TRÄVATTNA KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
TRÄVATTNA KYRKA - En medeltida stenkyrka med gravkor för familjen Gyllengrip på Salaholm förstördes av en eldsvåda 1848. År 1854 restes den nuvarande stenkyrkan på den gamla kyrkplatsen. Byggnaden är ritad av arkitekten vid ÖIÄ J A Haverman, men uppfördes med vissa avvikningar från de gillade ritningarna. 1895 fick kyrkan sin första läktarorgel.
År 1928 renoverades kyrkan utvändigt. 1933 ledde arkitekt Axel Forssén en större invändig renovering. Kyrkan målades om fullständigt, nya innanfönster tillkom och nytt glas i korfönstren. Vindfånget under läktaren togs bort och nya dörrar mot kyrkorummet sattes in och under bänkarna lades ett nytt golv. I samband med detta restaurerades och konserverades predikstolen, altarringen och psalmnummertavlorna.
Efter det att elvärme satts in 1952 renoverades kyrkan återigen 1953-54. Denna gång fick kyrkorummet nytt golv och de äldre bänkkvarteren byggdes om. Utvändigt fick kyrktaket nytt tegeltak och fasaderna reparerades och målades om. 1962 ersattes korfönstrens tidigare polykroma glasmosaik med glasmålningar av konstnären Folke Heybroek. 1978 lagades kyrkans putsfasader, fasader och utvändiga snickerier målades och tornets kors förgylldes.
1987 togs läktarbänkarna på norra sidan bort och ersattes med stolar för för kören.
År 1992 genomfördes en yttre putsrenovering och en inre restaurering som innebar att hela interiören målades om. I och med dessa arbeten återupptäcktes dekorationsmålningar runt ljuskronornas fästen (övermålade 1953-54) som rekonstruerades i mindre skala. Vidare togs de tre västligaste bänkparen bort, ljud- och ljuspulpet sattes in, ytterligare läktarbänkar togs bort och säkerhetsräcke installerades på läktarbröstet. Fönstren, som renoverades, fick nya blyinfattningar och nytt glas sattes in i västdörrarna. Kyrkans värmesystem sågs över och folievärme installerades under bänkarna.

TRÄVATTNA KYRKA - har ett långhus med rakt avslutat kor, vidbyggd sakristia åt norr och ett smalare västtorn med fyra våningar, eller fem med vinden. Tornet har trappstegsgavlar vilket ger kyrkan något av ett sydskandinaviskt utseende.
TAK - Långhusets sadeltak är täckt med enkupigt lertegel och har nockbräda och vindskivor av koppar. Längst ut åt öster, på nocken står ett förgyllt kors. Tornets trappstegsgavlar vetter åt väster respektive öster och varje gavel består av nio avsatser som är avtäckta med kalkstensskivor. Sadeltaket mellan gavlarna är täckt med tvåkupiga betongpannor. Hängrännor och stuprör är av gråmålad plåt.
FASAD - Under takskägget ansluter en vit, profilerad gesims som nedtill har en utanpå putsen sittande träfris med rundbågemöster. Alla fasader är spritputsade och kalkade vita. Hörnpartierna och fönsteromfattningarnas bågdelar är slätputsade. Korväggens och tornets gavelfält har varsin slätputsad rundel med ett gråmålat grekiskt kors. Nedtill avslutas fasaderna, även på koret, av en något utskjutande sockel av natursten. Tornkroppens början markeras av profilerade, putsade gesimser åt norr och söder samt av en slätputsad rand åt vardera väster och öster. Spridda över fasaderna, även långhusets, finns enkla ankarjärn i smide. På tornets norrsida finns en äldre gravhäll av kalksten uppsatt. I västra hörnet mellan sakristian och långhuset finns två äldre gravstenshällar.
FÖNSTER - Den södra och den norra fasaden har vardera fyra rundbågiga fönsternischer, något indragna i fasaden och med solbänkar av kalksten. Långhusets östvägg har tre rundbågiga fönster där det i mitten är bredare och högre än de två flankerande. Fönsterbågarna är småspröjsade med rundbågiga överstycken och målade i en ljust grå kulör. I tornets tredje våning finns rundbågiga, högsmala fönster med blyspröjs. Andra våningen får ljus genom portens ett lunettfönster likt söderportens. I sakristians norra fasad finns ett rektangulärt fönster vars ytterbågar är blyspröjsade till sex rutor.
