GUDHEMS KYRKA

GUDHEMS KYRKA är en enskeppig salskyrka som åt öster avslutas av ett tresidigt kor och åt väster av ett klocktorn med vapenhus i första våningen.
LÅNGHUSET har tre rundbågiga fönster med djupa fönsternischer på sydväggen och två på norra väggen. Vid fönstren samt på orgelläktaren finns tre- och fyraarmade ljushållare i mässing. Den nedre hälften av de putsade väggarna är svampmålad med kalkfärg i en vitgul kulör. Övre hälften av väggarna är ljust beige och avslutas upptill av en polykromt målad list med dekor i form av fyrpass. Taket, som har treklöverform, är klätt med pärlspåntspanel som målats i en vitgul nyans. De synliga takstolsparen, 6 stycken, har utskurna detaljer och är målade i beige och engelskt rött. Från taket hänger tre ljuskronor i mässing.
Långhusgolvet består av 19 stycken äldre gravstenar, varav några är porträttgravstenar från 1600-talet samt stenplattor i kalksten. Dikt intill syd-, respektive nordväggarna, finns slutna bänkkvarter med elva bänkar på vardera sidan. Framför det norra bänkkvarteret står predikstolen med tillhörande ljudtak. Öster om predikstolen finns en djup dörrnisch med en modern, vitmålad dörr som leder in till sakristian.
I långhusets nordöstra hörn hänger en glasmonter som innehåller en gipsavgjutning av en medeltida pietàskulptur vilken fanns i kyrkan till 1923 då den såldes till Göteborgs konstmuseum. I det sydöstra hörnet finns en enkel psalmnummertavla och framför denna en medeltida dopfunt samt en modern, fristående ambo av furu. I väster finns en orgelläktare. Under läktaren, vars tak består av panel, målad i en vitgul färg, finns två takarmaturer av grönt, blyinfattat glas. Väster om bänkarna, på norra sidan, finns ett bokbord och en ljusbärare. På den södra sidan finns en tavla med "Series Pastorum".
BÄNKINREDNING - Bänkskärmarna pryds av enkelt profilerade fyllningar som är marmorerade i olika färger. Dörrarna, som är ovanligt breda och har utanpåliggande gångjärn, har fyllningar lika frontpartiets. Ryggstöd och sittbänkar, som undertill har inbyggda bänkvärmare, är laserade i rödbrunt. Tre bänkar går in under läktaren. Bänkinredningen sattes in vid renoveringen 1951-52.
PREDIKSTOLEN, vars korg är femkantig och vilar på en liten pelare av trä, är av modernare modell från 1951-52 med en trappa åt öster. En ny trappa sattes dit vid renoveringen 1999-2000. Varje sida av predikstolen har en profilerad fyllning, liksom trappans räckverk. Predisktolen pryds sedan 1977av Eva Spångbergs relieffigurer av Jesus och de fyra evangelisterna. På predikstolen står en äldre ljushållare i form av en bemålad puttifigur i trä. Ljudtakets undersida pryds av en sol i relief och på taket finns fialer och i mitten en kula med ett kors ovanpå.
ORGELLÄKTAREN, som är ovanligt djup, har en rakt avslutad läktarbröstning prydd med fyllningar lik bänkarnas, dock med en ljusare färgsättning där fyllningen är gulbeige istället för marmorerad. Läktaren vilar på åtta enkla pelare i trä. På bägge sidor om orgeln är golvet upphöjt i gradänger på vilka enkla, äldre bänkar av trä är placerade, fyra på södra sidan och fem på den norra. Golvet är beklätt med en matta.
ORGELN har ett femdelat frontparti i eklektisk stil målat i grått. Orgelns spelbord står separat och vänt mot kyrkorummet. På den södra sidan av läktaren finns en nyare orgel.
KOR - Övergången mellan långhus och kor markeras av ett förhöjt korgolv och en triumfbåge som är dekormålad med kvaderstensimitation samt ett gotikinspirerat, polykromt dekorband. Korets tre väggar, där väggfälten är avfärgade i en vitgul färg, inramas av rundbågiga nischer som är dekorerade likt triumfbågen. Taket består av ett stjärnvalv vars gördelbågar markeras av rundlister och dekormåleri. I valvets mitt finns måleri i guld och blått och från denna runda markering hänger en liten ljuskrona av mässing.
Åt öster finns en rundbågig fönsternisch i vilken ett blyinfattat fönster är placerat. Motivet är "Drottningen och Himlakonungen" och är utfört av Harald Lindberg 1951-52. I korets södra vägg finns ett fönster och i det nordvästra hörnet av koret står den förra altarfiguren, en gipsavgjutning i förminskad skala av Thorvaldsens Kristus.
