STENSTORPS KYRKA

STENSTORPS KYRKA är en stor enskeppig salskyrka med polygonalt kor i öster, vidbyggd sakristia åt norr samt vapenhus i västtornet. Väggarna är putsade milt gulvita och det flacka, tunnvälvda trätaket är målat i ljust gråblått. Nedtill avslutas taket av en gråblå taklist. Kyrkorummet är ljust med djupa, stickbågiga fönstersmygar åt norr och söder. De blågrå fönsterbågarna är spröjsade. Fönsterbänkarna är ej lika djupa som smygen utan under fönstren finns radiatorer. Mitt på fasaden åt söder finns ett i rummet utskjutande vindfång med en pardörr med fyllningar. Vindfånget kröns upptill av ett klassicerande listverk som pryds av palmetter och voluter. Kyrkorummet har ett lackat trägolv. Det något förhöjda korgolvet sträcker sig fram till bänkskärmarna. Kyrkorummet har fyra öppna bänkkvarter (10 +6 bänkar) som är skilda av mitt- och tvärgång. Bänkarna går ej ända ut till ytterväggarna så invid långhusväggarna finns smala, enkla sidobänkar. I mittgångens norra del finns en ljusglob i smide placerad. Bänkarnas gavlar och skärmar har rektangulära fyllningar med en snedställd kub som dekor. Exteriören präglas av en beige och grågrön färgsättning medan interiören är laserad i en träimiterande färg. Under läktaren har tre bänkpar tagits bort (den bakersta bänkparet står invid läktarens mittersta pelarpar) för att få rum för två grunda läktarunderbyggnader, innehållande toalett och kapprum. Framför dessa finns ett smalt utrymme för b.la. förvaring av lösa stolar på norra sidan och en recent läktartrappa på södra sidan. Trappan avskärmas medelst ett glest spjälverk. De främsta bänkarna (åt norr tre och åt söder en) åt öster, liksom bänkarna invid vindfånget åt söder, är avkortade för att få plats med en predikstol i klassicerande stil. Ovan mittgången och bänkkvarteren finns ljuskronor.
PREDIKSTOLEN med tillhörande trappa åt öster är samtida med kyrkan medan ljudtak tillkom 1949. Den runda korgen har fyllningar med målade symboler. Fyllningarna avskiljs med smala, kannellerade kolonetter, nedtill finns en förgylld lagerlist och upptill en äggstavslist som återkommer på ljudtaket. Trappbarriärens har samma utseende som korgen med skillnaden att fyllningsdekoren består i ett förgyllt blomstermotiv. Nedtill är korgen avrundad och vilar på en fot som målats med porfyrimitation. Färgsättningen är ljust grå med förgylla detaljer.
KORET avskiljs genom ett förhöjt korgolv. På norrväggen, öster om predikstolen, finns en rundbågig dörröppning in till sakristian. Den järnbeslagna dörren är från den gamla medeltidskyrkan. Söder om denna dörr finns Stenstorps gamla kyrkas medeltida dopfunt med dopfat. Invid korets norra vägg finns ett mindre dopaltare. Ovanför detta hänger en oljemålning som är en kopia av Carlo Marattis "Maria med Jesusbarnet" utförd av J Löhr år 1924. Invid korets södra vägg finns en korbänk med plats för ca fem personer. Korbänkens front, som har svarta fyllningar med markerade hörn, är färgsatt i ljusblått och vitt. På väggen ovan korbänken hänger en "series pastorum" tavla. Mot kyrkans östvägg finns en stor, klassicerande altaruppsats i form av högsmala korintiska kolonner som bär upp ett listverk som kröns av två pinjekottar samt ett gudsöga i en strålgloria. Kolonnerna och listverket inramar en altartavla från 1924 som är målad av konstnären Gunnar E. Ström. Nedan denna finns altaret vars hörn är rundade och kannellerade likt kolonnerna och som upptill pryds av en förgylld äggstavslist. Framför altaret finns en altarrundel vars barriär består av balusterdockor som är målade med porfyrimitering. Knäfall och armstöd är stoppade med en ljusblått tyg. Innanför altarrunden är golvet, som är något upphöjt i två steg fram mot altaret, täckt av en ljusblå heltäckningsmatta.
