SÖRBY KYRKA

SÖRBY ursprungligen medeltida KYRKA är en enskeppig salskyrka med tresidigt avslutat korparti åt öster, en till koret vidbyggd sakristia åt norr och ett västtorn med vapenhus i första våningen. Kyrkans alla innerväggar är slätputsade och vitkalkade.
Kyrkans LÅNGHUS har tre fönsteröppningar åt söder och tre åt norr. Det norra fönstret längst åt väster är dock mindre och sitter högt upp i murlivet så att det ger ljus till orgelläktaren. Långhuset och koret har ett platt, bemålat tak som är indelat i tre fält, två över långhuset och ett över koret. Dekormåleriet, som är inspirerat av nyklassiciska strömningar, utfördes 1925 av artisten Gustav Ström, Skärhamn. Fältet åt väster, ovan orgelläktaren, är mindre än det östra som räcker fram till korpartiets början. Varje fält har kraftiga taklister som är bemålade med akantusslingor i grått, på en bakgrund som över läktaren är blå och över långhuset orange. I mitten finns en bild av den triumferande Jesus. Han inramas av en lagerbårdsram med bevingade änglaansikten i hörnen. Över mittgången, väster och öster om mittmotivet finns målade rundlar med ljuskronor i mässing. Läktarfältets takparti skall vara dekorerat med ett bibelcitat från Psaltarens 150:e psalm men döljs av orgeln som når till taket. Långhusets mittgång är belagd med grova kalkstenshällar nästan helt täckta av en röd gångmatta. Utmed norra och södra väggarna finns två hela bänkkvarter. Dörren under läktaren till vapenhuset är en pardörr, insatt 1925. Dörrbladen har, invändigt och utvändigt, vardera tre utanpåliggande fyllningar, två rombiska och en mellanliggande rektangulär. Fyllningarna är marmorerade likt bänkarna och dörren likt bänkarnas insida. Mellan fönstren finns tvåarmade ljuslampetter i mässing. På södra väggen hänger ett begravningsvapen i trä över ryttmästaren Johan Waesenberg till Torrevalla och Vesmestorp 1651-1684.
FÖNSTREN består av inner- och ytterbåge som båda har korspost och är spröjsade till mindre rutor. Fönsterbågarna, från sent 1800- eller tidigt 1900-tal, har rundbågiga överstycken och är målade vita. Fönstren sitter i något ojämnt rundbågiga fönstersmygar som är putsade och kalkade likt väggarna.
BÄNKKVARTEREN, som fick sitt nuvarande utseende 1925, omfattar vardera 14 bänkar och räcker på båda sidor från korgolvet i öster till västväggen. Bänkarna är öppna och står på upphöjda golvdäck av lackat furugolv. Under sittbrädorna finns äldre bänkvärmare. Mot ytterväggarna är bänkarna fästa i en bröstning av träpanel. Bänkskärmarna har vardera fyra rektangulära fyllningar, marmorerade i blått och vitt. Gavlarna har var sin utanpåliggande rombisk fyllning med likadan marmorering. Ramverket är målat i en brunröd, träimiterande lasering. Lister och hörn är målade svarta och insidan av bänkarna, inklusive väggbröstning, är laserade i en grönbrun kulör.
ORGELLÄKTAREN, som sannolikt tillkom vid 1770-års tillbyggnad, bärs upp av sex blå- och vit marmorerade smala träkolonner. Den raka läktarbarriären är prydd med tandsnittsornerade lister upptill och nedtill samt däremellan med rektangulära fyllningar vilkas överstycken har uppskjutande mittdel. Fyllningarna är svagt marmorerade i blågrått och vitt och i varannan fyllning finns ett bibelcitat: Psaltaren 150:6. Lukas 1:40, 47 och Psaltaren 92:2. Läktarens undertak består av breda, vitmålade brädor. Läktarens golv, som är helt platt och saknar såväl stolar som bänkar, är nylagt och lackat (sannolikt 1992). På var sida om orgeln hänger en mindre ljuskrona av mässing.
ORGELN invidgdes 1992 och är tillverkad av Smedmans orgelbyggeri. Den har en relativt enkel, gråmålad fasad, i den övre delen finns tre uppstickande partier med synliga pipor och ett listverk som är målat i blått med rosa och förgyllda lister.