LUCKOR - Tornets gavelpartier har rundbågiga vindsluckor åt öster och väster. Den fjärde våningen har ljudluckor åt alla väderstreck. Samtliga luckor har fiskbenspanel men endast ljudluckorna är öppningsbara på mitten.
PORTAR - Mitt på den södra fasaden finns en utskjutande portik med ett plåtklätt (koppar?) sadeltak, putsad huvudgesims och gördelgesims. Entrédörren är målad i en hudfärgad/rosa ulör, vilket gällar alla dörrar och tornluckor, och sitter i ett något indraget, slätputsat och rundbågigt mittparti med en äggstavslist upptill. Porten består av två dörrblad vars övre delar har profilerad panel i finskbensmönster och de nedre tredjedelarna ett snedställt rutmönster. Mönstren skiljs åt av en list. Ovanför dörren finns ett lunettfönster och, ytterligare därovan, ett rundfönster. Utanför portiken finns två trappsteg av kalksten. Västportalen i tornet liknar den södra. Utanför dörren finns en recent kalkstensavsats med ett trappsteg. Åt söder finns en mindre, reversibel handikappramp av aluminium med ett enkelt räcke. Sakristians ingång sitter på den östra fasaden och består av en beklädd dörr med profilerad panel lagd i fiskbensmönster. Utanför finns en kalkstenstrappa i fem steg.

TRÄVATTNA KYRKA är en enskeppig salskyrka med rakt avslutat kor i öster, vidbyggd sakristia åt norr och ett västtorn med vapenhus i första våningen.
LÅNGHUS - Kyrkorummet täcks av ett tunnvälvt trätak som målats ljust gråblått. Över mittgången finns tre dekormålade rundlar av vardera en gracil "repstav" från vilken glesa eklöv är virade. Från mitten av varje rundel hänger en ljuskrona av mässing varav den längst åt öster är betydligt mindre än de andra två. Nedtill har taket en profilerad trälist som är marmorerad med orange och svart mot en svagt grårosa botten. Bården avslutas upptill och nedtill med en tunn gråblå list. Kyrkorummets väggar är putsade och kalkade i svagt gulvitt ända ned till den enkla och oprofilerade golvlisten som är målad gråblå. Långsidorna har vardera fyra djupa, rundbågiga fönstersmygar putsade likt väggen. Långhusets lackade golv av smala golvbrädor lades in 1953-54. Bänkarna står på däck av något bredare träplank som målats ljust gråblå. Kyrkorummet har fyra relativt breda och slutna bänkkvarter, de två främre om fyra och de två bakre om sex bänkpar som skiljs åt av en mittgång och en "tvärgång" mot den södra porten. Bänkskärmarna når c:a en dm in över korgolvet och de sista bänkparet till orgelläktarens främre pelarpar. I väster finns en orgelläktare på fyra enkla kolonner, med fyrkantig nederdel, av trä som marmorerats i blågrått. Invid de främre kolonnerna står svarvade och kraftigt profilerade "amplar" som bär upp träfat för kollekt. Sannolikt är de fråntiden kring förra sekelskiftet. Under läktaren, åt väster, har tre bänkpar tagits bort och på södra sidan finns staplade stolar och ett manöverbord för ljus och ljud. På den norra sidan är en enkel kappupphängning samt en spegel i guldram uppsatta på västväggen. Undertaket till läktaren består av vitmålade, breda träplank. Läktarunderbyggnaden har ett något utskjutande dörrparti. Dörren är en pardörr, sannolikt från 1953-54, med knopphandtag av lackad furu, varje dörrblad har fem fyllningar, de två översta av glas, och de andra färgsatta likt övriga dörrars. Mellan fönstren på långsidorna sitter nioarmade ljusamplar av mässing.
