GROLANDA KYRKA

GROLANDA KYRKA har ett rektangulärt långhus med vidbyggd, lägre sakristia åt öster samt ett fyra våningar högt torn åt väster.
TAK - Långhuset har ett sadeltak belagt med flacktegel. Sakristian har ett valmat sadeltak med samma tegel. Hängrännor och stuprör är i vitmålad plåt. Torntakets nedre del är ett tälttak med valmade hörn. I varje väderstreck finns rundade "takkupor" som infattar var sin urtavla med förgyllda visare. Därovan reser sig en lanternin med fyra sidor och avfasade hörn. På varje sida finns ett högsmalt, rundbågigt fönster som är blyspröjsat till mindre rutor. Lanterninen täcks av en tornspira krönt av ett kors på en kula. Hela torntaket med lanternin är täckt med kopparplåt med förskjutna falsar. Den lägre och smalare sakristian åt öster har ett valmat sadeltak.
FASADER - Hela kyrkan är spritputsad och avfärgad vit. Putsen är sannolikt utförd med cement eller KC-bruk. Färgen börjar att vittra så att putsen syns igenom. Upptill avslutas fasaderna längs hela byggnaden av en kraftigt profilerad trägesims målad i en ljus grå färg. Långhus och sakristia har en slätputsad, gråmålad sockel som är något utskjutande i sakristiedelen. På norra sidan, i
mitten av långhuset, kan man under denna sockel se utskjutande natursten. Eventuellt markerar denna väggpartier som bevarats från den medeltida kyrkan. Tornet har en utskjutande sockel av natursten.
FÖNSTER - Kyrkans fönster sitter i relativt grunda fönsternischer med solbänkar av kalksten. Fönster- och dörromfattningar är slätputsade. Långhusets södra och norra fasader har vardera fyra rundbågiga, spröjsade fönster (för närmare beskrivning se interiörbeskrivning). På långhusets östra fasad, ovanför sakristian, finns i gavelfältet, ett stort, spröjsat lunettfönster. Ovan detta, i gavelspetsen, sitter ett rundfönster med spröjs i "blomform". I tornets första våning finns åt norr- och söder fönster lika dem i långhuset.
Tornets tredje våning markeras av rundfönster åt söder, väster och norr. Fjärde våningen har, i varje väderstreck en rundbågig, slätputsade nisch med två ljuduckor som skiljs åt med en trymå. Luckdörrarna är beklädda med liggande, profilerad
panel som målats gråblå. Sakristians östra och norra fasader har varsitt rundbågigt fönster.
PORTAR - Mitt på den södra fasaden finns ett utstickande, putsat vindfång med runt, kopparklätt tak. Portalen är slätputsad och tresprångig. Porten består av en äldre pardörr där varje dörrblad har fyra fyllningar. Dörrarna är målade i en röd förg som har mattats och flagnat. Ovanför portiken finns en hängarmatur och taket kröns med en kula av koppar. I grusgången utanför porten ligger en äldre gravsten.
Tornet har en västportal med en, från fasadlivet, svagt utskjutande, slätputsad portik. Upptill avslutas den med en putsad, profilerad list och nedtill finns en tröskel i kalksten. Utanför finns en platta i form av en äldre gravstenshäll av sandsten. Portalen är fyrasprångig och lik söderportalen till sin utformning. Även den rundbågiga pardörren liknar söderportalens. I gavelfältet ovanför porten finns ett överljus i form av ett lunettfönster. Ovanför portalen sitter en inskriptionstavla som anger byggår och dåvarande regent.
På sakristians södra fasad finns en äldre dörr klädd med profilerad panel i fiskbensmönster. Trappan som leder till dörren har sex trappsteg i nyare kalksten med ett enkelt räcke i svart smide.

GROLANDA KYRKA är en enskeppig salskyrka med rakt avslutat korparti, sakristia bakom korväggen i öster och vapenhus i västtornet.
LÅNGHUS - Kyrkorummet är högt, brett och ljust med tunnvälvt trätak.Takpanelen, som är målad vit, avslutas nedtill med en blåmålad taklist med röda tandsnitt. Längs korväggen är listen endast målad på putsen och saknas i väster. Från taket hänger två större ljuskronor i mässing, en över vardera bänkkvarteret. Kyrkorummets golv består av ett lackat trägolv, såväl under bänkkvarteren som i koret. Åt söder flankerar två rundbågiga fönstersmygar den södra porten som är en äldre, inåtgående pardörr med utanpåliggande smidesbeslag i form av en "kringla". Varje dörrblad har tre fyllningar. Fyllningarna är marmorerade i gråblått, fyllningslisterna är blå och ramverket ljusare gråblått. Dörren leder in till ett vindfång med kalkstengolv, putsade väggar och ett äldre tak av breda, obehandlade ekplankor. Ytterdörren liknar den inre. I långhusets norra vägg finns fyra fönster.
