VARTOFTA - ÅSAKA KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
VARTOFTA-ÅSAKA KYRKA har en osäker byggnadshistoria. Sannolikt uppfördes kyrkan under medeltiden men dess nuvarande utseende är ett resultat av flera om- och tillbyggnader. Enligt arkitekt Axel Forsséns iakttagelser vid renoveringen 1939-41 skall den gotiska portalen i vapenhuset ursprungligen ha varit den södra fasadens västligaste fönster. Vid en större ombyggnad 1795 förlängdes kyrkan åt öster medan västväggen, hela norrväggen samt delar av sydväggen kvarstod. Vapenhuset är sannolikt äldre vilket avbildningar från 1600-talet vittnar om. En inskrift i portalen med årtalet 1795 talar om; antingen årtalet för kyrkans renovering alternativt även årtalet för när portalen flyttades hit.
1808 målades kyrkan om invändigt av målaren J C Lundin, bland annat tillkom takmålningarna vid denna tid. 1815 höjdes kyrkans tak och yttertaket lades om med spån. Inventeringen 1830 berättar att kyrkan vid denna tid hade vapenhus, sju stora och ett litet fönster, västläktare, altarstolar för pastor och klockare samt ett murat altare på ett förhöjt korgolv av kalksten. I kyrkorummet fanns två slutna bänkkvarter med spegeldörrar, 27 bänkar per sida och på läktaren fanns 9 bänkar per sida. Under första hälften av 1800-talet tillkom predikstolen, läktarorgeln, läktarbröstet, altarringen, nummertavlorna och altarkorset (1828) som idag står vid dopaltaret.
1881 renoverades och målades kyrkan om invändigt och takmålningarna bättrades på av två kyrkomålare Ljungström. Kyrkan fick sina nuvarande fönster och en ny, historicerande inspirerad bänkinredning sattes in. 1890 tilkom en ny altartavla, gjord av fröken Anna Virgin och föranledde att korfönstret sattes igen. Någon gång mellan 1820-talet och 1920-talet, troligen vid det sena 1800-talets förändringar, uppfördes ett träaltare runt det befintliga av sten.
Enligt ett renoveringsförslag, upprättat 1936 av Axel Forssén innehöll installationen av ett nytt värmesystem invändig målning, konservering av fasta inventarier , utökning av korgolvet, antikglas i innerfönstren och ett pannrum under sakristian. Bänkarna skulle byggdas om med återanvändning av sitsar och ryggstöd, mittgången skulle breddas och nya bänkskärmar och väggpanel insättas. Arbeten genomfördes 1939-41. Av de planerade åtgärderna utfördes troligen endast målning av väggar och inredning, bortsett från taket, samt lagning och utvändig omputsning. I och med arbetena hittades rester av kalkmåleri på kyrkans norra vägg, sannolikt från 1600-1650.
Vid en interiör renovering 1973 hittades ytterligare kalkmålningar i det södra vapenhuset, även dessa sannolikt från 1600-talets mitt och med drag av "Läcköskolan". Renoveringen innebar att kyrkan målades om invändigt samt att fasta inventarier konserverades. Vidare sattes elvärme in, ett WC installerades under läktartrappan i vapenhuset och ett nytt invändigt dörrparti tillkom i det södra vapenhuset. Under läktaren togs två bänkpar bort, läktartrappan byggdes om, skärmväggar sattes upp och ett kapprum inreddes.

VARTOFTA-ÅSAKA KYRKA har ett rektangulärt långhus med rakt avslutad kordel i öster, lägre och tillbyggd sakristia åt norr och tillbyggt vapenhus åt söder. Sakristian är utbyggd från koret så, att dess östvägg ligger i liv med långhusets. På västfasaden finns kyrkans huvudingång.
TAK - Kyrkans långhustak är ett mansardtak som valmats på kortsidorna. Vapenhus och sakristia har sadeltak med flacktegel liksom långhuset. Taknockarna är täckta av omålade nockplåtar. Sakristian och vapenhuset har grönmålade vindskivor. Takskägget är klätt med grönmålad pärlspåntspanel.
