MARKA KYRKA

MARKA KYRKA har ett enskeppigt långhus där den västra delen består av ett sedan 1700-talet inkorporerat torn. Koret är smalare med rak östvägg. På korets norra sidan finns en tillbyggd sakristia och på långhusets norra sida finns ett stort vapenhus där kyrkans huvudingång finns. Invändigt har hela kyrkan slätputsade väggar som målats vitgrå. Golven består av smala, lackade trätiljor.
LÅNGHUSET har två traveér med kryssvalv, eventuellt senmedeltida, åt öster och medan den västra delen, d.v.s. undervåningen av det nu rivna medeltida tornet, är tunnvälvd. Den östliga travén avskiljs genom en svagt spetsbågig valvöppning med utskjutande väggpilastrar. I den östliga delen finns två höga, rundbågiga fönstersmygar åt söder och en åt norr. I den västra delen finns en lägre, rundbågig fönstersmyg åt söder och en lågt sittande nisch med ett medeltida, mycket litet, stickbågigt fönster åt norr. Utmed västväggen finns en orgel placerad på ett trägolv som är höjt ett steg. Öster om orgeln, på norra långsidan, finns en romansk kalkstensportal till vapenhuset. Den rundbågiga dörren, som är beslagen med nitade järnlameller, har stort stocklås och dragring i smide, är sannolikt en medeltida f.d. ytterdörr. Innanför dörren är golvet belagt med kalkstensplattor.
Utmed den södra väggen finns ett sammanhållet bänkkvarter med tio bänkar som sträcker sig från predikstolen och triumfbågen i öster till valvbågen och det förhöjda orgelgolvet i väster. Utmed den norra väggen finns ett främre kvarter med sju bänkar och en bakre bänk som avgränsas mot det främre kvarteret genom tvärgången till norrportalen. Ovan bänkarna invid långhusets sydöstra hörn finns predikstolen. Över mittgången hänger tre ljuskronor i mässing. I det nordöstra hörnet hänger en liten, outsmyckad psalmnummertavla.
FÖNSTER - Fönsterbågarna, som har korspost och är kopplade, är från 1913-14 eller ev 1951. Innerrutorna har blyspröjsat antikglas. Fönstersmygarna är putsade likt väggarna medan fönsterbänkarnaen förutom korfönstret som är täckt med en slags glasfiberväv som målats med en glansig, grå färg.
BÄNKKVARTER - Bänkarna, från 1951, ansluter till en väggbröstning av trä och undertill finns bänkvärmare. Bänkdörrarna är prydda med var sin rektangulär fyllning som marmorerats i gult och grågrönt. Ovanför fyllningen finns en utanpåsittande tandsnittslist. Bänkgavlarna är prydda med mindre, rektangulära fyllningar som är laserade i gult. I övrigt är bänkarna både invändigt och utvändigt laserade i ärtgrönt.
PREDIKSTOL OCH LJUDTAK - Predikstolen är ett träsnideriarbete i provinsiell barock från sent 1600-tal eller 1700-tal och påminner om altaruppsatsen i såväl färgsättning som träsnideriarbete. Den tresidiga korgen vilar på en grönmålad, enkel underbyggnad av trä och har en äldre dörr åt norr, lika hög som korgen, och som leder till en recent, vriden trappa med tre steg som mynnar på korgolvet. Korgen har ett listverk upptill, mittpartiet utmärks av rektangulära fyllningar avskilda genom korintiska kolonnetter som vilar på en utstickande bas och nedtill ett understycke. Såväl fyllning som understycke och dörrens fyllning är smyckade med var sitt utskuret akantusblad.
Ovanför predikstolen hänger ett åttasidigt ljudtak med en, eventuellt äldre, dekoration i form av träsnideriarbete som skiljer sig från predikstolens och altaruppsatsens. Taket är platt och hänger med metallstag på en krok i väggen. Från listverket hänger en enkel "drapering" i trä och undertill en förgylld duva. Ovan listverket står, invid varje hörn, stiliserade träd och varje sida är prydd med kartuscher som upptill är krönta av en bronserad knopp med spira. Dörrens överstycke pryds av en kartusch som kröns och flankeras av knopp med spira. Ljudtak och predikstol har samma färgsättning som altaruppsatsen.
