FRIGGERÅKERS KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
FRIGGERÅKERS KYRKA - nuvarande kyrka uppfördes 1953-55 strax söder om ruinen av den medeltida kyrkan. Denna kyrka revs 1871 då en ny, stor kyrka hade rests i Torbjörntorp som en gemensam församlingskyrka. Ruinen till den medeltida kyrkan grävdes ut och frilades 1943. Redan i början på 1920-talet höjdes röster om att man åter ville ha en kyrka i Friggeråker, så efter kollektinsamlingar och donationer startade man 1950 en kyrkobyggnadsstiftelse. Den nya kyrkan, som invigdes 1955, ritades av arkitekt Rolf Berg, Stockholm. Altaruppsatsen, sannolikt sent 1600-tal, från den medeltida kyrkan restaurerades av konservator Olle Hellström och användes som altarprydnad. Den ursprungliga orgeln kom från Mössebergs kuranstalt och renoverades av Nils Johansson, Liared innan den sattes in i kyrkan. Den nuvarande orgeln byggdes 1996 av Magnussons orgelbyggeri.

FRIGGERÅKERS KYRKA är en bred enskeppig salskyrka med ett i öster rakt avslutat korparti som har samma bredd som långhuset. Koret markeras genom ett förhöjt golv samt genom en ca en meter djup nisch som följer takvalvets form. Åt norr finns en sakristia invid kordelen av kyrkan. Ingången sker i väster via ett vindfång in i långhuset. Fönstersmygarna är stickbågiga, putsade likt väggen och fönsterbänkarna är av polerad kalksten. Runt smygarna utgörs omfattningarna av ritsar i putsen. De trärena fönsterbågarna är rektangulära och kopplade. De inre rutorna består av blyspröjsat antikglas av varierande storlek. Armaturer i form av mässingsblommor finns invid takets valvbågar.
LÅNGHUS - Långhuset och koret täcks av ett gemensamt kryssvalv av oputsat tegel. Valvkapporna dras invid väggarna samman till två tegelpilastrar invid varje långsida. Den västra delen av långhuset (ca 2 meter) täcks av ett vitputsat tunnvalv. Väggarna är slätputsade och målade vita. Golvet under bänkarna är ett lackat furugolv. Mittgången är lagd av rektangulära kalkstensplattor. I den södra fasaden finns två stora fönsteröppningar plus en mindre i den västra delen. Åt norr finns ett mindre fönster i västra delen och längre österut på norrväggen ett större med murad mittpost. Rakt åt väster finns en rektangulär, bred dörröppning med en putsad och marmoreringsmålad omfattning kring en pardörr. Dörrbladen består av ramar av lackat trä med uppglasade fyllningar av blyspröjsat, polykromt antikglas. Dörren leder in till ett vindfång. Ytterdörrarnas insidor är prydda med konstsmide. På det ena dörrbladet framställs S:t Sigfrids kristnande av trakten och byggandet av den gamla kyrkan. Det andra dörrbladet ger en bild av omgivande bygd under kristuskorset samt av det nya kyrkbygget. Ovan porten finns en textiltavla med geometriska mönster. Norr om dörren finns en garderob med trädörrar inbyggd i väggen. Söder om ingången står en orgel placerad på en golvplatå. I golvet, öster om orgeln, finns en lucka i golvet som leder ned till ett mindre källarrum.
BÄNKKVARTER - Åt norr och söder står fristående originalbänkar i kvarter om sju bänkar per sida. Bänkarna har en enkel och modernistisk utformning med grönlaserade sittbänkar och ryggstöd samt ett gullaserat gavelparti. Bänkskärmarna, som är placerade invid korgolvets början, består av glest placerade träspjälor med profilerade överliggare. Under bänkarna finns äldre bänkvärmare.
ORGELN som har 6,5 stämmor med svällare och delade registerandrag, är placerad i det sydvästra hörnet på en golvplatå. Den byggdes av Magnussons orgelbyggeri och invigdes den 15 september 1996. Fasaden är nedtill prydd med rektangulära fyllningar. Upptill är den tredelad med uppstickande mittdel och synliga pipor. På samma ställe fanns tidigare en orgel med åtta stämmor som var tillverkad av orgelbyggarfirman Hermann Eule från Bautzen.
KOR - Koret markeras genom ett förhöjt golv med två trappsteg ned till mittgången. Altarbordet står fritt och altaruppsatsen hänger på östväggen. Kring altaret finns en femsidig altarring. Golvet kring och innanför ringen är lagt i liv med omgivande golv men med en polerad, något rödare kalksten. Vissa av golvplattorna har inristade kors. I korets sydöstra del står en glasmonter med en modell av den tidigare kyrkan. I östväggen, söder om altaret, sitter en kalkstensplatta för psalmnummer. Under plattan finns en enkel, väggfast hylla av kalksten där siffrorna ligger. I korets norrvägg finns en smal, stickbågig öppning in till sakristian. Dörrbladet är av stående furupanel. Gavelfältet av kalksten ovan dörren berättar att "Omkring år 1000 utmärkte St Sigfrid kyrkplatsen i Friggeråker". I korets nordvästra del finns predikstolen och bredvid denna står en ljusglob av smide.
