DALA KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
DALA KYRKA - nuvarande kyrka uppfördes 1877-78 efter ritningar av byggmästare Peter Anders Pettersson. Kyrkan orienterades i nord-sydlig riktning, med altaret i söder. Vid uppförandet bestod kyrkan av långhus och ett smalare, polygonalt kor, vapenhus framför båda långhusportalerna samt västtorn.
Sin nuvarande planform fick kyrkan efter en ombyggnad 1937 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén; koret raserades och den ursprungliga triumfbågen igensattes samt en ny sakristia uppfördes på det östra vapenhusets plats. Kyrkan fick elektriskt ljus. I samband med Forsséns omgestaltning, vars motto för förändringarna tycks ha varit "mindre och varmare", gjordes emellertid vissa förenklingar av exteriören. För den nyuppförda korväggen och sakristian återanvändes dock ursprungliga byggnadsdelar, däribland fönsteromfattningar, från det raserade koret. In- och utvändigt kalkades och målades kyrkan om. Predikstolen försågs med figursniderier av Gunnar E. Ström och fick samtidigt ett nytt ljudtak. Bänkinredningen förändrades genom att de två främsta bänkarna togs bort och kvarteren glesades ut. Korbänkarna förlängdes. 1948 byggde man om- och till den västra korbänken.
En genomgripande restaurering av filialer på tornet och långhuset företogs 1983-84, för att säkra deras fortbestånd. En mindre inbyggnad under läktaren skedde i slutet på 1980-talet. 1996 godkändes ett förslag om putslagning och avfärgning av exteriören och 1999 ersattes den ursprungliga sakristiedörren med en nytillverkad kopia.

DALA KYRKA är uppförd i kalksten och präglas exteriört av nygotik med strävpelare på såväl torn som långhus.
Kyrkobyggnaden består av ett smalare torn åt norr, långhus som åt söder avslutas med ett rakslutet kor samt tillbyggd sakristia. Torn och långhus är putsade med vit spritputs och slätputsade partier runt de spetsbågiga fönsteröppningarna samt som inramning på strävpelarna. Långhuset har ett flackt sadeltak täckt av enkupigt flacktegel. Hängrännor och stuprör av kopparplåt. Varje hörn av långhuset pryds av strävbågar i två etapper med uppstickande fialer, avtäckta med torntak i koppar. Under det något utskjutande taket finns en enkel, slätputsad gesims med två vulster och ett slätputsat band nedtill. Väggarna på såväl torn som långhus avslutas nedtill med en sockel av granit.
PORTAR - Centrerad på långhusets västra fasad finns en portal i ett utstickande vindfång med sadeltak. Porten är, liksom tornporten tresprångig med spetsbågig dubbeldörr, sannolikt ursprunglig. I gavelfältet finns ett rosettfönster.
FÖNSTER - Varje långsida har fyra fönster, två på varje sida vindfång respektive sakristia. Mellan varje fönster finns en kortare strävpelare. De spetsbågiga fönsteröppningarna pryds upptill med en enkel, putsad fönsteromfattning och nedtill finns en solbänkar av kalksten. Fönsterbågarna, som sannolikt är ursprungliga, är av trä med formen av två lancettformade halvor som i fönstrets spets har ett trepass. Fönstren är målade i en mörkt brun kulör. Den rakavslutade korväggen åt söder har två strävpelare mellan vilka det finns två spetsbågiga fönster, lika de övriga men smalare och högre. Mellan dessa fönster i höjd med långhusets takslut finns ett mindre rosettfönster.
