FLOBY KYRKA

FLOBY KYRKA har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor med tillbyggd, lägre sakristia åt öster och, åt väster, ett fyra våningar högt torn med lanternin.
TAK - Långhusets sadeltak är täckt med mångkantiga skifferplattor. På nocken finns en skorsten täckt med kopparplåt. Även hängrännor och stuprör är av koppar. Under takutsprånget avslutas putsen med en profilerad, vitmålad gesims av trä. Tornets överdel, som helt är täckt av koppar, har nedtill formen av ett tälttak med avfasade hörn. Åt varje väderstreck finns frontoner med urtavlor i. Siffror och visare är förgyllda.
Lanterninen har avfasade hörn och rundbågiga fönster med mittpost där varje båge är spröjsad till fjorton rutor. Dess tak har spetsbågiga frontoner som kröns av var sin kula. Ovanpå lanterninen finns en tonspira som kröns av ett kors i metall. Under torntaket ligger, utanpå putsen, en profilerad gesims av trä, nedtill prydd av en dekorlist (sannolikt i trä) med utsågade rundbågar. Sakristian har ett valmat sadeltak som är klätt med en äldre, svartmålad, falsad järnplåt (idag kraftigt rostad) i storplåtsformat.
FASADER - Hela kyrkan är spritputsad (sannolikt kc-puts eller cementputs) och vitkalkad. I putsen på långsidorna, ovan fönstren, finns runda ankarslut. Nedtill har tornet en låg oputsad sockel av natursten, något utskjutande från fasaden, medan långhus och sakristia har en cementputsad sockel som tidigare varit målad grå eller svart. På sakristians södra fasad finns en äldre gravstenshäll uppsatt.
FÖNSTER - Långhuset har på vardera sidan sex rundbågiga fönsteröppningar där ytterbågarna består av gjutjärnsspröjsade lufter i samma indelning som innerbågarnas (se interiörbeskrivning). Bågarna, som är ursprungliga, är målade svarta som i övriga fönster. Fönsternischerna har svartmålade fönsterbleck och är markerade med släta fönsteromfattningar. På långhusets östsida finns, i gavelspetsen, ett rundfönster utan omfattningar, som är spröjsat till mindre rutor.
Tornets södra och norra fasader har varsitt högt, rundbågigt småpröjsat fönster i bottenvåningen. På västfasaden markerar ett lunettfönster, med solbänk av sedimentär bergart (likt resten av öppningarna i tornet), tornets andra våning. I tredje våningen finns mindre, rektangulära fönsteröppningar åt norr, söder och väster. På fjärde våningen finns, åt fyra väderstreck, rundbågiga ljudluckor med dubbla dörrblad i fiskbenspanel. På sakristians östra fasad finns två rundbågiga fönsteröppningar vars bågar blivit bytta till kopplade sådana, med korspost, där det yttre glaset ej är spröjsat.
PORTAR - På mitten av nordfasaden finns en portal i form av ett utskjutande vindfång med skiffertäckt sadeltak. Under taket finns en enklare gesims och slätputsade hörnmarkeringar. Den rundbågiga portöppningen markeras med en omfattning i kvaderstensimiterande puts. Den övre delen av portöppningen tas upp av ett lunettfönster med spröjs liknande "blomblad". I den nedre delen sitter en port med dubbla dörrblad som är beklädda med profilerad panel, i den övre delen i fiskbensmönster och på den nedre tredjedelen av dörrbladen, liggande panel (svart som på övriga portar). Motsvarande port på södra fasaden sitter i liv med ytterväggen och är igensatt genom att man låtit dörren sitta kvar och klätt den med kvadratiska bitar av svart järnplåt. Ovan porten finns fortfarande lunettfönstret kvar (likt övre delen på övriga fönster).
Tornets nedre våning har en portal åt väster vars höga, inåtgående dörrblad är klädda med kvadratiska järnplåtar som målats svarta. På varje dörrblad finns en dragring av smide. Utanför portöppningen finns en avsats i kalksten med ett trappsteg (kanske ditkommen 1928 då man flyttade en gravhäll som förut användes som trappavsats vid sakristians sydvägg). Från trappan går, åt söder, en reversibel handikappramp av aluminium med två räcken. Ovanför porten finns en rektangulär nisch med en sandstensplatta med romerska siffror: "MDCCCXXXXV" (1845).