FASADER - Kyrkans fasader har modern spritputs med smått, kantigt grus och är avfärgade vita. Vid putssläpp på den norra fasaden i sockelhöjd kan man se att den senaste putsen sannolikt är en cement- eller KC puts under vilken det finns en slätputsad kalkputs som är kalkavfärgad svagt ljusgul. Nedtill finns en gråmålad sockelmarkering.
FÖNSTER - Norr- och sydfasad genombryts av tre segmentbågeformade fönsternischer vardera. De spröjsade, grönmålade fönsterbågarna sitter något indragna i fasaden och har fönsterbleck nedtill. På östväggen finns ett korfönster, likt de övriga, som är igensatt med pärlspåntspanel från insidan. I sakristians öst vägg finns ett rektangulärt fönster med inner- och ytterbåge som är spröjsat i sex rutor. Vapenhuset är fönsterlöst.
PORTAR - I västra fasaden finns en enkel västportal, något indragen i fasaden. Dörren är inåtgående och utvändigt beklädd med brunmålad fiskbenspanel. Ovan porten finns ett fönster likt de övriga men som sticker upp en bit ovan takfallet. I söder finns en ingång med en sannolikt medetida, järnbeslagen dörr med en stor dragring av smide.

VARTOFTA-ÅSAKA KYRKA är en enskeppig salskyrka med långsmalt långhus, ett lika brett och rakt avslutat kor i öster, tillbyggd sakristia åt norr och ett lägre vapenhus i väster. Hela kyrkorummet har putsade, vitmålade väggar, ett välvt, bemålat trätak som är valmat invid koret, ett lackat furugolv under bänkarna och ett förhöjt, gråmålat korgolv.
LÅNGHUSETS norr- och söderväggar genombryts av vardera tre segmentbågade fönstersmygar som är putsade likt väggen. Fönsterbänkarna har avrinningsrännor för kondensvatten. Ungefär i mitten av långhusets södra fasad finns en sydportal med ett profilerat listöverstycke och en pardörr med tre fyllningar per dörrblad. Dörren är färgsatt i olika grå kulörer. Mitt emot söderportalen, en bit upp på den norra långhusväggen, finns ett rektangulärt fält med bevarat eller framtaget kalkmåleri, sannolikt1600-tal. Måleriet är polykromt och motivet, som är en del av en hel svit, föreställer tre män som omges av bårder som är dekorerade med ett vegetativt mönster. Kyrkans västingång sker genom ett vindfång där vapenhusets innertak utgör läktarens undertak. Vindfånget har ett kalkstensgolv med ett trappsteg och en mindre handikappramp åt öster. Åt söder finns ett äldre inbyggt förvaringsutrymme med vitmålad plankvägg och plankdörr. Åt norr finns en yngre inbyggd del med smalare, vitmålad panel, som innehållet ett litet WC. Dörrnischen till västporten är djup och vitputsad. Portdörrarna är inåtgående beklädnadsdörrar som målats bruna. Sannolikt är nuvarande dörr en kopia av en äldre dörr från vilken man återanvänt smidesbeslag och lås. Långhusets tunnvälvda tak avslutas nedtill av en kraftigt utskragande, profilerad taklist som är marmorerad i grått, svart och vitt. Själva taket, som enligt inskriptioner på takets västdel ovan läktaren är ommålat 1881 av AG (?) Ljungström, har en nedre del som är en trompe l'oeilmålning i form av en klassicistisk dekor. Originalmålningen skall enligt inventeringen 1830 har utförts 1808 av en J C Lundin. Takvalvets övre delar är dekorerade med ett himmelsmotiv med moln samt gröngrå cirklar som markerar ljuskronornas upphängningplatser. Över koret är taket även bemålat med bevingade änglaansikten och puttis, inramade bibelord samt ett gudsöga omgärdat av en strålgloria. Över mittgången hänger två kristallkronor och en ljuskrona av mässing.