TORN - Tornets tre våningar avspeglar sig i exteriören. Första våningen har åt norr ett utskjutande vindfång, krönt av sadeltak med ett mindre kors på krönet. Porten liknar den västra. Andra våningen har en dekoration i form av slätputsade, likarmade kors åt öster och väster och ett rosettfönster åt norr. Tredje våningens början markeras av en gördelgesims och ovan denna finns, på samtliga fyra sidor, ett par spetsbågiga tornluckor med dörrar av liggande panel. Denna våning pryds av slätputsad ornamentik med pilastrar och lombardiska bågar. Tornkroppens avslutas uppåt med fialer i vart hörn och mellan dem uppstickande gavelfält med tornur utan siffror. Den högsträckta och smala tornspiran är täckt med kopparplåt och avslutas upptill med ett kors av koppar.
SAKRISTIA - Centrerad på långhusets östra vägg ansluter en senare tillkommen sakristia med stomme av tegel. Sakristian har en källare som fungerar som pannrum och en vind med textilförvaring. Sakristian har sadeltak täckt med grönmålad bandplåt med ojämnt förskjutna falsar samt skorsten i tegel. Ingången sker åt söder genom en spetsbågig enkeldörr som nytillverats år 2000 som en kopia av den ursprungliga. Utanför finns en trappa av kalksten i fyra steg.

DALA KYRKA är en salskyrka med ett rektangulärt, enskeppigt kyrkorum som har en rakt avslutad korvägg åt söder. Kyrkorummets fasta inventarier är, näst intill samtliga, ursprungliga och färgsatta i milt gröna, blå och beiga kulörer.
LÅNGHUS OCH KOR - Kyrkorummet täcks av en öppen, utsirad takstol som ansluter till kraftiga konsoler prydda med fyrpass. Ytorna mellan takåsarna är klädda med beigemålad masonit. Den profilerade taklisten är liksom takkonsoler och övriga delar av taket målade i en ljust blågrå färg. I putsen, under taklisten, finns en fris med spetsbågar som vid varje takkonsol bildar en något utskjutande väggpilaster och delar in sidoväggarna i fältindelningar. Från golvet upp i höjd med fönsterbänkarna finns en målad, beige bröstning. Väggarna är putsade och målade vitbeiga medan pilastrar och bågfris är målade mörkare grå.
Öst och västfasaden bryts upp av fyra spetsbågiga fönstersmygar. Fönsterbänkarna lutar kraftigt och har i mitten i avrinningsrits som leder ned till metallådor för kondensvatten. Fönsterbågarna, med spetsbågiga överstycken, består av innerbåge med mittpost spröjsad till fyra rutor per luft. Upptill delar sig mittposten till två lansettbågar och längst uppe i spetsbågen finns en trepassindelning. Ytterbågen är spröjsad med diagonalt placerade blyspröjsar.
LÅNGHUS - Utmed nordväggen finns en orgelläktare vars västra sida delvis är underbyggd med ett kapprum och en toalett. Underbyggnadens väggar av stående slätspåntspanel har målats vita med en beige bröstning nedtill. Längst bak, mot norra väggen, har utrymme skapats genom att bänkar tagits bort. Här är golvet täckt av en blå heltäckningsmatta och i den östra delen finns fristående klädhängare.
Kyrkorummet är uppdelat i fyra bänkkvarter, delade av en korsgång som mynnar ut till sakristian mitt på östväggen och till ett vindfång med port åt väster. Utmed väggarna finns sidogångar för passage. Ovan sakristiedörren finns ett litet förgyllt änglaanskikte (äldre) samt en hängande ljuskrona av mässing. Golvet är belagt med kvadratiska kalkstensplattor lagda i ett diagonalt mönster. Ovan mittgången hänger tre ljuskronor av mässing.
PORTAR - Dörröppningarna till sakristia och västportal är i sin övre del utformade likt flankerande fönster. Porten åt väster är en pardörr vars dörrblad i den övre delen har en fyllning i spetsbågestil (likt fönsterindelningen) och i den nedre delen en fyllning med lister som bildar ett rutmönster med ett fyrpass i varje ruta. Porten åt öster, som leder till sakristian, består av en enkeldörr med en spetsbågig fyllning med en indelning lik fönstrens. Dörren till vapenhuset är en pardörr lik den till västportalen. Portarna är täckmålade i ljustgröna och beiga kulörer.