ALTARUPPSATSEN flankeras av två psalmnummertavlor i samma utförande som altaruppsatsen. Nummertavlornas och altaruppsättningens kolonner samt altarets sidostycken vilar på enkla baser som är målade likt balusterdockorna. Den äldre altarprydnaden, ett gyllene kors, finns idag uppsatt på den södra långväggen.
Kyrkans västparti domineras av en ORGEL byggd av Hammarbergs Orgelbyggeri 1913. Den stramt klassicerande orgelfasaden är målad vit med ljusblå och förgyllda detaljer. Denna är placerad på en orgelläktare vars tresidiga mittdel skjuter ut i kyrkorummet. Läktaren vilar på enkla pelare av trä och läktarbröstet pryds av rektangulära, ljusblå fyllningar som i mitten är dekorerade med en förgylld blomsterdekor likt den på predikstolens trappbarriär. Några läktarbänkar kvarstår och på södra sidan av läktaren kommer den senare tillkomna läktartrappan upp.
VAPENHUSET har huvudentré åt väster, port in till kyrkorummet åt öster i form av en pardörr med fyllningar samt en trappa upp till tornets andra våning utmed södra väggen. Tornets andra våning är inbyggd med icke bärande innerväggar. Här förvaras den tidigare altartavlan föreställande ett kors omgärdat av bevingade änglahuvuden samt cuppan till vad som troligen varit dopfunten i Brunnhems gamla kyrka.
SAKRISTIAN har ingång från väster och fönster åt norr. I sakristians vägg finns ett stort epitafium från Stentorps gamla kyrka över kyrkoherde Bengt Bredberg (1719-1740) inmurat.

Nyklassicistisk, enskeppig salskyrka med rektangulärt långhus, polygonalt kor i öster, torn i väster och sakristia åt norr. Kyrkans är spritputsad med släta fönsteromfattningar. Nedtill finns en utskjutande, spritputsad sockel som målats svart. Fönsteröppningarna är stickbågiga och sitter symmetriskt placerade över fasaden, 2 åt söder och 3 åt norr. Koret har fönsteröppningar åt nordöst och sydöst likt dem i långhuset. I sakristians norrfasad finns ett mindre fönster. I nischen finns solbänkar i sedimentär bergart. Fönsterbågarna, som har ett tresidigt överstycke och sitter något indragna i fasaden, är målade vita. Fönstren har inner- och ytterbågar med sex lufter där ytterbågarna är blyspröjsade till mindre rutor. På mitten av långhusets södra sidan finns en segmentbågeformad portnisch med en pardörr. Ovanför porten finns en inskriptionstavla av sten samt en armatur. Trapphäll utanför. Huvudingången finns på tornets västsida genom en port likt den på södra fasaden. Nedanför porten finns en trappa av kalksten med tre steg och en handledare i smide längs väggen åt norr. Mot trappan åt söder lutar en reversibel handikappramp. Sakristian har en ingång åt väster med ett enkelt dörrblad med liggande panel.
Långhuset har ett sadeltak som, likt tornets tak och lanternin, är täckt med ärgad kopparplåt. Taket är valmat över de tresidiga korpartiet. Fot- och hängrännor i koppar och ett vitputsat, enkelt gesims. Tornet i väster är tre våningar högt och har ett flackt tälttak med lanternin som kröns av ett kors. Lanterninen är av trä och har en fasad med stående, vitmålad locklistpanel och svarta, segmentbågiga luckmarkeringar åt alla väderstreck. På fjärde våning finns finns tornluckor med dubbeldörrar i trä åt alla väderstreck. I tornets andra våning finns ett fönster, likt övriga åt väster. I första våningen finns en västportal.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
Kungl. Maj:t beslöt 1804 att Stenstorps pastorat, bestående av Stenstorp, Brunnhem och Södra Kyrketorp, skulle få en gemensam kyrka på ny plats. Stenstorps gamla kyrka liksom Brunnhems och Södra Kyrketorps, revs vid uppförande av den nya. Stenstorps kyrka grävdes fram, undersöktes och konserverades 1965. Bygget med den nya kyrkan, som hade enskeppigt långhus, tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och västtorn, kom igång 1816. Kyrkan stod klar 1817 och invigdes först 1819. De av ÖIÄ fastställda ritningarna av J. W. Gerss från 1805 följdes i huvudsak, med undantag för östpartiet, som enligt Gerss förslag hade halvrunt utsprång för sakristia, och tornavslutningen, som kom att utformas något enklare.