Sakristians port sitter åt norr och har en pardörr vars dörrblad är beklädda med panel likt söderportens (svart). Utanför finns en nyare trappa av kalksten.
OBS - Putsen är på sina ställen sprucken och färgen börjar försvinna.

FLOBY KYRKA är en enskeppig salskyrka med rakt avslutat kor åt öster, vidbyggd sakristia bakom koret och torn åt väster med vapenhus i första våningen.
LÅNGHUS - Kyrkorummet täcks av ett flackt trätunnvalv med profilerade lister lagda i ett rutnät på träpanelen, allt målat ljust grått. Tre rutor ovan mittgången har rundlar, omgivna av en list med utskurna fyrpass och geometriska mönster i profil. Från rundlarna hänger likadana ljuskronor av mässing. Nedtill ansluter taket till väggen med en profilerad trälist målad (uppifrån sett) med gröngrå, gul och grön marmorering. Väggarna är putsade och målade vita (pga åldern är de nu flammiga) ända ned till golvet. Eftersom långsidoväggarna har kommit att luta kraftigt utåt har man satt in sex dragjärn. Golvet består av såpade eller oljade träplankor. Fyra bänkvarter är separerade genom en mittgång och en tvärgång vilken löper från sydporten till nordporten. En sidogång under läktaren skiljer bänkkvareteren från västväggen. I korsmitten finns en corona i svart smide. Orgelläktaren, i väster, vilar på fyrsidiga, gröna pelare med avfasade hörn. Västväggen under läktaren är en del av läktarunderbyggnaden och har en vitmålad strukturtapet. Taket under läktarbröstet är beklätt med äldre, gråvit träpanel. Från taket, på norra sidan, hänger ett votivskepp är från 1700-talet (senare renoverat bla runt 1940). På södra sidan finns en äldre malmklocka. På västväggen finns fyra modernare ljusamplar.
FÖNSTER - I söder- och norrvägg syns fem av huskroppens sex fönsterpar med putsade smygar och fönsterbänkar av slipad kalksten. Fönstren har breda inner- och ytterbågar (sannolikt original), uppdelade i vardera två lufter. De nedre rektangulära lufterna är spröjsade till 25 rutor och de övre lufterna, med rundbågiga överstycken, är spröjsade, i klyftform, till tretton rutor. Glaset i innerbågarnas rutor är antikglas i gult och vanligt glas.
PORTAR - Centrerade på södra respektive norra väggarna finns nischer, liknande fönstersmygarna, med ingångsportar som består av dubbla pardörrar med tre fyllningar per blad. Fyllningarna är marmorerade i grönt och beige, fyllningslisterna i rosa och mörkare grönt. Ramverket är grågrönt (denna färgsättning och uppdelning gäller alla dörrar om inget annat anges). Ovanför vardera dörren finns en vit platta med bibelcitat. I gavelfältet finns lunettfönster. Den norra dörren leder till ett vindfång med en äldre gravstenshäll som golv. Ytterdörren är en beklädnadsdörr lik porten i vapenhuset. Den yttre dörren åt söder är igensatt. På väggen mellan fönstren och dörrarna finns nioarmade ljusamplar uppsatta.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - En pardörr med tre fyllningar i vardera dörrbladet leder in till en större läktarunderbyggnad (från 1953). Mittgångens golv har en brun heltäckningsmatta. Väggarna är av stående, vitmålad, spåntad träpanel. De bakre läktarpelarna är synliga som delar av grunda nischer (psalmbokshyllor) i väggarna. Åt söder finns ett samlingsrum (från 1982) med träimiterande plastmatta och beige tapeter. Åt norr finns toalett och pannrum/förråd som får ljus från långskeppets västligaste fönsterpar. Den stora porten till vapenhuset är ursprunglig. Dörren har utanpåliggande gångjärn och sidan mot läktarunderbyggnaden är beklädd med profilerad, grönlaserad panel som lagts i ett rombmönster.
BÄNKAR - Öppna, stileklektiska bänkar från 1877-78 som är fristående och ej når ut till ytterväggen. Bakstycken och fronter har marmorerade spegelfyllningar i dörrarnas färgsättning. Sidostyckena, grovt laserade i grågrönt, är utsågade i profil där toppen slutar i en volut. Ryggstöd och sittbänk är helt släta och målade i en ljusare grön kulör.