BÄNKINREDNING - Den öppna bänkinredningen, som är ursprunglig, har gavlar som är bredare nedåt och smalare uppåt. Gavlarna är prydda med tre spetsbågiga fyllningar och är upptill krönta av trepass. Bänkens ryggstöd består av liggande, bred pärlspånt. Bänkskärmar och bakstycken pryds av kvadratiska fyllningar med en fyllningsram i form av fyrpass. Bänkarnas gavlar är, liksom fyllningarna, målade gulbeiga. Sittbrädor och ryggstöd är stöpplade i beigegrönt. Bänkarna står på ett upphöjt golvdäck av lackade furubrädor. Åt norr är ca 5 bänkpar borttagna liksom dessas golvdäck.
ORGELLÄKTAREN med utskjutande, tresidigt mittparti, vilar på sexsidiga träpilastrar med dekorerade kapitäl. Läktarbröstet består av ett ramverk som pryds av kvadratiska fyllningar med fyrpass. Nedtill finns listverk, nederst prytt med ett utskurna skruvornament. Läktargolvet består av breda trätiljor som målats gröngrå. På varje sida av orgeln finns fyra gradänger. Åt öster finns fyra bänkar kvar och på den västra sidan är alla bänkar bevarade. Bakom orgelhuset åt norr finns kapphängare, orgelmotor samt en spetsbågig dubbeldörr (lik dem i kyrkorummet) som leder till tornets andra våning. Från taket hänger mindre blyspröjsade glaslampor (sannolikt ursprungliga).
ORGEL - Kyrkans orgel uppfördes 1893 av Hammarbergs orgelbyggeri. Orgelfasaden är nygotisk inspirerad och målad i samma färgsättning som läktarbröstet. Den övre delen av orgelfasaden är tredelad med synliga pipor och ett högre mittparti. I gavelfälten finns utskurna ornament. Mellan dem finns uppstickande fialer. I orgelhuset finns trampfunktionen kvar.
KOR - Koret skiljer sig från långhuset genom att korgolvet är klätt med en blågrå heltäckningsmatta. Golvet är upphöjt ett steg närmast altarringen. Koret har en rak sydvägg med två spetsbågiga fönster (lika övriga men något högre och smalare) med fönsterbänkar i kalksten. Under fönstren, i fönsternischerna, är radiatorer placerade. Mellan och något ovanför korfönstren finns ett rundfönster med korspost. Korfönstrens innerbåge är blyspröjsad med färgat antikglas. Mellan korfönstren står altaret med altaruppsats och altarring.
Utmed korets långsidor, utgående från det söderväggen, finns korbänkar på båda sidor, den östra bänken är något kortare då den ansluter till predikstolen. Invid den västra korbänken står kyrkans dopfunt. På korets västvägg hänger hänger ett epitafium över prosten Andreas Silvius och hans familj (1684-1746). Epitafiet har en utskuren, grönmålad ram som i den övre delen är prydd av förgyllda träskulpturer av två bibliska figurer samt målade porträtt av prosten och hans hustru. På sydväggen hänger två nygotiskt inspirerade psalmnummertavlor.
KORBÄNKAR - Fronter och dörrar är utformade och färgsatta likt bänkkvarterens bänkskärmar. Bänksitsarna finns kvar och golvet inne i bänken är ett lackat trägolv av smala tiljor.
DOPFUNT - Kyrkans bägarformade dopfunt från 1200-talet är tillverkad av sandsten. Cuppans mittdel är dekorerad i halvrelief, av en dekorbård, som sannolikt skall föreställa palmetter. Dekorbården avgränsas av ett repstavsornament upp- och nedtill. Den separata foten är nära nog klockformad. Dopfatet är av mässing.
