SKÖRSTORPS KYRKA

SKÖRSTORPS KYRKA har ett litet, runt långhus, vidbyggt vapenhus åt sydväst, lägre kor med absid åt öster samt, åt söder, ett till koret vidbyggt gravkor, numera använt som sakristia.
TAK - Långhuset har ett konformat tak krönt av en hög spira som buktar ut något i den nedre delen. Högst upp på spiran finns ett enkelt kors med glob i koppar. Långhusets tak är likt korets och absidens, täckt av kluvna spån vars nedersta rad är utskurna i ett sågtandsmönster. Vapenhusets och sakristians sadeltak är klädda med kopparplåt.
FASADER - Hela kyrkan är slätputsad och kalkad vit. Den runda långhuskroppen, koret och absiden tycks dock ha en "mjukare", slevdragen puts jämfört med sakristians och vapenhusets raka putsyta. I fasadernas nedre del är putsen rakt avskuren ett par decimeter ovanför marken för att hindra fuktvandring. Under vapenhusets, korets och sakristians takfall finns en liten profilerad och putsad gesims. Sakristia och kor har hängrännor och stuprör av koppar. Åt nordost har man vid den senaste omputsningen tagit fram ett igensatt fönster med sandstensomfattning.
FÖNSTER - Kyrkans alla fönster sitter i rundbågiga öppningar med solbänkar av sedimentär bergart. Fönsterbågarna, som är målade ljust gröna, sitter något indragna i fasaden och har yttre, ospröjsat glas. Långhusets två större fönsteröppningar har vardera två tvärposter som indelar bågen i tre lufter där den nedre är öppningsbar. I övrigt finns ett mindre fönster i väster, ett i absiden i öster samt ett något större i korets norrfasad. Under korets takfall finns, på södra sidan en liten trälucka till vinden. Sakristian har ett segmentbågeformat fönster åt söder och ett åt öster. I sakristians sydfasad finns, strax över marknivå, ett litet fönster med ventil.
PORTAR - Kyrkans huvudingång finns i vapenhuset vars sydvästportal vid renoveringen 1899 gjordes om i nyrenässansstil. Portalens tympanon, som skjuter upp ovan taket, är prytt med ett profilerat listverk upptill krönt av ett stenkors. Den rundbågiga portalen har en omfattning av sandsten. Sidostyckena utgörs av kvadrar och överstycket pryds av voluter samt aven "kartusch" med de inhuggna bokstäverna IHS. Porten är en järnbeskodd medeltida dörr med tjärade järnplåtsband och dragring. Utanför finns en nyare trappa i två steg av sedimentär bergart. I gavelfältet ovan portalen finns ett igensatt högsmalt litet fönster.
Sakristians dörr vetter åt väster, har rakt överstycke och en trappa med två trappsteg. Dörrbladet, troligen 1900-tal, är en beklädnadsdörr med tjärad, profilerad panel lagd i ett rombiskt mönster. Invid sakristians östfasad finns en sned nedgång till, det under mark belägna, pannrummet. edgångens låga sidor är av omålad betong och dörren är utvändigt klädd med kopparplåt.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
SKÖRSTORPS KYRKA - Ursprungligen skall Skörstorps rundkyrka ha uppförts under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Kyrkan valvslogs på 1400-, eller 1500-talet. Under 1600-talets andra hälft tillkom rundhusets höga spira, enligt uppgift 1666, koret med absid och ett gravkor åt söder, också detta på 1660-talet. Vapenhuset tros vara något senare och klockstapeln skall ha uppförts under 1700-talet. 1810 fylldes gravvalvet igen och byggnadsdelen kom att användas som sakristia. Enligt inskriptioner på en vinskänk som tillhört kyrkan skall kyrkan målats 1841 av kyrkomålare N Ljungström från Sandhem.

1899 genomgick kyrkan såväl invändigt som utvändigt en genomgripande renovering under ledning av arkitekt Gustav Pettersson. Renoveringen innebar att kyrkan omputsades ut-och invändigt, spiran fick en ny avslutning, koret och absiden fick nya takstolar, fönsteröppningarna gjordes större och nya fönster med gjutjärnsbågar sattes in, spåntaket ersattes med brunmålad galvaniserad plåt över alla takfall medan spiran täcktes med kopparplåt och vapenhusets fick en barockinspirerad gavel och portal. Kyrkorummet fick ett nytt golv, nya nygotiskt inspirerade bänkar, orgelläktare i väster och ny altarring. Valvkapporna dekorerades med schablonmåleri och predikstolen fick en ny trappbarriär.

