LUTTRA KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
LUTTRA KYRKA - Den ursprungliga romanska kyrkan uppfördes sannolikt under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Åldern på sakristia, vapenhus och torn är osäkra. Sakristian och vapenhuset fanns dock vid avbildningen i Peringskjölds Monumenta vilket innbär att de uppförts före 1600-talets slut medan tornet är något senare. Kyrkorummet har kryssvalv som sannolikts slagit under senmedeltiden.
Enligt en inventering från 1820-30 skall kyrkan vid denna tid ha en altartavla från 1752 i "platt stil" som föreställer Jesus ätande "påskalammet" samt en läktare med ett läktarbröst som är dekorerat med bibelord, verser samt en inskription att kyrkan blev målad 1769. Man skriver också att kyrkan har ett lågt torn "utan spets" vilket kan tala för att huven och lanterninen tillkommit efter denna tid.
Kyrkan skall, enligt en inventering 1918, ha genomgått en renovering 1901 då bland annat ny bänkinredning och predikstol tillkom och västläktaren uppfördes. Predikstolen, från omkring 1700, i provinsiell barock förvarades under denna period på vinden. Som altarprydnad användes vid denna tid rester av den gamla läktarbröstet.
1928 genomgick kyrkorummet en större renovering under ledning av arkitekt Knut Nordenskjöld. Kyrkan putslagades och målades in- och utvändigt, nya innanfönster sattes in, skorsten till kaminen byggdes, bänkgavlarna byggdes om, mittgången med äldre gravhällar ersattes med nytt trägolv, ny psalmnummertavla sattes in, ett altare av trä uppfördes, innerdörrarna moderniserades genom att skivor sattes på och pärlspåntstaket i vapenhuset spacklades över, eller eventuellt, byttes ut. Den äldre predikstolen konserverades av KJR Johansson, fick nytt underrede och trappa och sattes upp på långhusets norra sida.
1955-56 genomfördes nästa renovering, denna gång under ledning av arkitekt Rolf Berg. Utvändigt putsades kyrkans fasader om, ny ytterport sattes in och taktäckningen på tornet byttes från plåt till furuspån. Invändigt putsades och målades kyrkan om, bänkkvarteren glesades ut, sakristian fick nya skrudskåp, träaltaret från tidigare renovering ersattes av ett nytt murat altare av sten och altarringen kortades av. Kyrkans rötskadade fönster byttes ut, vapenhuset fick nya fönsterbågar. Nya ytterportar av ek tillverkades för söderporten och sakristiedörren samt en ny dörr sattes in mellan vapenhuset och långhuset. Det främsta bänkparet togs bort för att den medeltida dopfunten i sandsten skulle kunna omplaceras från sakristian till koret. Altaruppsaten, predikstolen, bänken i vapenhuset samt fattigbössan konserverades av Olle Hellström.
1991 renoverades tornet utvändigt genom att putsen togs ned, murverket undersöktes och fasaden fick en ny snutputs. Trävåningen fick ny panel som målades med en röd linoljefärg samt att spåntaket tjärades.

LUTTRA KYRKA är en enskeppig salskyrka med ett litet långhus med orgelläktare i den nedre delen av, det något smalare, västtornet som är en integrerad del av kyrkorummet. Till långhuset finns ett tillbyggt vapenhus i söder, ett smalare och lägre kor i öster med rak avslutad östvägg samt en till koret tillbyggd sakristia åt norr. Kyrkans innerväggar är putsade och målade i gråvitt.
LÅNGHUSETS östra del täcks av två vitputsade, sannolikt senmedeltida, kryssvalv medan den västra torndelen täcks av ett flackt tunnvalv av smala, vitmålade brädor. I en djup nisch mitt på den södra fasaden finns kyrkans huvudentré från vapenhuset. Dörren, som är nytillverkad och sitter i en äldre karm, är av vitlaserat trä. I långhuset finns två fönster åt söder och tre åt norr. Fönsteröppningarna längst åt väster, i tornkroppen, är högre än de övriga.