FÖNSTER - Fönsterbågarna, som är målade i en beigebrun kulör och sannolikt tillkom vid slutet av 1800-talet, består av en innerbågar som är spröjsade i elva mindre rutor och ytterbågar som nedtill är spröjsad i nio rutor där de tre översta har rundbågigt överstycke och som i sin tur kröns av två cirkulära spröjsindelningar.
BÄNKKVARTER - I långhuset finns två öppna bänkkvarter. Det norra, om19 bänkar, sträcker sig från början av korgolvet till avskärmningar under orgelläktaren i väster. Det södra, om17 bänkar, har motsvarande sträckning men genomkorsas av tvärgången till sydportalen. Bänkarnas gavlar, skärm och bakstycken är enkla, endast prydda med fyllningar som skapats genom utanpåsittande lister. Ryggstöden av liggande pärlspånt och liksom sittbrädan och psalmbokshållaren är antagligen ombyggda rester av en äldre bänkinredning, sannolikt den från 1881. Under bänkarna finns äldre bänkvärmare och utmed sidoväggarna ansluter bänkarna till en gråmålad träbröstning av samma höjd. Bänkinredningen är färgsatt i olika grå och grågröna kulörer.
LÄKTARUNDERBYGGNADER - Skärmarna under läktaren, på södra och norra sidan av mittgången, når ej upp till läktarens undertak. Skärmarna är av vitmålat trä och pryds av rektangulära fyllningar likt bänkarna. För att rymma läktarunderbyggnaderna har tre par bänkar per sida avlägsnats framför det bakre, väggfasta paret. Bakom den södra skärmen, där golvet är belagt med en gulbrun heltäckningsmatta som fortsätter upp i trappan, har man inrymt kapphängning utmed söderväggen samt ett skrivbord med informationsmaterial. Åt väster finns en pardörr lik sydportalens. I det nordvästra hörnet leder en svängd, äldre trätrappa med brant övre del upp till orgelläktaren. Moderna handledare av lackat furu är fastsatta utmed väggen.
ORGELLÄKTAREN som har ett ålderdomligt utseende, sträcker sig fram till början av det längst österut placerade fönstret och vilar på sex pelare med kraftigt profilerade kapitäl. Läktarbröstningen med en utskjutande, rund mittdel har nedtill ett parti som är försett med profilerade lister. Den övre delen har kvadratiska fyllningar mellan vilka små pilastrar är placerade. Bröstningen är till största delen fint marmorerad i en beigevit färgskala medan marmoreringen i fyllningarna drar åt ljusblått. Fyllningslister och detaljer på de små pilasterdekorationerna är förgyllda. Söder om orgeln finns sex gradänger och norr om orgeln, på grund av trapploppet, fem. På de bakre gradängerna, tre i söder, två åt norr, är de äldre bänkarna bevarade. Dessa är fristående med dekorsågade sidostycken och ryggbrädan är av pärlspånt. Golvet är täckt av en svartvit heltäckningsmatta. I väster finns ett fönster likt de övriga i kyrkorummet men något högre. Den rundbågiga fönstersmygens övre del är inklädd i träpanel. I smygens nedre del finns en vitmålad trälåda för orgelmaskineriet. Läktarens undertak består av vitmålade brädor.
ORGEL - Orgelfasaden, som är färgsatt likt läktaren, är utförd i en eklektiskt stil med barockanspelningar. Fasaden är högsmal och indelad i tre partier med ett förhöjt mittparti. Spelbordet och sittpallen är moderna.
KOR - Kyrkans korparti markeras genom ett förhöjt korgolv som målats grått. Golvplankorna är bredare åt öster vilket tyder på att korgolvet har förlängts c:a 1,5 meter åt väster. I korets nordvästra del finns predikstolen som är utförd i en enkel klassicerande stil i en färgställning som överensstämmer med läktarbröstets men med skillnaden att detaljerna är bronserade. Öster om predikstolen finns en fyrkantig dörrnisch med en äldre, järnbandsbeslagen dörr in till sakristian. ALTARE och ALTARUPPSATS står invid östväggen. Altartavlan flankeras av två psalmnummertavlor, eventuellt från 1830, dekorerade i en slags eklektisk stil med förgyllda överstycken med rocailler och en förgylld lyra. Intill väggen i korets sydvästra del finns ett litet, gråmålat dopaltare av trä. På altaret står ett förgyllt kors med en törnekrans och ett språkband med bokstäverna "INRI". Detta är den förutvarande altarprydnaden till huvudaltaret.