KORET avskiljs från långhuset genom ett förhöjt korgolv bestående av polerade, rektangulära kalkstensplattor. Taket är likt det i långhuset med akantusslingor på blå bakgrund. Motivet i takfältets mitt föreställer Treenigheten. I korets tresidiga östvägg finns rundbågiga, något mindre fönster åt nordost och sydost. Lufterna har antikglas med blyspröjs. Rakt i öster står altaret. Mot norra väggen finns kyrkans predikstol med ljudtak. Öster om denna finns en stickbågig, smal öppning in till sakristian. En bit in i dörrnischen sitter en rundbågig, sannolikt medeltida järndörr av svartmålade och nitade järnlameller. I den södra väggen finns en rundbågig nisch, den f.d. sydingången, med en nischbänk av polerad kalksten som används som dopaltare. Framför dopaltaret står en medeltida dopfunt. Från takets mittrundel hänger en ljuskrona av mässing.
PREDIKSTOLEN har en fyrsidig korg som vilar på en nedåt avsmalnande, gråmålad träfot. Från korgen löper en trappa åt öster. Trappbarriären är ombyggd 1925 och gråmarmorerad. Korgen är ett annorlunda träsnideriarbete i en stilblandning mellan barock och renässans. Enligt Assar Blombergs skrift om kyrkan från 1920 skall korgen vara tillverkad 1714 av mästare Kühlman som även gjort predikstolen i Ugglum. Varje sida är prydd med en rektangulär fyllning som i sin tur utgör en rundbågig öppning och här står ovanligt skickligt skurna träskulpturer av Kristus och tre av evangelisterna. Hörnen pryds av rikt dekorerade hermpilastrar med drôleriansikten utskurna på basen. Övre och nedre delen av korgen pryds av relieftext. Såväl korg som trappbarriär har upptill en smal äggstavslist. Korgen är målad i en röd och blå marmorering med många förgyllda detaljer, träfigurer, lister och bokstäver. Ovanför korgen finns ett högt, sexsidigt ljudtak som tillkom 1925. Ljudtaket är målat i samma kulörer som predikstolens korg och dess nedre, bredare parti är försett med blåmarmorerade romber lika bänkgavlarnas. På väggen mellan korg och tak finns rester efter en draperimålning. Taket kröns av ett förgyllt kors på en kula.
ALTARET, murat mot östväggen, är lågt och vitputsat men senare inklätt med träpanel och förhöjt. Fronten är marmorerad likt predikstolens trappbarriär.
På ömse sidor av altaret finns KYRKVÄRDSBÄNKAR. Bänkarna, sannolikt från sent 1700-tal, har dörrar åt väster. Fronterna och dörrarna är naivt marmorerade i blått och vitt. Dörrarna har i mitten var sin rektangulär fyllning, bemålad med en naturalistiskt avbildad, hängande blomsterbukett. Blombuketten är omknuten av en rosett och innehåller bl.a. tulpaner. Målningarna togs fram och restaurerades 1925. Bänkarna har bakstycken mot väggen som upptill är försedd med utsågade, förenklade voluter. In mot altaret finns bevarade psalmboksstöd. Där sittbänkarna förut funnits står idag radiatorer samt enkla piedestaler för ljusstakar.
ALTARUPPSATSEN är ett träsnideriarbete i provinsiell barock, tillverkat 1719 och renoverat 1776 och 1861 enligt en inskription på predellans mittparti. Arbetet är nyligen konserverat och eventuellt bättrat. Kompositionen är av arkitektonisk uppbyggnad med en mycket hög predella, sannolikt från korets ombyggnad 1776, och med två vridna kolonnetter som bär upp ett listverk. Överstycket består av ett utskuret, glest akantusbladverk som omger en kartusch med ett bibelcitat. I mittpartiet finns en fyllning med tresidigt avslutat överstycke mellan de två kolonetterna. Fyllningen, med en målad bakgrund föreställande ett landskap med himmel, rymmer träskulpturer av Jesus på korset, hans moder Maria och lärjungen Johannes. Kolonnetterna flankeras i sin tur av ytterligare två snidade figurer, Moses och Johannes Döparen. Sidorna pryds ytterligare av ett kraftigt utstickande akantusbladverk. Färgsättningen går i rött och grönt med många förgyllda detaljer och bladverk.
ALTARRINGEN, som ansluter till altarbänkarnas skärmar åt öster, är sjusidig och mycket liten. Enligt uppgifter från en tidigare inventering kan altarringen vara från sent 1600-tal eller 1700-tal. Ringen har en öppningsbar del i norr. Barriärens sidor ser ut som altarbänkarnas dörrar med undantaget att fyllningarna är något mer kvadratiska och att blombuketten är upprätt och saknar rosett. Knäfallet är klätt i brunt läder och armstödet är en oklädd trälist. Innanför altarringen ligger ett äldre, förhöjt trägolv försett med en grå heltäckningsmatta. Mitt på ringens insida finns en trälåda med lock, förmodligen avsedd för kollektpengar.