ALTARE OCH ALTARRING - Altaret, som är uppmurat av kalk- och sandsten, är placerat några decimeter från östväggen. På altaret finns ett enkelt krucifix. Altarringen, som ansluter till väggen, har en front med profilerade balusterdockor målade i marmorimitation. Knäfall och armstöd är klädda i ett rött tyg. Altarringen sattes in vid renoveringen 1999-2000.
VAPENHUSET är placerat i västtornet. Golvet är belagt med kalkstenskvadrar och väggarna är putsade och målade med en ljus färg. Åt söder finns en fönsternisch. Åt öster leder en omålad pardörr av trä, relativt modern, in till en värmesluss där ytterligare en pardörr, något äldre och bemålad, leder in till kyrkorummet. Utmed den norra sidan går en smal, böjd trappa av kalksten med enkel, smidd handledare upp i tornet. I trapploppet finns tre rundbågiga fönster åt norr. Dessa har fönsterbågar med spröjs av gjutjärn (1900). Mot vapenhuset finns en modern, gles gallerdörr med lås. Öster om denna leder en äldre fyllningsdörr, med galler av trä ovanför, ned till ett litet källarrum under tornet. I vapenhuset är två runstenar och en äldre gravsten uppställda mot väggarna.
TORNVÅNINGAR - Tornets andra våning har trägolv, putsade väggar och pärlspåntat tak. Åt öster leder en tresprångig dörrnisch med en äldre, fylld pardörr in till orgelläktaren. Denna våning har två rundbågiga fönster åt söder och en trappa av trä leder upp till nästa våning. Trappan är underbyggd med pärlspontspanel för att åstadkomma förvaringsutrymmen. Tredje våningen har ett enkelt trägolv och direkt ovanför trappan finns en inbyggd "bod" av trä. Här förvaras äldre inventarier från kyrkan. Till vänster om boden leder en ännu enklare trappa upp till fjärde våningen där de två klockorna hänger.
SAKRISTIA - Kyrkan har en ovanligt stor sakristia med rektangulär form och en tresidig östvägg. På mitten av denna vägg finns ett mindre altare av trä och ett krucifix samt en mindre dopfunt. I den norra väggen finns fyra rundbågiga, smala fönster som är kopplade. Mot den västra väggen har man satt upp det äldre, blyinfattade korfönstret (polykromt) som har fönsterbåge av gjutjärn.
Direkt till vänster, från kyrkorummet sett, finns tillfällig textilförvaring på en större hängare och en fristående kapphängare. Till höger finns en dörr in till ett kapprum. I anslutning till detta finns även pentry, toalett samt en ytterdörr. Alla golv är belagda med golvtegel och väggarna är putsade i en ljsu färg. Dörrarna, som är ådermålade i olika nyanser av beige och grönt och har falska speglar, är ursprungliga från uppförandet 1979.

GUDHEMS KYRKA - Församlingskyrkan är en enskeppig salskyrka av sten med torn åt väster och ett fyrasidigt kor åt öster.
FASADER - Alla kyrkans väggar är spritputsade. Putsen är ofärgad (eller flagnad?) på tornet och avfärgad med en ljus kalkfärg på långhuset och koret. Tornkroppen, som är smalare än långhuset, är fyra våningar hög med ett utstickande, femsidigt trapptorn i en våning på den norra sidan. Tornet har en utstickande sandstenssockel som har sin fortsättning på långhus och kor där den är putsad och kraftigt vittrad. På sydfasaden finns ett epitafium av sten och på norrfasaden, mellan fönstren, finns en äldre gravsten.
TAK - Långhuset har ett sadeltak täckt av femkantiga skifferplattor och valmat över korpartiet. På östra taknocken sitter en vindflöjel. Hängrännor och stuprör är av koppar. Torntaket är täckt av kopparplåt i småformat med förskjutna hakfalsar. En lanternin, med "kupol", spira och ett, delvis förgyllt, kors kröner taket. Allt är klätt med kopparplåt. Under tornets takfall finns en slätputsad list och en profilerat, vitmålad gesims.
FÖNSTER - Åt norr och åt söder har långhuset två respektive tre djupa fönsternischer med solbänkar i sandsten. Ett liknande fönster finns även på korets södra fasad. Fönsterbågarna är kopplade, målade i gråblått och har korsposter som delar fönstren till fyra lufter. De undre lufterna i varje fönster är spröjsade till sex rutor och de övre till fyra rutor med rundbågigt överstycke. På kordelens östfasad finns ett rundbågigt, smalt fönster med enkel ytterbåge i metall.