PREDIKSTOL OCH LJUDTAK - Predikstolens korg är tresidig och vilar på ett podium av enkla kalkstensplattor. En vriden trappa av kalksten går upp från öster till söder. Korgens hörn är avfasade och sidorna har rektangulära fyllningar som består av träfyrkanter vars ådring lagts åt olika håll. Den smala fyllningslisten är förgylld. Hela korgen är vitlaserad.
DOPFUNTEN, som är original, är gjord som en sjubladig kalkstensblomma som "växer" upp ur sju kronblad av röd kalksten vilka utgör govbeläggningen runt funtens fot. Denna smalnar av upptill och består av varvad röd respektive grå kalksten i sex lager. Dopskålen är av silver och är dekorerad med de de fyra paradisfloderna. Ovan funten hänger från taket en ring (i silver?) för ljusuppsättning.
ALTARE, ALTARUPPSATS OCH ALTARRING - Altaret består av altarskiva och två ben av polerad, röd kalksten. Altarbordet står fristående från östväggen. Altaruppsatsen, som sitter uppsatt på östväggen ovanför altaret, är ett träsnideriarbete från 1700-talet i provinsiell barock. Ursprungligen tillhörde den Friggeråkers gamla kyrka. Uppsatsen har en arkitektonisk uppbyggnad på predella. Mittpartiets två vridna kolonnetter med förgyllda vinrankor bär upp ett mindre listverk. Överstycket, som upptill avslutas av en fronton, har i mitten en rundel med lagerkransram vilken omger en halvrelief av den segrande Jesus med korsfanan. Ovan kolonnerna står en oxe och ett lejon, symbolfigurerna för evangelisterna Lukas och Markus. Mittpartiet består av en rektangulär fyllning med träskulpturer som föreställer Jesus på korset, flankerat av Jungfru Maria och lärjungen Johannes. Mittdelens yttersidor pryds av ett bladverk samt skulpturer i form av tavla respektive får och bok. På predellans mittdel står det skrivet "Jesus Hominum Salvator". Färgsättningen går i mörkt brunt , orange,grönt och blått med vissa förgyllda detaljer.
Altarringen är femsidig och ansluter ej till östväggen. Ringens barriär består av rektangulära öppningar som omges av lister i blått och grågrönt. Barriären är i övrigt träfärgad förutom det breda knäfallet som är klätt i ett brunrött tyg.
SAKRISTIA - Ej besökt. En liten piscina av kalksten finns i den södra väggen. Fönstren vetter åt öster. Garderober finns utmed den västra väggen.

FRIGGERÅKERS KYRKA består av ett brett, rektangulärt långhus, vars västra och östra kordelar är något indragna. Kordelen har rak östvägg och invid norrfasaden finns en vidbyggd sakristia med gemensamt takfall. Under sakristian finns en källarvåning med bisättningsutrymme och dörr in från öster. Västportalen sitter i ett från fasadlivet utstickande vindfång.
FASADER är murade av smala, liggande kalkstenshällar. Ett mönster i murningen skapas genom oregelbundet placerade "stående" hällar. Nertill finns en sockel av betong som är gjuten i ett mönster i form av utskjutande, lisenliknande partier. Upptill avslutas sockeln av en profilerad kalkstenslist. Sockeln är högre i söder då kyrkogården sluttar något åt sydost.
TAK - Långhuset har ett relativt brant sadeltak som är belagt med rektangulära skifferplattor. Kyrkan har mycket smala vindskivor av koppar men saknar hängrännor och stuprör.
FÖNSTER - Kyrkans fönsteröppningar är rektangulära och nedtill i fönsternischerna finns solbänkar av sedimentär bergart. De större fönstren har omfattningar av huggen kalksten i liv med fasaden. De kopplade fönsterbågarna, som är lackade, sitter något indragna i fasadlivet. Bågarna har korspost. Sydfasaden har två större och en mindre fönsteröppning, norrfasaden har en större fönsteröppning med två fönsterbågar åt öster och en mindre i den västra delen. Ovan entrén i vapenhuset finns en rundel i kalksten med ett mönster i form av hålförsedda partier. På sakristians östfasad finns en rundbågig fönsteröppning med ett rundbågigt fönster med en luft.
PORT - Kyrkans enda ingång går via västfasadens vindfång som sticker ut ca 1,5 meter. Sidorna är murade likt övriga fasader och fronten åt väster är av enkel och odekorerad kalksten och med en något uppskjutande mittdel. Dörröppningen är rektangulär och har en mörkbetsad pardörr med utanpåliggande rektangulära fyllningar. Utanför porten finns en trappa av kalksten i två steg. På den norra delen av trappan finns en reversibel handikappramp av metall med svartmålat räcke. Ovan vindfånget och trappan finns ett tak som vilar på en stomme av svartmålade rör. Själva takbeläggningen är i form av räfflade plast/glasskivor. Dörren till sakristians källarutrymme har ett dörrblad och ett sidoparti av stående panel som betsats mörk. Utanför finns en nedgång till porten i form av en grässlänt mellan två sidomurar av kalksten som upptill har räcken av svartmålat, enkelt smide.