Den romanska DOPFUNTEN i sandsten har en cylindrisk, odekorerad cuppa med uttömningshål och ett fot som upptill pryds av ett vulstornament. Dopfatet är av mässing.
Trägolvet i SAKRISTIAN är lackat, väggarna är vitkalkade liksom det tunnvälvda taket. Åt norr sitter ett rektangulärt, spröjsat fönster i en djup fönstersmyg. Nedan fönstret står ett litet skrivbord i trä med stol. Utmed östra väggen står två äldre, gråmålade bänkar, sannolikt från den förutvarande bänkinredningen på läktaren. Vid det sydvästra hörnet finns två förvaringsskåp av trä varav det ena är relativt nytillverkat.
VAPENHUSET har ett golv av rektangulära kalkstensplattor, ett platt, gråmålat trätak och vitputsade väggar. Mot väggen i det sydöstra hörnet har byggts ett träskåp för elinstallationen. Vid sydväggen står ett stort, senmedeltida, omålat träskåp med gotiska smidesbeslag och ett mindre bord med informationsmaterial. På norrväggen hänger en liten trätavla med citat ur Predikaren 4:17 som är skänkt 1787 av en dräng i Skymlagården. Västporten är en äldre pardörr av breda, gråmålade brädor och har ett stort stocklås. Utmed norra väggen går en trappa upp till tornets andra våning. Under trappan, vars steg av lackad furu är gjorda 1992-93, finns ett inbyggt utrymme av stående panel.
TORNVÅNINGAR - Tornets andra våning är inbyggd med en vitmålad masonitevägg, har lackat furugolv likt läktarens och tak likt vapenhusets. Det mesta av våningen upptas av ett vitmålat skåp för liggande och hängande textilförvaring.

Ytterligare text om TORNVÅNINGARNA finns i inventeringsmaterialet.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
SÖRBY KYRKA byggdes ursprungligen efter den romanska kyrkans planform med långhus och smalare, rakslutet kor. Predikstolen, i provinsiell barock, tillkom 1714, tillverkad av bildhuggare Kühlman enligt en inventering 1829. Altaruppsatsen, från 1719, fick en urtavla insatt 1781. Denna togs senare bort. Uppsatsen har restaurerats 1776 och 1861. Enligt en inventering från 1920 skall den lilla, slutna altarringen tillkommit under 16-1700-talet. Det är osäkert när tornet uppfördes, äldre källor vill påpeka en medeltida datering, senare murverksundersökningar har visat på att det kan ha uppförts på 1600-talet.
1772 byggdes kyrkan om- och till genom att långhuset förlängdes c:a 9 meter åt öster, fönstren vidgades till nuvarande storlek och koret gavs samma bredd som långhuset och gjordes tresidigt. Kyrkan saknade orgel men hade två mansläktare, en åt väster och en byggd i vinkel vid norra väggen. Sakristians tillkomst är osäker, enligt en inventering från 1780-talet skall den uppförts 1780. Enligt nämnda inventering skall kyrkan invändigt ha haft ett omålat trätunnvalv, predikstolen ha stått på södra sidan och väggarna prytts av den Waesenbergska familjens huvudbanér, en bondefana från 1710 och en gammal värja. Dopkärlet skall ha varit inbyggt i altardisken. Kyrkklockorna hängde i en stapel på kyrkogården fram till slutet av 1700-talet. I arkivhandlingarna från 1780 finns ett vapenhus invid södra väggen, sannolikt har det varit beläget utanför sydportalen. När sydportalen sattes igen användes vapenhuset som bårhus. Eventuellt togs vapenhuset bort vid renoveringen under slutet av 1800-talet. Enligt inventeringen 1920 var det borttaget vid denna tid.
Vid en en genomgripande renovering 1925 under ledning av arkitekt Axel Forssén, ombyggdes den tidigare bänkinredningen med vitmålade öppna bänkar av "äldre typ". Enligt en inventering 1920 skall bänkdörrarna ha tagits bort vid en tidigare renovering. Nu kortades bänkarna, ryggarna lutades och sitsarna breddades. Gavlarna försågs med utanpåliggande fyllningar och bänkarna anslöts mot ytterväggarna medelst en bröstpanel. Nya pardörrar sattes in mellan kyrkorummet och vapenhuset. Korbänken på södra sidan togs bort. Innertaket fick ny slätspåntad panel av furu samt grövre taklist och dekorerades med målningar av Gustav Ström. Övrig interiör putslagades och målades om. Det västligaste fönstret på norra väggen, upptaget i slutet av 1800-talet, murades igen medan ett mindre, äldre fönster ovan detta togs upp på nytt.