ORGEL - Orgelfasaden, sannolikt från 1913-14, är enkel och klassicerande med ett spelbord som är riktat mot öster. Fasadens nedre del är prydd med enkla, rektangulära fyllningar och den övre delen är tredelad och har en bredare mittdel med rundbågig överstycke som sticker upp något. De synliga piporna är av trä och målade för att se ut som om de vore av metall. Orgelfasaden är målad i en ljust gröngrå kulör med mörkare lister och dekordelar. På sidorna om orgeln förvaras lösa stolar.
KORET är relativt långt och smalt och avskiljs från långhuset genom en rundbågig triumfbåge med utskjutande sidopilastrar samt ett förhöjt korgolv med två trappsteg som sträcker sig åt väster till triumfbågens slut. Taket består av ett vitputsat kryssvalv. I den södra väggen finns en rundbågig fönsteröppning. Åt norr leder en mycket liten dörrnisch med rakt överstycke in till sakristian. Dörren, som sannolikt är medeltida, består av två breda ekplankor med gångjärn och en liten dragring i smide. Altaret, med altaruppsats samt flankerande kyrkvärdsbänkar, står dikt an den raka östväggen. Framför finns en mycket liten altarring.
DOPFUNT - Invid triumfbågens norra sida står en åttasidig dopfunt som sannolikt är från första hälften av 1900-talet. Funten, som är låg och har bägarform består av fot, cuppa och lock av trä som marmorerats i grågrönt. Dopvattnet hälls i ett löst dopfat som ställs ovanpå "cuppans" lock. Varannan sida på "cuppan" är dekorerad med en liten, utskuren blomma. I vapenhusets nordvästra hörn finns en fot av sandsten till en, troligen, medeltida dopfunt.
ALTARE, ALTARUPPSATS OCH ALTARRING - Altaret är murat och har vitputsad front och träinklädda sidopartier. Den tjocka altarskivan, som har hög ålder, är av kalksten och avsmalnande nedåt. På vardera sidan av altaret finns en mindre kyrkvärdsbänk som ansluter till syd- respektive nordvägg.
Altaruppsatsen, som tillkom 1743, är ett träsnideriarbete i provinsiell barock. Uppsatsen har en arkitektonisk uppbyggnad med predella och ett mittparti med två vridna kolonnetter som bär upp ett listverk. Överstycket, som är triangelformat, består av ett utskuret akantusbladverk som omger en rundel med ett målat gudsöga omgivet av en strålgloria. Mittpartiet består av en fyllning med uppskjutande mittdel, i vilken träskulpturer föreställande Jesus på korset flankerad av Jungfru Maria och lärjungen Johannes. Mittdelens sidor är prydda med ett bladverk likt överstyckets. På predellans mittdel står det skrivet: "Tänk på Jesum Christum". Färgsättningen går i mörkt brunt med ett bladverk i brunt, blått, rött och grönt samt med vissa bronserade detaljer.
Altarringen, om/nybyggd 1913-14, står på ett golv av bredare, äldre golvbrädor som är upphöjt ett steg. Altarringen, som är ungefär lika bred som altaret, är femsidig och har öppningar åt norr och söder. Ringens barriär består av rektangulära fyllningar med ytterligare en rektangulär, utanpåliggande fyllning på dessa. Barriären är målad i vitt och ljusblått med mörkare blå fyllningslist. Knäfall och armstöd är klädda i ett gult tyg liksom den knäfallspall som står placerad närmast altaret.
KYRKVÄRDSBÄNKAR - Bänkfronterna och dörrarna, från 1721 och målade 1776-79, har smidesgångjärn och är grovt marmorerade i vitt och blått. Dörrarnas speglar är bemålade med en naturalistiskt avbildad blomsterbukett på en vit botten. Bänkarnas bas är målad brungrå och den övre listen är kraftigt profilerad. Psalmbokshållaren, mot altaret, samt övrig insida är målad ljust grå. Sittbänk och ryggstöd togs bort ur båda bänkarna 1951.