Åt söder, i tornets andra våning finns två fönster med smårutiga gjutjärnsspröjs på diagonalen samt tre likadana fönster i trapphuset på norra sidan. På tredje våningen finns, åt väster, norr och söder, mindre, rektangulära fönster med solbänkar. Fjärde våningen har fyra par rundbågiga tornluckor med solbänkar och jalusipanel i trä.
PORTAR - I tornets västfasad finns en tresprångig, rundbågig portal. Porten har dubbla dörrblad klädda med stående pärlspont och utanpåliggande smidesbeslag i "historicerande" stil. Dörren, som är inåtgående, är oljebehandlad och är från tornets uppförande. Utanför finns en kalkstenshäll och ovanför porten finns en sten med siffrorna "1898" inmurad i liv med fasaden.
SAKRISTIA - På den norra långhusfasaden ansluter den stora sakristian. Sakristian är i en våning med skiffertäckt sadeltak, putsad som långhuset och med en slätputsad, grå sockel. Åt öster finns en modern enkeldörr av stående panel med utanpåliggande smidesbeslag. Åt väster finns en likadan dörr som leder in till en handikapptoalett. En gravsten är uppsatt på västra väggen. Åt norr finns fyra kopplade, rundbågiga fönster.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
GUDHEMS KYRKA - Av den äldsta kyrkan, uppförd under äldre medeltid, finns betydande delar kvar i långhusets västra del. Under nordiska sjuårskriget 1563-70 härjade danskarna i trakten och kyrkan brändes. Vid arkeologiska utgrävningar på 1950-talet blottlades murarna efter det ursprungliga, rakslutna koret och ett vidbyggt gravkor från 1658 för familjen Kafle-Soop på kyrkans sydsida. Såväl kor som gravkor raserades 1811-15 då kyrkan omvandlades till salskyrka med sakristian inrymd bakom altaret. Ovan altaret fanns en läktare. Tre nya, stora fönster togs upp åt söder i långhuset. Vapenhuset som var placerat i sydväst flyttades till huvudingången i väster.
1897-1900 tillfogades tornet efter ritningar av arkitekt Gustaf Pettersson (Kellman?) och en ny sakristia byggdes till i norr. Samtidigt företogs en restaurering. Kyrkan bemålades med en nygotiskt inspirerad dekor. Den östra ingången murades igen och altarets flyttades till den östra väggen där ett korfönster togs upp. Över koret slogs ett nytt valv. Kyrkan fick nya golv, nya fönster av gjutjärn och ny orgel som tillverkades av orgelbyggare Härngren från Lidköping. Det plana taket ersattes med ett nytt, treklöverformat tak. Utvändigt fick kyrkan ny spritputs, ny kopparplåt på torntaket och nya skifferplattor på resten av takfallen. Åt söder i koret togs ett nytt runt fönster upp samtidigt som de övriga av korets fönster murades igen. Som altaruppsats hade man en kopia av Thorvaldsens Jesus.
Vid restaureringen 1951-52 byggdes, på förslag av arkitekt Bernhard Schill (bygger på tidigare förslag från Ärland Noreen från 1937), ett enkelt tunnvalv under det tidigare taket. Kyrkan fick ett nytt altare i sandsten, nya fönster främst i långhuset, ny predikstol, nya bänkar med dörrar. En ny glasmålning i koret av konstnären Harald Lindberg sattes in. Elvärme och elbelysning installerades i samband med renoveringen. Den nuvarande, stora sakristian uppfördes i tegel 1979 efter förslag av arkitekt Thorsten Thorén. Denna ersatte den tidigare sakristian från sekelskiftet.
1985 renoverades kyrkans torn utvändigt och 1991-92 renoverades kyrkans tak och tornspira. Vid renoveringen 1999-2000 togs tunnvalvet bort och innertaket från 1900 frilades och restaurerades med nytt pärlspåntsundertak likt det tidigare. Dragstag sattes in och nya elledningar drogs. Altaret gjordes lägre och en ny altarring sattes in med nytt trägolv innanför. Även golvet under bänkarna byttes, bänkpanelen mot ytterväggen avlägsnades liksom en bänk på vardera sidan längst i väster. Predikstolen fick en ny, rak trappa. Samtidigt tog man upp en ny ingång mellan sakrista och kyrkorum och kyrkans interiör målades om i ljusa färger med dekor som delvis hämtats från framskrapade spår av det tidigare, nygotiska måleriet. En romansk dopfunt flyttades år 2000 till kyrkan från att tidigare ha varit uppställd i Stora Bjurums slottsträdgård.