FÖNSTER - Fönstersmygarna är putsade och har samma gulvita ton som väggen. Varje fönsterbåge har en mittpost med två korsposter samt överst en luft med rundbågigt överstycke. Innerbågarna sattes in vid en renovering 1913. I ytterbågen är de nedre fyra lufterna blyspröjsade till sex rutor och den övre i "tårtbitar". Inner- och ytterbåge är målade i gråblått. Fönstren är mycket lika de i Brismene kyrka från samma år.
BÄNKAR - Längs sydväggen finns två slutna bänkkvarter med sju respektive fem bänkar räknat från öster. Längs nordväggen finns ett kvarter med fjorton bänkar. På ömse sidor, under läktaren, har man tagit bort ett flertal bänkar. Bänkkvarteren har rundade hörn. De står direkt på trägolvet, ansluter mot ytterväggarna genom en enkel bröstning och och mot golvet med en gråblå list. Fronter och dörrar består av ramverk med enkla fyllningsspeglar. Dörrarnas fyllning är marmorerade i gråblått. De större frontfyllningarna är laserade i gröngrått likt hela ramverket. Listerna i överstycket och fyllningslisterna är färgsatta i gråblått, grågrönt och engelskt rött. Ryggstöden, som likt sittbrädan är laserade i dovt rött, har fyra fyllningar. Bänkarna - mycket lika de i Brismene kyrka - är sannolikt från ombyggnaden 1863 men ombyggda 1951-53.
ORGELLÄKTARE - Åt väster finns en orgelläktare med ett undertak . Borttagandet av bänkar har skapat plats för läktarunderbyggnader. Läktaren vilar på fyra runda träkolonner som marmorerats likt bänkarnas fyllningar. Läktarbröstet, som består av stående träpanel, har ett
svagt utskjutande, flersidigt mittparti med rundad mitt. Bröstet har elva fyllningar, marmorerade i grönvitt, och med förgyllda fyllningslister. Nedtill och upptill har bröstet marmorerade, mörkgröna bårder och därovan en profilerad överliggare i guld och gråblått. Läktargolvet, som är mörklackat, är graderat i fyra avsatser med bänkar lika övriga bänkar, öppna och målade i
grågrönt. En bänk är borttagen på den norra sidan. Läktaren får ljus från kyrkorummets bakre fönster som sticker upp något ovan läktarhöjd.
ORGEL - Läktarorgelns fasad samt en stämma är bevarade från en orgel uppförd 1764 av Johan Ewerhardt den äldre i Skara. Denna orgel brukades fram till 1913. Den nuvarande orgeln är byggd av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping och sattes in i kyrkan 1974. Orgeln är relativt hög och naivt marmorerad i grågrönt med marmorerade fyllningar och förgyllda partier i den övre delen. Orgelns spelbord är modernt och i lackad furu. På vardera sidan om orgeln hänger, från taket, en ljuskrona i mässing.
LÄKTARUNDERBYGGNADER - Deras ytterväggar, som börjar bakom den främsta kolonnen, har målats i samma gulvita färg som övriga väggar. Dörrarna, moderna fyllningsdörrar, vetter ut mot mittgången. Åt söder finns ett mindre andaktsrum och i norr finns utmed östväggen stora, relativt nya textilskåp. Båda rummen får ljus från varsitt fönster, lika dem i kyrkorummet. Mellan läktarunderbyggnaderna bänkkvarter finns klädhängare åt söder och ljud- och ljusskåp åt norr.
KOR - Korpartiet markeras genom ett något förhöjt korgolv som sträcker sig till början av bänkkvarteren. På norra väggen finns predikstolen. Utgående från korets nordöstra och sydöstra hörn finns, utmed väggarna, långa korbänkar, färgsatta likt övriga. Invid dessa, mot korväggen står äldre psalmnummertavlor på fot. Tavlorna pryds upptill av varsin förgylld lyra. Mitt på östväggen finns altare och altaruppsats. Ovan altaruppsatsen sitter ett stort lunettfönster.