FÖNSTER - Fönsterbågarna består av inner- och ytterbågar med en T-formad post som delar in bågen i tre lufter. De två nedersta lufterna är spröjsade till vardera tolv rutor av äldre glas och den översta luften, som har rundbågigt överstycke, är spröjsad i "tårtbitsform" till åtta rutor i innerbågen och tolv i ytterbågen. Fönsterbågarna är målade i en ljust grå kulör. Innanfönstren sattes in 1933, ytterfönstren sannolikt original. Ovan sagda gäller kyrkans alla fönster generellt om inget annat anges. VINDFÅNG - Centrerat på den södra väggen finns en djup, rundbågig dörrnisch. I valvets övre del finns ett rundfönster vars innerbåge är spröjsad till fyra "tårtbitar" och ytterfönstret i en stjärnform. Under rundfönstret finns ett lunettfönster vars innerbåge är spröjsad vertikalt och horisontellt till fyra rutor och ytterbågen är spröjsad i en rundel och ett kors. Vindfånget har, inåt kyrkorummet, profilerade dörrfoder och en pardörr med tre fyllningar per dörrblad och målad ljust grå med mörkare grå fyllningslist. Dörren, som är ursprunglig, går inåt och har utanpåliggande smidesbeslag med en rund form. Denna beskrivning av dörren gäller övriga dörrar om inget annat anges. Ytterdörren är en beklädd bräddörr som är målad i en ljust grå kulör och har långa, utanpåliggande smidesbeslag. Väggar, tak och golv i vindfånget liknar det övriga kyrkorummets.
BÄNKINREDNING - Bänkarna, som enligt uppgift är från 1854 men ombyggda 1953-54, har utåtgående dörrar dekorerade med vardera en fyllningsspegel som marmorerats i beige, grått och blått. Fyllningslisterna har samma kulörer och ramverket, liksom bänkarnas sidostycken och bröstning mot ytterväggarna är målade i en gråbeige kulör. Överliggaren, som också har en smal rosa list, och golvlisten är målade i gråblått. Bänkskärmarna och bakstyckena har samma utseende som bänkdörrarna men med tre rektangulära fyllningar. Sittbänkar och ryggstöd är målade likt träimitation i en orangebrun kulör.
LÄKTARUNDERBYGGNADEN har väggar av stående pärlspånt och tak och golv liknar det övriga kyrkorummets. Dörrar med tre fyllningar var (1953-54) leder in till förvaringsutrymme (bla textil) respektive städförråd söder och norr om mittgången. De inbyggda kolonnerna, målade likt övriga under läktaren, berättar om bänkkvarterens tidigare omfattning. LÄKTARE - Läktarbröstet, vars mittdel är något utskjutande, består av ett ramverk med rektangulära fyllningar som är marmorerade i beige med blå och grå inslag. Fyllningslisterna är blå, vita och förgyllda. I övrigt är färgsättningen likadan som bänkarnas. På överliggaren sitter ett enkelt säkerhetsräcke av metall som målats gråblå. På orgelns södra sida ligger ett nytt, platt golv med lösa stolar för kören, för fönstret sitter ett modernt spjälräcke. På orgelns norra sida finns gradängerna kvar med fasta, gråmålade originalbänkar på de två nedersta avsatserna. På den sista avsatsen finns orgelns bälgverk med synlig trampfunktion.
ORGEL - Den stora läktarorgeln, utformad i en stilblandning mellan av nygotik och nyklassicism, är färgsatt i gråblått, brutet vitt och med förgyllda detaljer såsom lyror och annat. Fronten har synliga pipor och består av ett brett mittparti samt sidopartier med formen av rundade "burspråk". Spelbordet är riktat mot kyrkorummet. Baksidan består av liggande, gråmålad pärlspånt.
