av ramverk med en rödbrun fyllning som upptill har tre bågar. Bänkskärmar och bakstycken pryds av tre rektangulära fyllningar med rundade hörn. Fyllningarna är dekorerade med en marmorering i gulrött. Bänkarna når ej ut till väggarna vilket skapar sidoingångar. Utmed norr- och söderväggarna, på ömse sidor av ingångarna, finns långa sidobänkar lika de övriga.
ORGELLÄKTARE - Läktaren vilar på träkolonner med avfasade hörn. Läktarbröstningen har samma utseende som altarrunden men med en färgsättning lik bänkarnas med ramverk och kolonner i gult och lister i rött. Bröstningen har upptill ett enkelt, gulmålat säkerhetsräcke av metall. Läktaren nås via en trappa utmed norra sidan av den ursprungliga västväggen.Trappan har recenta trappsteg i lackad furu som täcks av en plastmatta. Där trappan kommer upp norr om orgeln finns en bevarad, ursprunglig bänk med profilerat sidostycke. Läktarens golv är lackat och på sydväggen finns bevarat schablonmåleri i svagt grönt på bakgrund med övriga väggars färg. Överdelen på långhusets västra fönsterpar ger ljus åt läktaren. Söder om orgeln har bänkarna tagits bort och detta utrymme fungerar som förvaring med lösa, moderna garderober.
Den nygotiska ORGELFASADEN är målad röd och gul med förgyllda detaljer. Fronten är tredelad där varje del har synliga pipor och upptill avslutas med vimperg och fialer med förgylld knopp.
KOR - Korpartiet markeras genom ett något förhöjt korgolv likt golvet i övriga kyrkan. På norra sidan mellan två fönster står en hög predikstol. I korets nordöstra hörn finns ingången till sakristian. Dörren är av senare slag (1940?) med ett enkelt dörrblad som i den övre delen är uppglasad i korsform. Söder om predikstolen står en medeltida dopfunt, eventuellt från 1200-talet, som ursprungligen stått i Smula kyrka. Koret avskiljs från det femsidiga korutsprånget/absiden genom en svagt spetsbågig, tresprångig triumfbåge. På östväggen ovanför bågen står: "KOMMER TILL MIG I ALLE SOM ARBETEN OCH ÄREN BETUNGADE OCH JAG WILL WEDERQWICKA EDER". Sprången är dekorerade med målade meanderbårder och en repstavsbård. På korets östvägg, på ömse sidor av triumfbågen, hänger en nygotiskt inspirerad psalmnummertavla med ett ramverk i gult och rött likt övrig inredning och med vimperg. Absidtaket är flersidigt och välvt och med samma färgsättning som takbjälkar och den övre delen av takbården. I varje korutsprångsvägg finns ett fönster likt övriga fönster men med antikglas i gult, lila och svagt gråfärgat. På väggen mellan takbård och fönster finns ett äldre väggmåleri som syns mycket svagt. På sidorna finns landskapsmotiv och ovan det mittersta fönstret framställs Treenigheten omgiven av bevingade änglar. Mittfönstret är delvis skymt av en rektangulär altartavla av trä med utskurna figurer. En bit framför altartavlan, så att mässa kan firas "versus populum", står ett rektangulärt altare. Framför altaret ligger en stor matta med geometriskt mönster i starka färger som är tillverkad av och skänkt till kyrkan av Agda Österberg 1959. Längs sydväggen förvaras lösa stolar. I korets nordvästra del står en ambo i furu av modernt snitt. Invid triumfbågens norra del finns en hög, sjuarmad golvljusstake av mässing.
PREDIKSTOLEN i nygotisk stil har en ursprunglig, brant trappa åt öster. Ljudtaket, som tillkom 1940, är utformad i enkel klassicism. Den femsidiga korgen vilar på en dekorerad och utskuren träkolonn. Korgens sidor har rektangulära fyllningar uppdelade genom fyllningslister i form av lansettfönster med avslutning likt fönsterbågarnas. Ljudtakets sidor är dekorerade med repstavsornament och en marmorerad list lik altartavlans ram. I mitten av undersidan finns ett "hål" vars sidor är marmorerade i grönt och som längst in är målat svart. Räckverket har ett utskuret mönster med "lansettfönster" där överstycket har klöverform. Hela predikstolen är färgsatt i samma gula och röda kulör som bänkar och takbjälkar men med förgyllda dekorelement.
Den medeltida DOPFUNTEN har en rund cuppa som är avfasad nedåt och prydd med repstavsornament liksom den enkla, cylindriska foten som vilar på ett senare tillkommet postament. Dopfatet är av mässing med inskription.
ALTARTAVLAN - av trä har utskurna figurer i relief och föreställer Jesu intåg i Jerusalem. Tavlan, som är tillverkad av bildhuggaren Carl Fagerberg 1940, har en ram och ett överstycke som är marmorerade i olika färger. Upptill pryds altartavlan av förgyllda kors.
ALTARET nytillverkades av Leckströms finsnickeri vid renoveringen 1995-96. Träaltarets sido- och frontpartier består av gullaserat ramverk med kvadratiska fyllningar som är marmorerade i vitt och rött och en förgylld, smal fyllningslist. Altaret används som textilförvaring och har dörrar på sidorna.