På ömse sidor om altaruppsatsen finns två dörröppningar med fyllningsdörrar, laserade i gröngrått och med gråblå foder. Dörrarna leder in till den bakomvarande sakristian. I korets södra del står en medeltida dopfunt. Mellan dopfunten och söderväggen ligger två gravstenar, en liljesten och en stavkorshäll, infällda i golvet. Ovanpå hällen står en äldre, plåtbeslagen offerkista av trä. På väggen ovanför finns ett epitafium i sandsten över översten H H Fock, död 1759, och hans fru som härstammade från Höverö. Epitafiet berättar även att de lät bygga kyrkans sakristia under vilken släktens gravkammare är belägen samt att de, tillsammans med kyrkoherde Nils Litander, lät "ånyo bygga" kyrkan 1759. Koret är belyst av en takkrona i mässing. Mellan predikstolen och främsta bänken finns en kororgel i mörkt trä samt en modern ambo som laserats grågrön för att harmoniera med inredningen. Utmed kyrkorummets väggar finns relativt moderna radiatorer för vattenburen värme.
PREDIKSTOLEN, i provinsiell barock med tillhörande ljudtak, är tillverkad av Ullbergska verkstaden i Velinga runt mitten av 1700-talet. Korgen har fem sidor med fyllningar i form av en valvbåge i vardera. I valvbågarna står utskurna träfigurer föreställande Jesus och de fyra evangelisterna. I hörnen finns vridna kolonner med kompositakapitäl. Korgens nederdel samt överliggare är försedda med kraftiga lister. Korgen vilar på en mångsidig, nedåt avsmalnande träfot som målats blå. Trappan åt öster, som är ovanligt lång, har ett räckverk med två fyllningar och överstycke och vangstycke likt korgens. En ny trappa skall ha tillkommit vid renoveringen 1951-53. Ljudtaket är överdådigt prytt med hängande festoner nedtill, bevingade änglahuvuden i hörnen och upptill rokokoinspirerade kartuscher och puttis med förgyllda blåshorn. (likt Brismene) Undertill hänger en förgylld duva. Predikstolen är polykrom där engelskt rött, blått och guld dominerar.
ALTARE, ALTARUPPSATS OCH ALTARRING - Centrerat vid östväggen står ett altare med konkavt bord. Fronten är prydd med ett förgyllt ornament i form av en uppslagen bok vilande på en växtslinga och ett palmblad. Den mäktiga, väggfasta altaruppsatsen är från senare delen av 1700-talet. Arrangemanget med två marmorerade korintiska kolonner och två halvpilastrar samt ett överstycke med kraftiga listverk präglas av barock med rokokoinslag. Upptill kröns uppsatsen av en strålgloria och i mitten finns altartavlan som är en kopia av G.Th. Taravals målning av Jesus i Getsemane. Hela altaruppsatsen är marmorerad i gråblått och har förgyllda listverk. Altarringen ansluter till väggen bakom altaruppsatsen. Inuti finns ett förhöjt trägolv som målats ljust brunt. Rundens barriär består av ett ramverk som laserats i grågrönt med förgyllda lister och kvadratiska spegelfyllningar som är marmorerade i grönbeige. Armstödet och knäfallet är klädda med röd sammet/plysch.
DOPFUNT - Romansk dopfunt med profilerad, rund cuppa på en enkel, odekorerad, rund fot som är avsmalnande nedtill.
VAPENHUS - Från långhuset till vapenhuset leder dubbla pardörrar genom ett mindre vindfång. Dörrarna är lika dem i den södra porten men sannolikt ej lika gamla. Golvet är belagt med kalkstenshällar och en äldre gravsten. Väggarna är putsade som långhusets och taket, av träpanel, har målats ljusgrått. Åt norr och åt söder finns fönster lika långhusets, men endast med ytterbåge. Huvudporten, åt väster, är en stor, inåtgående pardörr, lik söderporten, med samma beslag men större, På insidan är den laserad i brungrönt. Två enkla trätrappor innanför porten går upp till tornets andra våning. De har brunlackade trappsteg och nytillverkade (efter äldre förebild), omålade räcken av enkla spjälor. Under vardera trappan finns ett inbyggt, mindre förvaringsskåp med putsade väggar.