Vid renoveringen 1925 höjdes västläktaren c:a 10 cm och ett nytt läktargolv med gradänger byggdes. Under läktaren panelades västväggen in. Bjälklaget mellan vapenhuset och tornets första våningsplan sänktes. Nya trappor tillkom i tornet. Trappan i vapenhuset underbyggdes med med redskapsbod. Den medeltida dopfunten flyttades in från vapenhuset för att placeras invid korets södra vägg.
1925 års renovering innebar också att predikstolen flyttades mot öster och försågs med ett ljudtak. Trappan byggdes om, korgen höjdes med en list och tidigare skulpturer renoverades och återinsattes. En kamin placerades den igensatta sydportalen, d.v.s nuvarande sydfasadens västligaste fönster. Sakristiedörren, som tidigare sannolikt suttit i sydportalen, förhöjdes. Det gamla stengolvet justerades, korgolvet lades med ny sten och utökades åt väster. Under bänkinredningen lades ett nytt trägolv ovan stengolvet. Utvändigt målades det galvaniserade plåttaket om i en svart färg. Under altaret från 1772 hittade man ett "källarlikt utrymme".
När den nya orgeln skulle installeras 1932-33 togs ett valv upp mellan läktaren och första tornvåningen för att orgeln skulle få plats. Orgeln hade 8 stämmor och var tillverkad av E A Zetterquist & Son, Örebro. 1944 omkalkades kyrkans fasader och taket målades. 1949 lades ett förslag om att elektricitet skulle installeras. I samband med detta tillkom bänkvärme och elektrisk klockringning.
1953 konserverades kyrkans fasta inventarier och tak. 1957 målades taket om ytterligare en gång samtidigt som fasaderna putslagades och kyrkan målades om utvändigt. 1960 sattes antikglas in i korets fönster. 1979 slog åskan ned i tornet och skalade av plåttaket samt förstörde elinstallationen. Ett nytt av fabrikslackerad plåt lades och kyrktornet omputsades med kc-puts och målades med akrylhartsbaserad färg.
1984 putsades tornet om med ett hydrauliskt bruk och sockeln med kc-bruk. Denna sockel bilades bort 1991 och fogades 1992. 1992-93 byggdes tornet ånyo om för att en ny orgel skulle få plats. Tornkammaren fick ett nytt bjälklag och en halvvåning tillkom mellan andra och tredje våningarna. I valvöppningen mellan läktaren och tornkammaren sattes en ny vägg upp. Läktargolvet isolerades och bänkarna togs bort. I tornkammaren sattes ett stort textilförvaringsskåp in. Sakristians golv lades om och lackades. Då kyrkan putsades om utvändigt hittades en äldre Agnus Dei -sten i tornfasaden. Det uppdagades att tornet tidigare haft rosa puts samt att kyrkan tidigare haft två sydportaler och sannolikt en norrportal.

SÖRBY KYRKA har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i öster, tillbyggd sakristia åt norr och ett fyra våningar högt torn åt väster.
TAK - Kyrkans långhustak är täckt av svartmålad plåt som är lagd med jämna hakfalsar. Taket är avvalmat över det tresidiga korpartiet. På taknocken finns en vindflöjel. Nedtill på taket finns en fotränna, stuprören är målade vita. Tornet har ett plåttäckt, svartmålat tälttak som kröns av ett förgyllt kors.
Kyrkans FASADER är slätputsade och vitkalkade. Tornets puts är delvis nedfallen och har algangrepp åt norr. Nedtill är putsen rakt avhuggen c:a 20 centimeter ovanför marken. På långhusets södra sida finns, ungefär mitt på fasaden, en vertikal rits som markerar kyrkans tillbyggnad. I den östra delen finns en rundbågig nisch som markerar en igensatt sydportal. I långhusets västra vägg, söder om tornet, finns en inmurad del av en medeltida sandstensutsmyckning.
Kyrkans FÖNSTER sitter i rundbågiga nischer som nedtill har solbänkar av sedimentär bergart. Fönsterbågarna, som sitter något indragna i fasadlivet, är vitmålade, har rundbågiga överstycken och är småspröjsade. Södra fasadens västra fönster, återupptaget 1925, har uppe i valvbågen en delvis bevarad fönsteromfattning av kalksten. Långhuset har i den södra och norra fasaden tre fönster, varav det västra på norra sidan är mindre och sitter högre upp i fasaden. I koret finns rundbågiga fönster åt sydost och nordost. Sakristian har ett rektangulärt fönster åt norr och ett mindre åt öster. Tornet har endast ett högsmalt litet rektangulärt fönster i tredje våningen. På tornets fjärde våning finns ljudluckor åt alla fyra väderstreck. Luckorna, som har rundbågiga överstycken, består av brunmålad, liggande panel.
PORT - Kyrkans enda ingång är via västportalen i tornet.