Renoveringsarbetena som inleddes 1934-35 under ledning av arkitekt Axel Forssén, gick främst ut på att ta bort det som Pettersson hade tillfogat kyrkan vid den tidigare historicerande renoveringen. Kyrkan grundförstärktes med en betongsula, plåttaket byttes ut mot ett nytt ekspåntak och tornspirans avslutning återställdes till sitt tidigare utseende. Vapenhuset och sakristian fick nya koppartak. Sakristians takryttare togs bort och en ny ytterdörr togs upp. Absidfönstret murades igen. Järnfönstren byttes mot träfönster i två bågar och nya innerdörrar sattes in. Sakristian och vapenhuset fick ny innertakspanel och sakristian fick ny skåpsinredning.

Vid 1934-35 års renoveringsarbeten byggdes även bänkarna om till slutna kvarter, dock behölls rygg-, sits- och bokbräden. En ny altarring tillkom liksom ett nytt altare av tegel, något längre åt väster än det tidigare. Den tidigare enkla altarprydnaden i form av ett kors byttes ut mot den äldre altaruppsatsen från 1748. Den hade stått i vapenhuset men återfick nu, tillsammans med predikstolen, sin placering i kyrkorummet efter det att d konserverats av konservatorn KJR Johansson. Under sakristian byggdes ett nytt pannrum för lågtrycksångvärme vilket gjorde att ett nytt golv av kalksten med värmekanaler lades. Ovan stengolvet lades nytt trägolv på vissa ställen. Orgelläktaren ersattes med ett podium utmed västväggen.

1964 tjärades yttertaket och kyrkan målades. 1990-91 målades kyrkan invändigt, putsen renoverades i sakristian och vapenhuset och en ny bröstningspanel av trä mot väggen tillkom. Utvändigt togs cementsockeln bort. 1994-95 renoverades kyrkan utvändigt; vapenhuset och sakristian fick nytt koppartak, putsen togs ned och fasaden snutputsades med kalkputs. Dessa arbeten innebar att en murverksdokumentation gjordes och att ett blindfönster, som tidigare varit överputsat, togs fram. Murverket avslöjade att rundhusets övre del raserats och byggts upp igen någon gång under senmedeltid, eller vid 1600-talets mitt.