TORNVÅNINGAR - Andra våningen har ett äldre trägolv målat i ljustbrunt, putsade väggar och ett trätak likt vapenhusets. Räcken, lika trappans, finns som skydd vid fönstren och trappschaktet. Våningen får ljus från vapenhusets rundbågiga fönster och portens lunettformade överljusfönster. Åt öster finns ett äldre förvaringsskåp med fyllningsdörrar. På ömse sidor om skåpet finns dörrar till orgelläktaren. De är äldre fyllningsdörrar med utanpåliggande smidesbeslag och moderna handtryck. Dörrarnas övre ytterhörn är rundade för att passa in i en sekundär trävägg i en rundbåge med tornets bredd och våningens höjd. Utmed den västra väggen går en enkel trätrappa upp till tredje våningen. Denna har putsade väggar och obehandlat trägolv. Åt öster finns en metallucka som leder till kyrkvinden. Åt norr, söder och öster finns rundfönster med spröjs. Åt norr i "tårtbitsform" och i "blomform" åt övriga väderstreck. På denna våning finns ett äldre, inbyggt förvaringsskåp samt den borttagna läktarbänken. Utmed den västra väggen leder en enkel trappa upp till fjärde våningen där de två klockorna hänger. De är omgjutna 1796 men sannolikt ursprungligen medeltida.
SAKRISTIAN har ett äldre, blåmålat trägolv, ett trätak målat i gråblått och väggar lika de övriga i kyrkorummet. Åt norr och öster finns rundbågiga fönster med T-formad post och tre lufter. Mellan dörrarna i västväggen finns en grund, spetsbågig väggnisch i vilken man murat upp ett litet altare i kalksten. Mot söder finns två förrum i fil. I det yttersta finns kappavhängning och ett mindre förrådsrum. Ytterdörren är en pardörr med rundbågigt överstycke och två fyllningar. Förrummens spetsbågiga dörrkarmar saknar dörrblad.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
GROLANDA KYRKA - Den befintliga stenkyrkan uppfördes 1758-63, sannolikt med återbruk av den tidigare, medeltida, kyrkans nordvägg. Kyrkan var
först tornlös och dess tak hade valmade gavlar. Klockorna hängde i en fristående klockstapel. Kyrkans ingång liksom fyra mindre fönster fanns i västfasaden. Vid en inventering 1828 konstaterades det att kyrkan hade tre fönster åt söder, två mot norr och fyra åt väster samt att det i kyrkorummet fanns 24 "herrbänkar" på södra sidan och 21 "kvinnobänkar" invid norrväggen. Invändigt var kyrkan vitkalkad och hade brädgolv, gravstenar i korgolvet samt en predikstol (ursprungligen från Skärvums kyrka) på norra väggen. Sakristian var belägen åt öster bakom koret där även det Fockska gravkoret fanns tills det sattes igen 1860. Västtornet uppfördes 1863 och kyrkans exteriör fick samtidigt sitt nuvarande utseende som präglas av nyklassicism. Takets valmning togs bort och en portal tillkom på den södra fasaden.
I början av 1900-talet tillkom sakristians ingång åt söder. 1913 målades kyrkan om invändigt i en ljus färgsättning, nya innanfönster tillverkades och ett nytt orgelverk sattes in. Den tidigare orgeln, som uppförts 1762-64 och vars fasad sparades,hade 14 stämmor och var ett av Johan Ewerhardt d.ä:s tidigare verk. 1918 slog åskan ned i lanterninen. Den förstördes men byggdes omgående upp på nytt med samma utseende. 1925-28 installerades elektricitet via luftledning och i samband med detta renoverades kyrkan invändigt.
1951-53 genomfördes en interiör restaurering efter förslag av arkitekt Anders Ekman. Restaureringen innebar att kyrkan delvis fick nytt golv, antikglas sattes in i det västra lunettfönstret, bänkarna byggdes om och breddades, första bänkraden och de två västra bänkraderna togs bort och predikstolen fick ny trappa. Nya vindfångsdörrar samt balansdörrar tillverkades till kyrkorummet. Konservator Olle Hellström från Skara konserverade och tog fram äldre färgsättning på vissa av inventarierna. Moderniseringar skedde i form av elektisk klockringning samt ny dragning för elektriskt ljus och värme. Utvändigt lades tegeltaket om, ytterporten mot söder kläddes med kopparplåt och nya ytterbågar till fönstren sattes in. I samband med golvläggningen genomfördes en arkeologisk undersökning vilken resulterade i att man påträffade murar efter en kyrka med rakslutet kor, sannolikt uppförd under 1100- eller tidigt 1200-tal.
1974-76 konserverades orgelfasaden och ett nytt orgelverk sattes in. 1980-81 tillkom läktarunderbyggnaderna och 1987-88 genomfördes ytterligare en interiör restaurering. Denna kom att innebära en ommålning där man frångick den tidigare färgsättningen i grå och turkosa toner. Ett bänkpar längst i väster togs bort, ett nytt textilskåp sattes in och altaruppsättningen, predikstolen och orgelfasaden konserverades. 1997 lades nytt tegeltak och snickerierna utvändigt målades om.