SAKRISTIAN är belägen två steg ned jämfört med det förhöjda korgolvet. Dörren sitter placerad mitt emellan två dörrnischer med olika höjd. Sakristians tak är ojämnt tunnvälvt. Den djupa fönstersmygen åt öster är oregelbundet rundbågig. Fönstret är rektangulärt och består av en luft vars yttre ruta är blyspröjsad med antikglas. Invid den norra väggen finns ett större skåp, sannolikt från 1913-14, av vitmålat trä för bl.a. textilförvaring. Invid det sydvästliga hörnet finns ett intill väggen byggt elskåp. Öster om dörren, invid den södra väggen, finns ett mindre altare.
VAPENHUSET är rektangulärt till sin planform och har putsade väggar lika kyrkorummets, ett golv belagt med rektangulära kalkstensplattor samt ett platt, äldre trätak som målats grått. Åt norr finns ett något utstickande vindfång med en recent pardörr med stickbågigt överstycke. Dörrbladen är beklädda med omålad, profilerad träpanel som lagts på diagonalen.
Ytterdörren, som har samma form, är äldre och svartmålad på insidan. Utmed den östra och den västra långsidan finns bänkar med gavlarna kvar, sannolikt är det återanvända bänkar från en tidigare bänkinredning. Ovan dessa, samt på sydväggen, sitter stora delar av den äldre läktarbröstningen som är målad av Mattias Hasselberg 1776. Över- och underlist är marmorerade likt kyrkvärdsbänkarna medan fyllningarna är prydda med målningar föreställande Kristus och apostlarna i helfigur. Ramverket är blåmålat och man kan skymta rester av text under och över fyllningarna.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
MARKA KYRKA är byggd under 1100-talet och 1200-talets första hälft. Materialet är tuktad sandsten med liten inblandning av kalksten. Sakristian, som har en stomme av gråsten och kalksten, är av okänd datering men är sannolikt, likt kyrkans kryssvalv, senmedeltida. Enligt iakttagelser under renoveringen 1913-14 skall det finnas medeltida målningar i koret. Dörren mellan vapenhuset och kyrkorummet är den ursprungliga norrportalen medan sydportalen är igensatt och nu markerad med en rits i putsen utvändigt. En inventarieförteckning från år 1566 berättar om bristen på inventarier i kyrkan: "Kalken toghu fienderna, läs danskarna, bort och vad annat här var".
1721 ersattes bänkbrädor på bockar med en sluten bänkarinredning med dörrar som användes fram till år 1914. Altarprydnaden tillkom 1743 och även predikstolen är från 1700-talet. Under detta århundrade upptogs också större fönster. 1750 nedtogs kyrkans sekundärt tillbyggda, medeltida torn till långhusets takfot. Av materialet byggdes det stora vapenhuset på norrsidan. Då tornet togs bort byggdes 1752 en klockstapel i vilken en storklocka från år 1583 hänger samt en lillklocka som är gjuten hos Nils Billsten år 1751.
1776 ersattes en mansläktare i väst av två läktare, en ny mansläktare på västra gaveln och en kvinnoläktare på norra långsidan. Invid altaret uppfördes kyrkvärdsbänkar och en bänk sattes upp på kyrkans södra sida framför predikstolen. Läktarbröstet pryddes 1779 med målningar av Mathias Hasselberg, bördig från Sjötorp, Marka. Samtidigt målades bänkinredningen, fönstren markerades med draperimålningar och altaruppsatsen bättrades. Triumfbågen dekorerades med målningar föreställande Kristi födelse och tribunbågen med målningar av Johannes som ser ut över Jerusalem, på norra väggen målades Jesu dop. Enligt kyrkobeskrivningen från 1780-talet fanns ingen orgel vid denna tid.
1911, när nästa stora renovering planerades, skrevs att kyrkan i västväggen hade en smal trappa från tornet, att rester av gamla stenbänkar syntes i tornrummets golv, under predikstolen på södersidan fanns rester av ett sidoaltare samt att det i korets östvägg fanns ett igensatt romanskt fönster. På norrläktaren fanns två bänkrader och på den västra läktaren stod orgeln. På vinden kunde man se spår av ett platt trätak och kyrkans yttertak bestod av ett undertak av ekspån täckt med rött lertegel. Fönstren har sannolikt tagits upp till nuvarande storlek under 17- 1800-talet. Kaminen stod i det nordöstra hörnet. Altaret var murat med kalkstensskiva och relikgömma på norra sidan.