LÄKTARE - Läktarbröstet består av ett ramverk med kvadratiska, marmorerade fyllningsspeglar i samma färgsättning som altaruppsatsen. Ett säkerhetsräcke är av gråmålad metall. Golvet är av trä och uppdelat i gradänger. På södra sidan av orgeln har bänkarna tagits bort och ersatts med lösa stolar för kören. På nordsidan finns bänkarna kvar. Bakom orgeln finns plats för ytterkläder. Större ORGEL med pipor upp till takhöjd, tillverkad 1968 av firma Otto Hammarberg i Göteborg. Fasadens östra front indelas i sju olika höga grupperingar med synliga orgelpipor. Upptill avslutas varje parti med en förgylld rosett. I övrigt är fasaden målad i ljust brunt.
KOR - Övergången mellan kor och långhus markeras av ett förhöjt korgolv som är lackat och sannolikt förlängt ca en meter åt väster. På nordsidan finns predikstolen och öster om denna, i koret, står dopfunten. Utmed nordväggen i koret finns två långa bänkar som är lika övriga bänkar i färgsättningen men med enklare, mindre profilerade sidostycken (sannolikt från mitten av 1900-talet, alternativt förändrade). Vid söderväggen står en större kororgel med en front av omålat trä. Här förvaras även lösa stolar. På ömse sidor av altaruppsatsen, vid den rakt avslutade korväggen i öster, finns dörrar (sannolikt ursprungliga) in till sakristian. Pardörrarna har profilerade foder och kraftigt profilerade överstycken. Varje dörrblad har tre fyllningar färgsatta som övriga dörrar men med en mörkare gröngrå fyllningslist istället för den rosa.
Norr respektive söder om sakristians dörrar hänger psalmnummertavlor med överstycken i segmentbågeform och nedtill smyckade med blomsterornament och två voluter. Färgsättningen liknar predikstolens och de är sannolikt av samma ålder. Utanför altarrunden finns två höga, sjuarmade golvljusstakar av mässing.
DOPFUNTEN är tillverkad av sandsten och daterad till 1175-1275. Den har en enkel, odekorerad, rund cuppa som är avfasad nedtill samt en fot med profilerade lister.
PREDIKSTOL - Korgen på kyrkans nyklassicistiska predikstol är rund och består i huvudsak av ett mittparti med gröngrått ramverk och enkla gulröda fyllningar. Upptill finns profilerade lister i guld, grönt och orangerött och nedtill en utskuren dekorlist med hängande, förgyllda tofsar utskurna i trä. Korgen vilar på en rund kolonn och bärs upp av konsoler. I mittpartiets fyllningar uppsattes år 1940 träskulpturer, troligen från 1700-talet, av Kristus ochde fyra evangelisterna. Trappan leder ned mot öster och räckverket består av ett ramverk och fyllningar lika predikstolens. Ljudtaket pryds nedtill av samma utskurna dekorlist med guldtofsar som predikstolen och har samma färgsättning. Upptill finns ytterligare olika lister och dekorer och allt kröns av ett förgyllt kors. Undertill är ljudtaket blått med två strålglorior i varandra.
ALTARUPPSASTS, ALTARE OCH ALTARRING - I den takhöga altaruppsatsen finns en oljemålning med motivet "Jesus välsignar barnen" som målad av Mårten Eskil Winge 1878. Altartavlan flankeras av dubbla korintiska kolonner som bär upp ett entablement. Ovanför detta finns ett överstycke som har ett gudsöga i strålgloria som huvudmotiv. Postamentet, där den något indragna mittdelen utgör själva altaret, består av ett ramverk med fyllningar. Färgsättningen är i marmorerat grönt, gröngrått, guld och orangerött. På ömse sidor, mellan kolonnerna, står träskulpturer (1700-tal?) från den gamla kyrkan, insatta 1940 efter att de restaurerats och kompletterats av konservatorn Olle Hellström. Åt vänster finns Petrus och till höger Paulus. Korset på altaret är från 1971. Altarringen ansluter till uppsatsens sidor och till östväggen. Ringen består av smala, utskurna balustrar som är färgsatta i grönt, guld och rosa samt svarta upptill och nedtill. Knäfall och armstöd är klädda i ett guldfärgat, randigt tyg. Golvet innanför ringen är något upphöjt.