ALTARRINGEN är femsidig och ansluter ej till östväggen. Inuti finns ett förhöjt golv likt det övriga men lackat. Rundens barriär består av ett utskuret mönster med spetsbågiga öppningar lika dem på predikstolens räckverk. Ramverket är laserat ljust brunt och öppningarnas konkava omfattningar är förgyllda liksom överliggaren. Knäfall och armstöd är stoppade med ett rosa tyg.
Sedan 1969-70 finns LÄKTARUNDERBYGGNADER på båda sidor. Rummen får ljus av långhusets västra fönster som nu är inbyggda. Mittgångens väggar samt väggen mot kyrkorummet består av en omålad lockpanel av trä där lockbrädan upptill är sågad i det treklövermönster som ofta återkommer i kyrkan. Längst upp, mot läktarens ornerade stödbjälkar, finns ett slätt och vitt väggparti. Den södra underbyggnaden fungerar som samlingsrum med mindre runda bord och stolar. Rummet har plastmatta, vävtapet och vitmålat trätak av smal panel. Den norra delen av underbyggnaden har trägolv likt övriga kyrkans samt en slät ljusgul tapet och tak likt underbyggnaden åt söder. Den består av ett öppet utrymme i mitten med kappupphängning, informationsbod samt ett äldre träskåp. Åt väster finns toalett och städskåp.
VAPENHUSET har ett golv av grovhuggna, rektangulära kalkstensplattor, väggar med målade väggfält likt kyrkorummet samt ett tak av gullaserad pärlspånt. Åt söder finns i en djup, putsad fönstersmyg ett högsmalt fönster med treklöverformad avslutning uppåt. Nedanför står en äldre, järnbeslagen offerkista, målad i engelskt rött. Utmed den norra väggen löper en brant trätrappa upp till tornets andra våning. Trappan har gråmålade, äldre stegoch nytillverkat räckverk i stil med predikstolens. Under trappan finns en liten toalett och elcentral. Åt väster finns västporten, sannolikt ursprunglig, som är en inåtgående pardörr med dörrblad av stående breda plankor med utanpåliggande smidesgångjärn.
TORNVÅNINGAR - Tornets andra våning, som har obehandlat trägolv, vitputsade väggar och bjälklagstak, fungerar som förvaringsutrymme, bl.a. för äldre bänkar och en orgelfront.

Ytterligare beskrivning av TORNVÅNINGAR och SAKRISTIAN finns i inventeringsmaterialet.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
ÅSARP-SMULA KYRKA- En nyklassisicistisk stenkyrka uppfördes 1830 på samma ställe som Norra Åsarps medeltida absidkyrka stått. Den nya kyrkan uppfördes som en gemensam kyrka för Norra Åsarps- och Smula församlingar. Då kyrkan byggts på dålig grund måste den rivas och endast långhus- och tornmur återanvändes i den nuvarande nygotiska kyrka som ritades av Helgo Zettervall och uppfördes 1883.
Kyrkan renoverades 1939-40 efter förslag av arkitekt Knut Nordenskjöld och fick vid denna tid delvis ett nytt formspråk. Sakristian, som förut varit belägen i korutsprånget bakom ett sakristieskrank, flyttades till en nybyggd sakristia på norrsidan. I samband med detta kalkades A G Ljungströms kormålningar över och altartavlan och triumfkrucifixet av konstnären Carl Fagerberg tillkom samtidigt som ett nytt altarbord. Långhusets bänkar byggdes om till soffmodell och de höga, gotiska gavlarna ersattes med rakt avslutade gavlar och nytt golv lades. I och med att bänkavstånden ökade och sidogångar tillskapades rymde kyrkan c:a 350 sittplatser mot tidigare c:a 500. Taket samt läktarbröstningen, altarringen och predikstolstrappan täcktes med masonite.
1939-40 års renovering innebar även att predikstolen fick ett nytt ljudtak, att läktaren byggdes till och fick ett utskjutande mittparti och att orgeln byggdes om. Då kyrkan fick en lågtrycksångvärmeledning byggdes ett pannrum under den nya sakristian. Åt norr togs en ny norrportal upp och nya, kopparplåtsbeslagna dörrar tillkom utvändigt såväl i den tidigare sydportalen som i den nya norrportalen. Invändigt tillkom också nya dörrar.
Vid en renovering 1969-70 tillkom läktarunderbyggnaderna efter förslag av arkitekt Anders Ekman och kyrkrummet fick en ljusare färgsättning. I vapenhuset tillkom ett WC. Trapporna till läktaren ändrades till en ny trappa längs den norra delen av västväggen. 1976 tillkom nuvarande orgel byggd av Nils-Olof Berg, Nye, i den äldre orgelfasaden som byggts av Magnusson i Göteborg. 1977 lades ett förslag om att ta bort tvärgångarna och tillskapa två hela bänkkvarter genom att flytta fram två bänkpar från väster. Utvändigt byttes kyrkans taktäckning från enkupigt lertegel till nuvarande betongpannor.
Kyrkan genomgick ytterligare en inre restaurering 1995-96 då delar av formspråket från renoveringen 1939-40 tonades ned till förmån för originaluttrycket från 1883. Hela kyrkan målades om invändigt med originalfärgsättningen från 1883 som utgångspunkt och vid koret togs dekorbårder och målningar fram. I vapenhuset togs pärlspånten fram och i läktarunderbyggden byggdes ett nytt WC och en städskrubb. Ett nytt altarbord sattes in i koret; dels för att fungera som textilförvaring och dels för att fungera vid mässa "versus populum".