1913-14 genomfördes renoveringen under ledning av arkitekt Anders Roland. Nu putsades kyrkan om in- och utvändigt, yttertaket lades om och en ny ytterdörr tillkom åt norr. Invändigt lades vapenhusets stengolv om och resten av kyrkan fick nytt trägolv. Ny bänkinredning sattes in, altarringen byggdes ny med återanvändande av virke från den tidigare, sakristiedörren förhöjdes och orgeln fick en ny fasad. Nya fönster, blyspröjsade som de tidigare, sattes in och det tidigare igensatta norra fönstret togs upp och glasades. Läktarna i väster och norr revs och ersattes av orgelpodium i väster. Läktarbarriären från den rivna läktaren sattes upp på väggen i vapenhuset. Det västra fönstret i söderfasaden höjdes. Arkitekten tror att detta fönster är relativt nyupptaget eller möjligen från 1700-talet. Vid grävningar i golvet hittades ett dopfuntsfundament i torndelen.
Kyrkan restaurerades 1951 under ledning av arkitekt Ärland Norén då nya fönster (förslag fanns att minska fönsterstorleken) med antikglas och blyspöjs samt en ny bänkinredning sattes in. Kyrkan kalkades om invändigt. Kaminer togs bort då elektrisk värme, belysning och klockringning installerades. Radiatorer installerades i kyrkvärdsbänkarna. De fasta, äldre inventarierna renoverades och konserverades.
1991 fick norrporten i vapenhuset en ny utvändig trappa. 1995 renoverades kyrkan utvändigt. Kyrkans tak täcktes med nytt, enkupigt lertegel från Vittinge ovan ett äldre spåntak och ny masoniteskiva, taket fick nya takrännor och stuprör samt vindskivor. Kyrkans tidigare puts togs ned, en murverksdokumentation genomfördes, fasaderna putsades om och i samband med detta togs delar av ett äldre sydfönster fram och andra byggnadsdetaljer markerades med ritsar i putsen.

MARKA KYRKA har ett högt rektangulärt långhus, lägre och smalare kor med rakt avslutad östvägg, en till koret tillbyggd sakristia samt ett stort vapenhus mitt på långhusets norra sida.
TAK - Alla byggnadsdelar täcks av sadeltak täckta med enkupigt lertegel. Vindskivorna av trä är tjärade och hängrännor och stuprör är av koppar.
FASADER - Fasaderna är nyligen slätputsade och kalkade vita. Ritsar i sydfasadens puts markerar en tidigare sydportal samt delar av en medeltida fönsteromfattning.
FÖNSTER - Kyrkans fönsteröppningar är högsmala och rundbågiga och nedtill i varje fönsternisch finns en solbänk av sedimentär bergart. De kopplade fönsterbågarna, som är målade gråa, sitter något indragna i fasadlivet. Bågarna, som sannolikt tillkom vid renoveringen 1951, har korspost och hörnbeslag samt blyspröjs med antikglas i innerbågen.
Sydfasaden har två större och en mindre fönsteröppning, norrfasaden har en större fönsteröppning öster om vapenhuset och väster om, en lågt sittande, medeltida fönsteröppning vars fönsterluft är liten med stickbågigt överstycke. Fönsternischen är i sandsten och den övre delen är i form av ett trepass. I östfasaden finns ett igensatt fönster i form av en överputsad nisch. Ovan entrén i vapenhuset finns ett litet, stickbågigt fönster vars ytterruta är småspröjsad med antikglas. Ett likadant finns i sakristians östfasad.
PORTAR - Kyrkans enda ingång finns i norra fasaden på vapenhuset. Öppningen är stickbågig och dörren är en brunmålad pardörr, sannolikt från 1913-14. Den övre delen av dörrbladet är klädd med profilerad panel som lagts diagonalt medan den nedre tredjedelen är beklädd med liggande panel. Utanför porten finns en relativt stor, trappa i kalksten (1991) med räcke av svart smide.