VÅRKUMLA KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
VÅRKUMLA KYRKA - Stenkyrkan uppfördes till stora delar under slutet av 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Eventuellt kan vapenhuset ha en medeltida datering. Enligt en osäker uppgift från 1757 skall kyrkan ursprungligen ha haft ett västtorn som raserades redan omkring 1670. Efter detta förlängdes kyrkan åt väster till sin nuvarande storlek. Sakristian byggdes till 1819. Medeltidsdelen har sekundärt slagna valv, sannolikt från senmedeltid, och fönsteröppningarna är upptagna till nuvarande storlek i sen tid.
Enligt en inventering från 1829 fanns vid denna tid endast ingång i söder, två fönster åt söder, ett åt norr och ett åt väster. Kyrkan hade ingen läktare. På norra sidan fanns ett "quinnoaltare" där det förut stått en mariabild i ett skåp. Denna bild skall, vid tiden för inventeringen, ha flyttats fram till altaret och kvar av kvinnoaltaret fanns en pelikan och rester av träinredningen i skåpet. Predikstolen, med "vanskapliga bilder", var placerad på östra sidan och framme vid koret fanns två korbänkar à två platser i varje. Det välvda taket pryddes av kransar, änglahuvuden och två basunänglar. På kyrkans altare fanns vid denna tid en altaruppsats från 1731 vars träskulpturala dekor inventeraren beskriver som följande "bilderna likna mera missfoster än människor".
Mellan 1800-talets slut och 1934 pryddes väggen bakom altaret av en stor, halvmåneformad målning på duk som föreställde himlen och änglar bland molnen, målad 1873 av kyrkmålaren Anders Gustav Ljungström. 1911 lades kyrkan spåntak om. Enligt uppgifter från 1924 skall de slutna bänkkvarteren ha tillkommit under 16-1700-talet och uppgången till läktaren ha skett genom en trappa i den västra fönsternischen.
Vid en restaurering 1934 under ledning av arkitekt Axel Forssén målades hela kyrkan om interiört samtidigt som man tog fram kalkmålningar från senmedeltid eller tidig renässans i kor- och långhusvalven. Framme vid altaret togs en draperimålning bort. Konservator Olle Hellström konserverade kyrkans sex träskulpturer samt satte ihop, kompletterade och konserverade kyrkans tidigare altaruppsats från 1731. Den slutna bänkinredningen byggdes om så att mittgången och avstånden mellan bänkarna blev bredare, sittkomforten bättre, en bröstning av träpanel tillkom invid ytterväggarna och kvarteren fick nya skärmar. Korgolvet lades nytt, liksom bänkgolvet, och förlängdes åt väster. Sakristian fick nytt möblemang, nya skåp samt ny ingång åt sydost samt nya dörrar in till kyrkorummet. Predikstolstrappan byggdes om.
Vid 1934 års renovering infördes ett lågtrycksvärmeledningssystem vilket medförde att kaminerna togs bort och att ett pannrum byggdes under sakristian. Utvändigt putsrenoverades kyrkan och målades. Från klockstapeln tog man fram den gamla medeltida järnbeslagna dörren och satte in denna som ytterdör i vapenhuset. Kyrkan fick sin första piporgel 1956-57. 1984 putsades vapenhusets samt långhusets västra- och södra sidor om utvändigt. 1986 sattes säkerhetsräcke upp på läktaren.
1997-98 genomgick kyrkan en större utvändig och invändig renovering. Den sannolikt medeltida dörren som placerats i vapenhusets portal konserverades nu och sattes in på sin ursprungliga plats mellan vapenhuset och kyrkorummet. Till ytterdörr nytillverkades en dörr enligt äldre modell. Kyrkans norra takfall lades om från tvåkupigt lertegel (sannolikt från omläggningen 1912-15) till enkupigt och sakristian fick nytt spåntak. Invändigt målades kyrkan om, fick ny textilförvaring i sakristian, golvets lack togs bort och golvtiljorna såpades. Trapploppet till läktaren fick en ny övre trädel. Denna gjordes luftigare och då man samtidigt vidgade fönstersmygen till ursprunglig storlek blev kyrkorummets västra del ljusare.