SKÖRSTORPS RUNDKYRKA har ett lågt rundhus med tillbyggt vapenhus i sydväst, lägre och smalare kor med absid i öster och ett till koret tillbyggt gravkor, numera sakristia, åt söder.
FÖNSTER - Rundhuset har en rundvälvd, slätputsad fönstersmyg åt söder och en åt norr, koret ett något mindre åt norr och högt upp på västväggen finns en mycket liten, rundvälvd fönsteröppning. Fönsterbågarna från 1934-35 har gråbeigemålade, fasta inner- och ytterbågar som ej är öppningsbara. Bågarna i långhuset har två tvärspröjsar vardera. Innerfönstren har antikglas och är blyspröjsade medan ytterglasen är klara och utan spröjs.
RUNDHUS - Såväl rundhus som kor har kryssvälvt tak, vitkalkat, slätputsade väggar och tak samt golv av grovt huggna kalkstens kvadrar. En rundbågig triumfbåge skiljer långhuset från koret. På ömse sidor om koröppningen hänger rektangulära psalmnummertavlor med enkel träram sannolikt från senare hälften av 1900-talet. I triumfbågen hänger två små snidade träfigurer som sannolikt härstammar från en äldre altaruppsättning eller dyl. Mot vapenhuset, i rundhusets sydvästra del, finns kyrkans huvudingång, en recent pardörr med tre utanpåliggande fyllningar. Dörren, liksom dörren till sakristian, har ett ramverk som är laserat i ljust brunt och fyllningar som är vagt marmorerade i samma färg. Bänkinredningen är indelade i två slutna, djupa kvarter om 5 respektive 7 bänkar. Framför bänkkvarteret, nära långhusets norrvägg, står en medeltida dopfunt och i det sydöstra hörnet står predikstolen.
Längst in i den västra valvbågen finns en mindre orgel, sannolikt från senare hälften av 1900-talet, på ett trägolv som är en förlängning av bänkkvartens golv.
BÄNKINREDNING - Dagens bänkinredning är bänkarna från 1899 som byggts om och gjorts slutna under 1930-talets renovering. Bänkarna står på mörklackade trädäck och ansluter till ytterväggen genom en bröstning av trä. Bänkar och bänkskärmar har brunlaserat ramverk, brunmålade lister och rektangulära fyllningar marmorerade i grönbeige, blått och rött. Sittbänkar och ryggstöd, vars baksidor består av liggande pärlspåntspanel, är laserade likt ramverket.
ORGELN - Orgelfasaden, som är målad i brunt, rött och blått, har en tredelad överdel med klassicerande anspelningar. Söder om orgeln finns en bevarad bänkfront som döljer manöverbord och stolsförvaring. Norr om orgeln finns lösa körstolar.
DOPFUNT - Kyrkans medeltida dopfunt av sandsten har bägarform och är tillverkad c:a 1200. Cuppan pryds av horisontella, vågformade band från vilka bladstjälkar utgår. Dessa förenar sig mellan banden och bildar ett palmettmönster. Foten är enklare med en enkel, horisontell banddekor längst ned. På väggen ovan funten finns en enarmad väggljustake från vilken en äldre träskulptur av en duva hänger.
PREDIKSTOL - Predikstolen, i provinsiell barock, är tillverkad 1709 av Johan Ullberg d.ä. född 1688, död 1711. Korgen är färgsatt i mörkt brunt, beige och grönt med bronserade detaljer och har fyra sidor som avskiljs genom bridna kolonner. Varje sida har en rektangulär fyllning med rundbågigt överstycke och pryds av var sin träskulptur i halvrelief, evangelisten Markus, Salvator Mundi, och evangelisterna Lukas och Johannes. Ovan varje fyllning finns bevingade änglahuvuden. Korgens överstycke pryds av ett listverk som bärs upp av dekorerade voluter och den undre delen har ett listverk som pryds av ett utskuret bladverk. Nedtill smalnar korgens undersida av och vilar på en sexsidig kolonett. Åt norr ansluter en längs väggen svängd trappa med en rak trappbarriär, båda sannolikt från renoveringen 1934-35. Trappbarriären har marmorerade fyllningar.
KORETS tak och väggar är lika långhusets. C:a en meter öster om triumfbågen höjer sig långhusets golvnivå ett steg. På golvet framför ligger en färgstark, vävd matta med geometriska mönster, signerad Agda Österberg. Direkt väster om upphöjningen finns en recent altarring i form av en rak altaravskärmning. Mitt inne i absiden står kyrkans murade altare med altaruppsats. Bakom altaret finns ett förvaringsutrymme. I öster finns ett rundbågigt absidfönster likt de övriga. Från koret leder en rektangulär öppning in till sakristian. Sakristiedörren, som är recent, har tre fyllningar varav den mittersta är utanpåliggande.
ALTARE, ALTARUPPSATS OCH ALTARRING - Altaret är uppmurat av tegel, vitputsat och prytt med ett andreaskors. Altarskivan är av polerad kalksten och framför altaret är golvnivån höjd ett steg. Altarets östra del är bredare och på denna klack vilar altaruppsatsen. Detta altare murades upp något väster om det förra 1934-35.
Altaruppsatsen, i provinsiell barock och snidad i trä, skänktes till kyrkan år 1748 av änkefru Anna Fredrika Didron enligt en inskrift på predellan. Uppsatsen är kraftfullt dekorerad med utskurna detaljer och slingrande vegetativa ornament. Mittpartiet, med mörkt blå botten och tresidigt överstycke, hyser träskulpturer av Jesus på Korset flankerad av jungfru Maria och lärjungen Johannes. På var sin sida om mittpartiet står Mose och Elia i större format. Överstycket består av den segrande Jesus med Korsfanan i handen samt två basunerande änglar. Hela uppsatsen är målad i olika blå kulörer, förgyllda detaljer och marmorerade listverk.
Altarringen, sannolikt nytillverkad 1934-35, är utformad såsom ett lågt, enkelt "staket" med glesa spjälor och lämnar plats för passage åt söder och norr. Avskärmningen, som är målad i blått med bronserade, avfasade hörn, har ett knäfall stoppat med ett brunt tyg.
VAPENHUSET är litet och rektangulärt med ingång i söder. Väggar och golv är lika kyrkorummets och taket består av vitmålade, smala brädor. Taklisten, som är svagt brunlaserad, är enkel och ligger mot taket. Sydporten består av en äldre, eventuellt medeltida, järnbeklädd trädörr med invändigt stocklås. Själva dörrbladet, som har rundbågigt överstycke, består av tre breda ekplankor. In mot vapenhusets västra vägg står en stavkorshäll samt en gravhäll/sten daterad 1599. Framför dessa finns en äldre offerkista i trä med smidesbeslag.
SAKRISTIAN (låst och ej besökt) har fönster mot öster och söder.