VAPENHUS - Golvet är belagt med kvadratiska kalkstensplattor, väggarna är vitputsade och taket består av breda träplank (äldre) som målats ljust grå. Kyrkans huvudport i väster är i konstruktionen lik kyrkans andra ytterdörrar, men något högre, och på insidan målad grågrön. Utmed norra och södra väggarna löper vridna trätrappor upp mot andra våningen. Jämte trapporna finns djupa fönstersmygar, en åt norr och en åt söder, och rundbågiga fönster med endast ytterbågar som är spröjsade till 28 rutor. Öster om fönstren finns väggfasta skåp för el.
TORNVÅNINGAR - Andra våningen har ett äldre, obehandlat trägolv och tak samt väggar lika vapenhusets. I en djup nisch, åt öster, mot läktaren, finns en ursprunglig, gråblå dörr med tre fyllningar. Åt väster finns ett spröjsat lunettfönster (ytterbåge). I rummets sydvästra hörn har taket ett hål från vilket tornurets lod hänger ned. I denna våning förvaras även träskulpturer från 1700-talet samt en äldre orgelfasad. Utmed den västra väggen leder en enkel, grå trappa av trä upp genom en trälucka till tredje våningen som har ett golv likt andra våningens. Taket är nästa vånings bjälklag. Vissa av bjälkarna har spår av brand. Åt väster, norr och söder finns rektangulära fönsterbågar som är gjutjärnsspröjsade till tolv rutor. I denna våning förvaras äldre böcker i äldre skåp samt diverse äldre inventarier, bl.a. bänkar. Utmed norra väggen löper en stegliknande trappa upp till fjärde våningen där kyrkans två klockor hänger.
SAKRISTIAN (se även kor) har vitkalkade väggar, tak med smal, gråmålad pärlspånt och lackat trägolv av äldre, breda tiljor. Ett större bord av mörkt trä omges av fem stolar klädda med röd sammet. Möblerna skänktes till kyrkans återinvigning 1953. I norra väggen finns en dubbel pardörr som leder ut på kyrkogården. Innerdörren har tre fyllningar med färg likt övriga dörrar och den yttre är en inåtgående beklädnadsdörr, sannolikt ursprunglig. Utmed norra och västra väggen finns fasta textil- och förvaringsskåp (sannolikt 1953). Mitt på östväggen finns ett tygbeklätt altare av trä med knäfall och på väggen ett krucifix på nytt kors men i övrigt sannolikt en 1700-tals träskulptur från den tidigare kyrkan. På ömse sidor av altaret finns rundbågefönster med kopplade bågar med korspost och blyspröjsat innerglas med åtta rutor per luft. På väggarna hänger bl.a. porträtt av fyra av pastoratets präster, en skiss av kyrkan (1892) samt ett foto av professor Winge.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
FLOBY KYRKA - Nuvarande kyrka ersatte 1845 en raserad stenkyrka från äldre medeltid. Kyrkan var till en början präglad av en enkel nyklassicism som till vissa delar förändrades både interiört och exteriört vid en större renovering 1877-78. Vid denna renovering ersattes ett kubiskt avslutat torntak med med en högrest lanternin och spira som har vissa drag av nygotik. Interiört omdanades kyrkorummet genom en ny altaruppsats med en tavla av BE Winge och en ny altarring. Kyrkan fick även nytt innertak och den fristående bänkinredning som än idag används. 1893 installerades de första kaminerna i kyrkan som tidigare stått ouppvärmd.
1923 installerades en ny orgel istället för den tidigare orgeln tillverkad av I N Söderberg från ca 1850-60 (idag i tornet). 1936-38 konserverade och kompletterade Olle Hellström äldre trästatyer (1700-tal) som räddats från den gamla kyrkan och som nu återinsattes på altaruppsatsen och predikstolen. Även altartavlan konserverades och de tidigare tomma urtavlorna på lanterninen fick tornur som donerades till kyrkan.
1951-53 renoverades kyrkan interiört och exteriört, södra väggen förstärktes, elvärme installerades och konservering av lös och fast inredning genomfördes. Från denna tid härstammar mycket av inredningen i sakristian. Den västra delen av kyrkorummet byggdes in med en vägg under läktaren. 1982 byggdes läktarunderbyggnaderna om och nyinreddes så att ett samlingsrum tillskapades åt söder.
1967 framlade Nils Hammarberg ett förslag till ny orgel och orgelfasad. 1988 togs de två östra bänkparen bort för att korgolvet skulle kunna utvidgas. 1989 renoverades och putsades tornet. 1996 installerades dragstag för att stödja den södra långhusfasaden som sedan en jordbävning 1904 börjat luta oroväckande utåt.