Vid renoveringen 1997-98, när man arbetade med den invändiga putsen, hittades rester av kyrkans norra ingång. Genom fynd av medeltida väggdekor konstaterades att västväggen sannolikt är medeltida och eventuellt en rest av det raserade tornet.
Klockstapeln är uppförd 1823 och har två handringda klockor. Den stora klockan tillverkades av Billsten i Skara 1757 och den lilla klockan av Arvid Böök i Göteborg 1741. 1938 restaurerades den runsten som hittats invid kyrkan och 1943 konserverades kyrkans sju liljestenar.

VÅRKUMLA KYRKA är en enskeppig salskyrka vars östra långhusdel och kor har kryssvälvda, vitputsade tak, obehandlat plankgolv och putsade väggar och fönstersmygar. Ingången till kyrkan sker via ett vapenhus åt söder. På korets norra sida finns en sakristia tillbyggd.
LÅNGHUS - De två kryssvalven i långhuset är dekorerade med målningar från senmedeltiden och kan med sannolikhet dateras till densamma. Målningarna föreställer bl.a. växtornamentik i svart och rött utmed ribborna och valvkapporna är dekorerade med rundlar som inramas av bladslingor. Valvkapporna längs syd- och norrfasaderna är neddragna till väggpilastrar vars undre delar är odekorerade. Den västra delen av långhuset har jämna och räta väggar, vitputsade likt det platta taket som är avrundat utmed långsidorna. Nedtill avslutas taket av en profilerad, vitputsad taklist. Från en stuckaturrosett hänger en kristalljuskrona över kyrkorummets mittgång. Längre öster ut i långhuset hänger två ljuskronor av mässing från kryssmitten i valven. I långhusets södra fasad finns två segmentbågiga fönstersmygar och mellan dem en rektangulär sydport som leder in till vapenhuset. På nordfasaden finns tre fönstersmygar. Sydportalen är rektangulär med en inåtgående dörr täckt med smala band av järnplåt och som åt vapenhuset har en smidd dragring. Från sydingången går en tvärgång vilket delar upp kyrkans slutna bänkkvarter till två kvarter om 5 respektive 9 bänkar åt söder och ett sammanhållet kvarter om 16 bänkar åt norr. Bänkarna står på ett däck av obehandlade plankor. I långhusets nordöstra hörn står en klassicerande predikstol. På ett väggfast träpodium vid långhusets östvägg, söder om triumfbågen sitter en större Madonnaskulptur från 1200-talet, av trä och polykromt färgsatt. Invid långhusets västvägg finns en liten orgelläktare som vilar på fyra enkla pelare av trä som målats i en träimiterande färg. I västväggen, under läktaren, finns ett fönster likt de övriga men med lufterna spröjsade till fyra rutor. Nedanför fönstret, i smygen som delvis går ned till golvet, finns en murad, svängd trappa med steg av tegel. Denna väggfasta trappa, som tillkom vid renoveringen 1934, ansluter till en modern, stegliknande trappa av trä som åt öster leder upp på läktaren.
FÖNSTER - Fönsterbågarna (gäller samtliga fönster om inte annat anges) har inner- och ytterbåge med tresidigt överstycke och korspost. Innerbågen är ospröjsad medan ytterbågens fyra lufter är spröjsade till sex rutor. Fönsterbågarna, eventuellt insatta vid renoveringen 1934, är målade i en ljust grå kulör.
BÄNKINREDNING - Bänkdörrarna har utanpåsittande gångjärn, en fyllning vardera målad mörkt grågrön samt vitbeige fyllningslister. Bänkfronterna har var sin enkel fyllning målad likt ramverket i en ljust grågrön kulör. Överliggande lister och fotlister är laserade brungröna. Invändigt är bänkarna laserade i en brunröd kulör. Bänkarna når ända till västväggen och har strålvärmare undertill. I den sista södra bänken finns ett relativt nytt manöverbord. Bänkarnas historia är okänd men sannolikt är det äldre bänkar som byggts om under renoveringen 1934.