Långhusets och korets golv består av lackade furubrädor. Åt söder finns två öppna bänkkvarter om 4+5 bänkar och i norr ett kvarter om12 bänkar, utan bänkskärmar. Längst åt väster har en bänk på var sida tagits bort för att frilägga ytor för förvaring bl.a. av lösa stolar. I långhusets nordöstra hörn finns kyrkans predikstol. På sydväggen, ovan dopfunten, finns en mycket enkel, utfällbar psalmnummertavla. På syd- respektive nordvägg finns även två bemålade träskulpturer, en på var sida, sannolikt från 1700-talet, av evangelisterna Markus och Johannes med sina symboler. Eventuellt kan de ursprungligen ha suttit på predikstolen och avlägsnats när denna byggdes om. Ovan mittgången hänger två ljuskronor i mässing och invid mittgångens slut under läktaren finns en flyttbar kappängare i trä.
FÖNSTER - Kyrkan har segmentbågeformade fönstersmygar som är putsade likt väggen. Fönsterbågarna, de yttre äldre och de inre nyare, är vitmålade. Innerbågarna, som sannolikt sattes in 1928, är försedda med blyspröjsat antikglas i olika färger medan ytterbågarna är spröjsade i mindre rutor. Långhusets fönster har olika indelningar; tre fönster har korspost, de två västra endast en luft.
BÄNKINREDNING - Troligt är, att bänkarna sattes in 1901, fick nya gavlar 1928 och byggdes om igen 1955-56. Bänkarna är målade i två skarpa, gröna kulörer och deras enkla sidostycken har vardera en rektangulär fyllning med röd fyllningslist. Under bänkarna finns bänkvärme.
ORGELLÄKTARE, ORGEL OCH TORNVÅNING - I långhusets sydvästra hörn finns en svängd trappa, med lackade steg, upp till läktaren som med största sannolikhet är från renoveringen 1901. Handledarna utmed väggen är moderna i lackat trä. Läktarbröstningen är försedd med fyllningar och färgsatt likt bänkinredningen i kyrkan. Ovan den låga läktarbröstningen finns ett säkerhetsräcke i metall. Läktaren har likadana golv som kyrkorummet och större delen av utrymmet upptas av orgelverket och dess spelbord.
Utmed den norra väggen leder en recent, enkel trätrappa upp till tornets tredje våning. Genom en lucka i form av en söndersågad spegeldörr, kommer man till våningen där två klockor hänger och där orgelfläkten är placerad. Kyrkans orgel har nio stämmor och är uppförd av Liareds Orgelbyggeri 1950. Orgelfasaden, som likt spelbordet är grönmålad, är enkel och odekorerad med synliga pipor och en något upphöjd mittdel.
PREDIKSTOLEN är ett träsnideriarbete i provinsiell barock. Korgen vilar på en underbyggnad i trä från 1928 som är målad till att likna stenkvadrar. Korgen är fyrsidig och varje hörn markeras av en vriden kolonett. I sidornas tre södra fyllningar står träskulpturer av Matteus, Salvator Mundi och Lukas. Dessas namn är skrivna på korgens nedre del medan korgens övre del smyckas av ett kraftfult listverk. Hela korgen är färgsatt i brunt, rött och blått med förgyllda detaljer och lister. Korgens golv och svängda trappa åt söder (1928) är av lackat trä.
DOPFUNT - I långhusets sydöstra hörn står en medeltida dopfunt på en golvavsats av kalksten. Cuppan och foten, som tillsammans har bägarform, är dekorerade med enkla, horisontella rundstavslister. Ovanpå cuppan finns ett dopfat i mässing.
KORET har en rakt avslutad östvägg ochavskiljs från långhuset genom en rundbågig triumfbåge och ett upphöjt korgolv täckt av relativt nylagda, lackade furubrädor. Golvet, som har förlängts c:a en meter åt väster, sticker utanför triumfbågen och når till predikstolens trappa. Koret täcks likt långhuset av ett kryssvalv. Åt söder finns ett mindre fönster med korspost. I korets norra vägg finns en liten, rundbågig öppning som leder in till sakristian. Dörren har en utanpåliggande fyllning och är målad vit. På altaret, dikt mot östväggen, står en äldre altaruppsats.