ALTARE - Front och sidor är dekorerade med kvadratiska fyllningar lika dem på bänkskärmarna. Strax under den utskjutande altarskivan av trä finns ett utskuret rutmönster. I fyllningarna på fronten finns ett utskuret och förgyllt blomsterornament.
ALTARUPPSATSEN är nygotiskt inspirerad och är utformad som en gotisk portal med tympanonfält flankerat av två högre fialer. Fialerna och tympanon är krönta av förgyllda krabbor. I mittpartiet finns en oljemålning föreställande "den gode herden" målad 1907 av Olle Hjortzberg. Målningen inramas av en förgylld spetsbåge.
ALTARRINGEN är femsidig och ansluter ej till söderväggen. Barriären, som är målad i en beige kulör, består av kvadratiska fyllningar med ett utskurna, ljust grönlaserade fyrpass. Knäfall och armstöd är klädda i ett ljust grönt tyg. Inuti altarringen är golvet upphöjt ytterligare ett steg.
PREDIKSTOL - Den femsidiga korgen vilar på en mångsidig pelare och har en svängd trappa åt söder. Trappan har en trappbarriär av högsmala, svarvade balusterdockor, nu är täckta från insidan med en masoniteskiva. Korgens sidor har i mittdelen spetsbågiga öppningar med vimperger ovantill. Hörnen pryds av fialer på skruvade kolonetter. I varje spetsbågig fyllning finns träsnidade figurer i halvrelief (recenta). Understycket på korgen är prytt med skruvornament och nedstickande, förgyllda krabbor. Hela predikstolen är täckmålad i en mörk, blågrå kulör och har förgyllda dekorelement.
Ljudtaket, åttasidigt och större än korgen, är sannolikt sekundärt. Undertill är taket blått och med en nedhängande duva. Takets sidor är dekorerade med spetsbågiga valvöppningar. Hörnen markeras av uppstickande koniska spiror, var och en krönt av en förgylld stjärna.
SAKRISTIAN med rektangulär planlösning, har tegelgolv och slätputsade, vitmålade väggar. Taket, av smal slätspåntad panel har laserats ljustblå liksom taklisten. Åt norr och söder finns kölbågiga fönsteröppningar med blyspröjsade fönsterbågar. Invid väggen åt nordväst står ett altare av trä vars sidor är marmorerade i en grön kulör. Dörren till kyrkorummet har rakt överstycke, två fyllningar och är marmorerad i en grönbeige kulör med blå lister.
Väggen åt öster är sekundär. Bakom denna finns, på den södra sidan ett handfat och på norra sidan ett mindre textilförvaringsskåp. I det nordöstra hörnet finns en vriden trätrappa som leder upp till sakristians andra våning. Denna våning har har ett tredingstak av träpanel, ett obehandlat trägolv, putsade, vitmålade väggar samt en spetsbågig fönsteröppning (sakristieportens övre del). Denna våning används för förvaringsändamål och här finns även ett större skåp (första hälften 1900-talet) för textilförvaring. Den yttre sakristiedörren leder in till ett mindre förrum. Från förrummet tar man sig genom en trappa ned till det, ännu i bruk varande pannrummet i källaren.
VAPENHUSET har ett golv av kalkstenshällar, putsade och vitmålade väggar och ett platt tak av pärlspontad panel som målats vit. Åt väster och öster finns högsmala, spetsbågiga fönsteröppningar som är krysspröjsade. Utmed västväggen finns en äldre sittbänk av trä. Invid östväggen finns en svängd trappa av trä (original), underbyggd med ett förrådsutrymme. Underbyggnaden är av stående pärlspåntspanel som målats vit.
TORNVÅNINGAR - Tornets andra våning har ett golv av breda, målade golvtiljor, blåmålat trätak och väggar lika vapenhusets. Utmed västväggen finns en lång bänk (lik läktarbänkarna) och åt öster går en trätrappa upp till tredje våningen. Denna våning har trägolv, putsade vitmålade väggar och ett bjälklagstak. På fjärde våningen hänger kyrkans två klockor.