PREDIKSTOL - Den nyklassicistiska, predikstolen har rund korg och en svängd trappa som leder upp från koret utmed triumfbågen. Korgens mittdel är prydd med engagerade balustrar som är gråmarmoreradeoch har förgyllda kragringar. Upptill har korgen en blombårdslist under en äggstavslist och nedtill avslutas den av en lagerlist som likt övrigt listverk är i relief och förgyllt på en i övrigt grå grundfärg. Trappan har enkla, gråmålade trappsteg av trä och räckverket består av likadana balustrar som korgens men utan bakomliggande skiva. Mäklaren är en hel balusterdocka och överliggaren är profilerad. Predikstolen är insatt i kyrkan efter 1829.
ORGELLÄKTARE - Läktarbröstet, vars mittdel skjuter ut något in mot kyrkorummet, har fyllningar lika dem på bänkdörrarna. Fyllningarna är marmorerade i milt gulbrunt, fyllningslisten är vit och ramverket är laserat ljustgult. Upptill har läktarbröstet nyligen fått ett säkerhetsräcke av metall. Läktargolvet är av breda träplank och läktarbänkarna har tagits bort söder om orgeln, vid bröstningen syns ett kvarlämnat fotstöd. Orgeln flankeras av två mindre ljuskronor av mässing. Läktaren är tillkommen efter 1829.
ORGELN tillverkades för kyrkan 1956-57 av A Magnussons orgelbyggeri. Orgelhuset är odekorerat, färgsatt i rödorange och milt gult och når takhöjd.
KORET avskiljs från långhuset genom att korgolvet, av obehandlade plankor liksom långhusets, är förhöjt met två steg samt genom en triumfbåge med utskjutande väggpilastrar på båda sidor. Kortaket är kryssvälvt och, liksom triumfbågen, prytt med kalkmåleri som enligt uppgift skall ha tillkommit 1671. Kalkmåleriet går i rött och gult och består av böljande bårder med bladornamentik som sträcker sig på ömse sidor om valvribborna. I varje valvkappa finns rundlar med fragment av figurativt måleri. Även inuti triumfbågens övre del finns sex rundlar. På var sida, nedanför dessa, hänger träfigurer,snidade i halvrelief och polykromt färgsatta. Båda saknar högerarm. Dessa är två av kyrkans, sannolikt senmedeltida, helgonfigurer som möjligen tillhört ett äldre altarskåp. I korets nordvägg finns en rektangulär öppning in till sakristian. Dörren (1800-tal?) är en ljust gråmålad beklädnadsdörr, åt koret är klädd med liggande, profilerad spåntpanel och med smideshandtag. På nordväggen hänger ytterligare två snidade figurer, lika dem i triumfbågen, föreställande en bedjande Maria och ytterligare ett helgon eller någon apostel. I korets södra vägg finns ett fönster likt övriga. I fönstersmygen står ett modernare, träsnitat krucifix (okänd ålder) och däröver hänger en äldre, förgylld ljuskrona av trä. Invid den rakt avslutade korväggen i öster finns ett väggfast altare med altaruppsats och en altarring. Utmed korets södra vägg finns en modern "skolorgel" och invid triumfbågen står en liten romansk dopfunt.
ALTARE - Det slätputsade, murade och väggfasta altaret har en tjock altarskiva av polerad kalksten.
ALTARUPPSATS - Kyrkans altaruppsats är utformad i provinsiell barock. Mittpartiet inramas av en röd, profilerad list och har snidade träfigurer föreställande Jesus på korset flankerad av de två Mariorna. På ömse sidor om mittfyllningen står något större figurer av Mose och Jeremia. Uppsatsen kröns av den triumferande Jesus och två puttis. På postamentet finns i mitten en tavla som upplyser om att altaruppsatsen är förfärdigad av J Cransbergh 1731. Såväl överstycket, mittdelen som postamentet inramas av ett utskuret bladverk och uppsatsens färgsättning domineras av olika röda kulörer, grönt samt förgyllda detaljer.
ALTARRINGEN, sannolikt från 1700- 1800-talet, har invändigt ett förhöjt golv likt övriga, ansluter till östväggen och har en öppning åt norr. Bröstningen består av rektangulära fyllningar som är målade i en "rinnande" färg i olika gulgröna kulörer, sannolikt någon slags stenimitation. Ramverket är laserat i grått medan postamentet och den övre listen är målade mörkare grå. Knäfallet och armstödet är klädda med vinröd plysch/sammet.