PREDIKSTOLEN från ca 1830 står invid korets norra vägg och har trappa åt öster. Korgen, som är fyrasidig, vilar på en gråmålad fot som smalnar av nedåt för att bilda en sexsidig pelare. Korgens sidor har rektangulära fyllningar med utskurna bladrankor och hörnen är markerade genom kannelerade pilastrar. Nedtill är korgen prydd av en lagerbård och upptill av en palmettbård. Trappbarriären har fyllningar lika korgens men med ett förenklat listverk vilket kan tyda på att trappan är senare tillkommen. Ovan predikstolen hänger ett sexsidigt, äldre ljudtak (1734) med samma färgsättning som predikstolen. Ljudtakets hörn är dekorerade med bevingade änglaansikten, nedtill hänger frukt- och blomsterprydda festoner och undertill en bronserad duva. På takets hörn finns träskulpturer föreställande basunerande änglar. Mitt på varje sida finns uppstickande "kartuscher" omgivna av bladverksslingor och i mitten prydda av var sin bronserad blomma. Ljudtaket pryds av en träskulptur föreställande den segrande Jesus med en korsfana.
ALTARE - Dikt an mitten på korets rakslutna östvägg finns ett gråmålat träaltare.
ALTARUPPSATS - Ovan altaret finns en inramad altartavla rundbågigt överstycke. Oljemålningen skänktes till kyrkan 1890, är målad av fröken Anna Virgin och föreställer Jesus och de två lärjungar efter Emmausvandringen. I tavlans nedre del står det skrivet " Herre, blif när oss".
ALTARRINGEN ansluter till östväggen och har en öppningsbar del i norr. Bröstningen liknar läktarens med samma färgsättning. Armstöd och knäfall är klädda i ett grönt tyg. Innanför altaringen är golvet något förhöjt närmast altaret och täckt av en gulbrun heltäckningsmatta.
DOPFUNT - Framför dopaltaret står en liten, medeltida dopfunt, sannolikt från1200-talet, på ett lågt träpodium som är målat likt golvet. Dofunten har cuppa och fot i ett med avrinningshål strax ovanför funtens "midja". Upptill är cuppan dekorerad med en sågtandslist och midjan markeras av rundbågelister med en rundstavslist i mitten. Dopfatet är av mässing.
SAKRISTIAN har vitputsade väggar, ett golv som är täckt av en gulbrun heltäckningsmatta och tak. Invid västväggen finns ett altare och östväggen tas upp av två stora träskåp, det västra är ett modernt textilskåp och det östra är ett äldre förvaringsskåp. Under den östra väggens fönster står ett skrivbord. I det sydöstra hörnet finns en äldre offerkista i trä med smidesbeslag. I sakristian finns ett golvur med nummertavla av tenn, tillverkat av Jonas Beckman 1768.
VAPENHUS - Det södra vapenhuset har ett golv klätt med kalkstenskvadrar, trappa åt norr, vitputsade väggar och tredingstak med blåmålad panel. På vapenhusets väggar finns partier med kalkmåleri som hittades vid renoveringen 1973. På östra väggen finns naturalistiskt avbildade tulpaner och skriftband medan det på den västra väggen finns akantusrankor. I östväggen finns en nisch. Sydportalen har en nyare innerdörr, lik den till kyrkorummet, samt en järnbeslagen port av stående plank med stort, mycket gammalt stocklås och smidesbeslag, enligt uppgift från slutet av 1600-talet. I vapenhuset förvaras äldre inventarier, en äldre gravhäll står uppställd mot västra väggen. I portnischen står det inhugget årtalet "1795" samt tre initialer.