ALTARE, ALTARUPPSATS OCH ALTARRING - Altaret beststår av grovt huggna kalkstenskvadrar och murades 1928. Den breda altarskivan av polerad kalksten är rundad och har ingraverade konsekrationskors. På altarets front finns en rektangulär nisch i vilken en träplatta placerats. Plattan har en polykrom, utskuren reliefbild av Guds lamm i en strålgloria. Altaruppsatsen är ett bildhuggeriarbete med drag av provinsiell senrenässans och barock och har en arkitektonisk uppdelning. Sannolikt är detta den altartavlan från 1752, i "platt stil", som omnämns i inventeringen 1820-30. Mittdelen består av två fyllningar med ram i form av rundbågiga valvöppningar med målningar av apostlarna Petrus och Paulus. På predellan finns en driven målning föreställande Nattvardsscenen. På ramverket finns utskurna detaljer i form av förenklade myntkedjor och solhjul.
Framför altaret finns en mycket liten altarring (1901?) som står fristående på golvet och inte ansluter till östväggen. Barriären består av svarvade balusterdockor som målats i en gråblå kulör. Armstöd och knäfall är klädda med ett beige tyg.
VAPENHUSET är rektangulärt till sin form, golvet är belagt med kalkstensplattor och äldre gravhällar som idag är helt täckt av en brun matta. Väggarna är putsade och vitmålade likt kyrkan i övrigt. Taket är ett flackt tunnvalv med en recent takpanel (1928?) som laserats brun. I den östra väggen finns ett rektangulärt, kopplat fönster (1955-56) i en djup fönstersmyg. Fönstret är blyspröjsat med antikglas. Utmed östväggen finns en äldre bänk av trä. Invid västväggen finns två höga, recenta förvaringsskåp av vitlaserat trä.
Passagen till långhuset sker genom en enkel, romansk sydportal av sandsten. Då vapenhusgolvet ligger en nivå lägre än övriga kyrkan finns ett trappsteg i kalksten samt en reversibel handikappramp. Vapenhusets ytterdörr sitter i en djup nisch och är en recent, inåtgående dörr bestående av lackad lockpanel.
SAKRISTIAN ej besökt (låst vid inventeringstillfället).

LUTTRA KYRKA har ett rektangulärt långhus med tillbyggt vapenhus åt söder och ett något smalare torn med andra våning i trä åt väster. Åt öster finns ett smalare och något lägre kor med rakt avslutad östvägg som har en vidbyggd sakristia åt norr. Sakristians östfasad ligger i liv med korets östvägg.
TAK - Kor, långhus och vapenhus har sadeltak som är täckta av tvåkupigt tegel. Tornets tak består av en spåntäckt huv med en helt sluten lanternin som kröns av ett kors. Kyrkan har hängrännor och stuprör i plåt samt rödmålade vindskivor.
FASADER - Kyrkans fasader är spritputsade (KC-puts?) och vitkalkade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar. Tornets första våning är murad med en stomme av sandsten, kalksten och gråsten. Fasaden är snutputsad och vitkalkad. Åt väster finns en spetsbågig, medeltida fönsterbåge framtagen i murverket. Tornets andra våning är byggd i trä med en fasad av stående locklistpanel som målats röd. Åt väster, söder och norr finns svartmålade, rektangulära ljudluckor och åt öster en mindre lucka under taket.
FÖNSTER - Kyrkans fönsternischer är segmentbågeformade och har solbänkar i kalksten. Fönsterbågarna, som är målade i engelskt rött och är spröjsade till mindre rutor, sitter något indragna i fasaden, ett åt söder i koret, två åt söder och tre åt norr i långhuset. Sakristian har, i den norra fasaden, ett spröjsat fönster med mittpost och rakt överstycke. Ytterbågen är äldre än innerbågen som har antikglas.
PORTAR - Kyrkans huvudingång sker genom en rundbågig port i söderfasaden på vapenhuset. Dörren, som sattes in 1955-56, är klädd med horisontella band med svart plåt. Utanför finns två avsatser i kalksten och på väggen en modern armatur. Sakristian har en dörr, även denna från 1955-56, av stående, svartmålad panel.