DOPFUNTEN är romansk. Cuppan är ornerad med repstavslister upptill och nedtill, foten är enkel och kragar ut nedåt. Dopfatet från 1907 är av mässing och är en gåva till kyrkan.
VAPENHUSET, placerat nära mitten av långhusets södra fasad, har ett golv av grova kalkstenshällar, putsade väggar som är kalkade i brutet vitt samt ett platt trätak av breda plank. Taket är målat blått utmed sidorna och har en röd och en blå linjebård närmast väggarna. Den enkla, sneda taklisten är målad i grågrönt. Dörren in till kyrkorummet är en pardörr där varje dörrblad har tre fyllningar som är målade ljusare grå än ramverket. Innanför denna sitter en järnbeklädd, medeltida dörr. Ytterdörren i söder är en nytillverkad (1997-98) beklädnadsdörr som invändigt består av brunbetsade plankor. Utmed den västra väggen står två liljestenar och en järnbeslagen offerkista av trä från 1774. Invid den östra väggen finns en stavkorshäll samt en liggande häll med runinskrift. Den sistnämnda togs bort från kyrkans vägg vid en restaurering 1934. I den norra väggen, öster om dörren, finns en minnessten av sedimentär bergart med skrift på svenska och latin.
SAKRISTIAN har ett golv likt kyrkorummets, vitputsade väggar och ett platt trätak av breda brädor som målats ljusgrå. På den östra sidan finns en fyllningsdörr från första hälften av 1900-talet, och ett mindre vindfång med en likadan ytterdörr. Norr om dörren står ett enkelt altare i trä med krucifix. Utmed den norra väggen finns nytillverkade textilskåp från Leckströms finsnickeri. Dörrarna har vardera två fyllningar som laserats vita medan ramverket är laserat ljust grönt. I en djup fönstersmyg åt väster finns ett fönster med mittpost där de två lufterna är spröjsade till åtta rutor. Invid fönstret står ett äldre skrivbord.

VÅRKUMLA ursprungligen medeltida KYRKA består av ett rektangulärt långhus med smalare och lägre kor i öster, tillbyggd sakristia åt norr och tillbyggt vapenhus åt söder.
TAK - Alla byggnadsdelar har sadeltak belagt med nytt, enkupigt lertegel. Taken har gråmålade vindskivor av trä samt hängrännor av omålad, förzinkad plåt. På korets taknock, åt öster med årtalet 1911, samt på långhusets taknockar finns vindflöjlar i smide. Takskägget är undertill klätt med gråmålad pärlspåntspanel.
FASAD - Alla byggnadsdelar har relativt nykalkade fasader som åt söder och väster är putsade med en slätkvastad puts och åt öster och norr med spritputs. På den norra fasaden kan man se den medeltida kyrkans omfattning i och med att den östra delen har en låg sockel av natursten. Sakristian har en utskjutande, spritputsad sockel. På sakristians norrfasad finns en sten med årtalet 1819 inhugget. Genom långhusets söderfasad sitter dragjärn. Väster om sydporten finns delar av en liljesten framtagna i murverket.
FÖNSTREN är två åt söder och tre åt norr i långhusfasaden, ett mindre i västfasaden samt i koret ett åt söder. De sitter något indragna i fasaden i segmentbågiga fönsteröppningar med brunmålade fönsterbleck nedtill. Bågarna är målade i brunt, har korspost och småspröjsade lufter och är sannolikt från tiden runt förra sekelskiftet. På sakristians västra fasad finns ett rektangulärt fönster med mittpost och varje luft spröjsad till åtta rutor.
PORTAR - Vapenhuset har en relativt nytillverkad, brunmålad/tjärad port med inåtgående pardörr från renoveringen 1997-98 och som sitter något indragen i fasaden. Dörrbladen har fiskbenspanel av pärlspånt upptill och nedre tredjedelen har liggande pärlspåntspanel. Utanför porten finns en nyare avsats i kalksten med reversibel handikappramp åt väster. Den relativt recenta sakristiedörren på östra fasaden är klädd med liggande, brunmålad panel. Utanför porten finns en recent avsats av kalksten och under ingången, åt öster, leder en cementrappa med smidesstaket ned till ett pannrum.