Den enkla, tidtypiskt nyklassicistiska exteriören är till största delen oförändrad. Kyrkans sadeltak täcktes ursprungligen av zinkplåt men detta byttes 1931 mot kopparplåt. 1932 fick kyrkan en ny yttertrappa av kalksten utanför västporten. Fasaden omputsades senast 1968 med kc-puts.
1882 målades kyrkan om invändigt och en ny altartavla av konstnären Ljungström från Sandhem inköptes. Vid renoveringen 1912 fick kyrkan en fullständig korsgång i och med ny bänkinredning, nya sittpallar tillkom vid sidorna, vidare förlängdes västläktaren, nya dörrar med vindfång och nytt golv av trä, samt nya mattor tillkom. Altarringen fick ny klädsel av plysch och kyrkans fönster målades om. Ny altartavla föreställande Jesu himmelsfärd av konstnär Gunnar E. Ström förvärvades 1924 . Den tidigare tavlan förvaras på tornvinden och den ursprungliga altarprydnaden, ett gyllene kors, står nu mot den södra långväggen. Vid samma tid lades förslag till elbelysning i kyrkan samt att man uppförde ett litet dopaltare invid korets norra vägg, ungefär där kaminen förut stått.
Den interiöra renoveringen 1932 innebar att det pärlspontpanelade innertaket kläddes med masonit, altarringen kortades för passage samt att två altarpallar införskaffades. Taket och taklisten avfärgades gråblå, väggarna färgades gråvita med kalkfärg, dörrar och bänkar marmorerades i en gråvit kulör. Under sakristian byggdes ett pannrum för den nya värmeanordning som sattes in i kyrkan. Predikstolen, från kyrkans byggnadstid, kompletterades 1949 med ljudtak.
Vid restaureringen 1957-58, efter förslag av arkitekt Axel Forssén, togs tre bänkrader bort vid varje kvarter längst bak i kyrkan, liksom en rad längst fram i de två främre kvarteren. I det utrymme man fick under läktaren inreddes två små rum, åt söder för textilförvaring, åt norr för kapprum. Koret fick nytt golv och förlängdes åt väster med 65 cm. Järndörren mellan sakristian och kyrkan, som härstammar från den gamla kyrkan, frigjordes från färg. I övrigt behöll taket sin färgsättning medan kyrkorummets väggar avfärgades milt gulvita. Bänkarna målades rödgrå och dess gavlar ljusblå liksom även läktarbröstet och orgeln. Kyrkan fick även ny el.
1973 tillkom ett förvaringsskåp i sakristians vägg mot långhuset. 1976 byggdes de tidigare läktarunderbyggnaderna om till toalett och kapprum. 1983 utfördes ytterligare en invändig renovering som innebar att väggarna kalkades om, golvet behandlades och ny läktartrappa tillkom. Masoniteskivorna i taket hade vid denna tid givit sig till känna genom prickor och synliga spikar. Försök gjordes att täcka med glasfiberväv som sedan målades. Detta gjordes helt om vid renoveringen 1999 då masoniten togs ned och det ursprungliga pärlspontspanelade taket togs fram och målades. Läktarorgeln, som är tillverkad 1913 av Hammarberg Orgelbyggeri, Göteborg och skänktes till församlingen av direktör Gustav Dahlén, har elva stämmor och har renoverats 1960 och 1999. I Stenstorps kyrka finns tre medeltida dopfuntar (1100- 1200-tal) från de tre ihopslagna församlingskyrkorna.