KYRKANS KORPARTI är markerat genom ett något upphöjt golv likt det i långhuset. Östväggen domineras av tre rundbågiga fönster där det i mitten är högre och bredare än de två flankerande. Glasmålningen i fönstren gjordes 1962 av den svensk- holländske konstnären Folke Heybroek. Motivet är treenigheten och scener ur Jesu liv. Framställningen är figurativ, på sina ställen åt det kubistiska hållet. Färgsättningen går i blått, gult och lila. Den kraftiga taklisten följer fönsternischernas rundning och bildar konsoler mellan dem. "Konsolerna" avslutas nedåt med var sitt förgyllt palmblad av trä. Nedanför mittfönstret, c:a en dm från östväggen står ett altare i trä. Det är sannolikt ursprungligt men kan ha stått på annat sätt ev. med tillhörande uppsats e. dyl. Altarringen ansluter till östväggen och har ett tydligt släktskap med predikstolen. Utmed den södra väggen finns en lång korbänk lik övriga slutna bänkar men med en dörr på mitten. Bänken ansluter till östväggen och till det främsta bänkkvarteret. Golvet i korbänken har mycket breda plankor och är sannolikt ursprungligt. Den östra delen av den enkla, väggfasta sittbänken har tagits bort för att ge plats åt elelement. Framför bänken står en dopfunt och en äldre, svart kororgel. I korets nordöstra hörn, mellan östväggen och sakristiedörren, finns en kort korbänk med dörr på kortsidan åt väster. Här står korbänken på det yngre golvet. Mellan altarringen och korbänkarna står psalm- nummertavlor i empireliknande stil. De är helt i trä och på fot. Färgsättningen är lik bänkarnas och tavlorna pryds av smala, förgyllda äggstavslister och kröns upptill av tre svarvade, stiliserade urnor. På korets norra vägg finns en predikstol.
ALTARE - Altarets sidor och front består av ett beige ramverk med rektangulära fyllningar som är marmorerade i vitt och grått. Fyllningslisten är rosa och har en rundbågig överdel. Barriären består av utsågade, grå bågöppningar med en förgylld markering för "kapitälets" placering. Nedanför armstödet, finns en list med förgyllda blomstermotiv som förbinds genom ett böljande band. Armstöd och knäfall är klädda med ett blått tyg.
KYRKANS DOPFUNT är av okänd ålder. Foten är av trä, sannolikt betsad ek, dekorerad med intarsia av pärlemor. Cuppan och locket är av koppar och har dekor i form av utpunsade kors som ger fornnordiska associationer. PREDIKSTOLEN är sannolikt ursprunglig och i empireliknande stil. Korgen är halvcirkelformad och fäst direkt på väggen med ingångsdörr från sakristian. Överdelen utgörs av två snidade bårder med förgyllda ornament, den övre bården med akantusblad och den nedre med blomstermotiv som förbinds genom ett böljande band. Mittdelen består av snidade, engagerade balustrar med förgyllda profiler och ornament framför en marmorerad, beige bakgrund. Nedtill kragar korgen ut i en lökform och här finns en förgylld lagerkransbård. Längst ned smalnar korgen och avslutas med en fritt hängande, förgylld "knopp" som omges av snidade, förgyllda "palmblad". Färgsättningen är beigegrå, med röd och blå överdel samt förgyllda ornament. Dörren till predikstolen är en beklädnadsdörr lik ytterdörren i söderporten.
VAPENHUSET har ljusgrått tak och lackat golv av äldre, breda träplankor. Väggarna är putsade likt övriga i kyrkan. Åt öster finns en pardörr, ursprungligen likt den i söderporten, med tre fyllningar per dörrblad. Huvudingången i väster har en inåtgående beklädnadsdörr lik söderportens och överljus som utgörs av ett lunettfönster med en cirkelrund träspröjs i mitten och ytterligare spröjsar av bly. Fönstret har endast ytterbåge. Utmed södersidan finns en ursprunglig, gråblå trappa med ett enkelt räckverk av spjälor och profilerad överliggare. Trappans underdel är inbyggd och putsad likt väggen. Där ryms ett elskåp bakom en enkel pardörr.
TORNVÅNINGAR - Tornets andra våning har väggar, tak och golv lika vapenhusets. Golvet är brunmålat. Åt öster leder en ursprunglig dörr in till läktaren, i väster sticker vapenhusets överljus upp och utmed den västra väggen leder en enkel trätrappa, genom en lucka av trä, upp till tredje våningen. Denna våning har en grövre puts och obehandlat trägolv. Taket utgörs av nästa vånings bjälklag vars bjälkar på sina ställen har spår efter eldsvåda. Åt väster, norr och söder finns mindre rundbågiga fönster som är blyspröjsade till nio rutor och endast har ytterbågar. Utmed östväggen går en enkel trätrappa upp till fjärde våningen där två klockor hänger.
Beskrivning av SAKRISTIAN finns i inventeringsmaterialet.