UKNA KYRKA

Ukna kyrka är uppförd 1836-38 av stadsbyggmästaren J Jonsson i Västervik efter ritningar av Axel Nyström 1833. Byggnaden är orienterad i nordost-sydvästlig riktning. Kyrkan är byggd helt symmetriskt anläggning med rektangulärt kyrkorum avslutat i nordost med en korabsid och i sydväst med en motsvarande halvcirkelformad utbyggnad. Sakristia finns i nordost och torn med lanternin på motstående sida. Kyrkan uppfördes av tegel med putsade fasader avfärgade i vitt. Det är oklart hur kyrkan gestaltade sig invändigt då den stod klar. Sannolikt fanns en sluten bänkinredning och altarprydnad i form av ett enkelt förgyllt kors (numera i tornkammaren). På läktaren fanns en orgel och orgelfasad i nyklassicism utförd av Per Zacharias Strand. Fasaden är ännu bevarad, om än något ombyggd. Det förefaller som om ingen avskärmning fanns mellan vapenhus och kyrkorum vid kyrkans uppförande. Ett antal föremål hade omhändertagits från den gamla kyrkan. Det gällde exempelvis delar av ett bemålat innertak, ett triumfkrucifix, predikstol och några skulpturer. Dessa kom dock inte till användning i den nya kyrkan. Den gamla kyrkklockan gjuten 1304 installerades dock i tornet och en dörrklyka från gamla kyrkan tog i bruk vid sydvästra ingången. Vid sakristians ingång installerades en järndörr från den gamla kyrkan. Den första stora renoveringen av kyrkan utfördes 1901. Inför denna beskrevs kyrkan i en tidningsartikel som varandes trivial och utförd i en stil som är utblottad på varje arkitektonisk skönhet. Artikelförfattaren fortsätter: "För att göra det ännu fulare är å Ukna kyrka ett anskrämligt torn anbragdt ungefär midt på kyrkans långsida åt söder, hvilket förtager den smula stil, kyrkan annars möjligen skulle egt".

1901 års omfattande renovering, som kom att omgestalta hela kyrkorummet, utfördes under ledning av H. Hammarsköld och G. Hermansson. Ny öppen bänkinredning med nygotiska bänkar tillkom. En ny fristående predikstol installerades i den norra delen av koret. Den gamla predikstolen som suttit på långhusets vägg mot sakristian monterades ner och uppgången från sakristian sattes igen. Vid tiden fanns två markerade ingångar från kyrrkorummet till sakristian, varav den ena var en blinddörr. Båda togs bort och ersattes av en mittcentrerad dörr. Ny altarring installerades samt korbänkar i den södra delen av koret. Sannolikt tillkom nya psalmnummertavlor. I den bakre delen av kyrkorummet byggdes en läktarunderbyggnad som avskärmades med ett glasat parti mot kyrkorummet. Mellan läktaren och vapenhuset fanns dock ingen vägg. Nya fönsterbågar av järn med gotiserande spröjsverk från Ankarsrums bruk sattes in. Hela interiören målades. Altarring, predikstol, läktarbarriär och orgelfasad målades i vitt och guld. Läktarens kolonner gavs blå kulör. Absidens hjälmvalv målades i blått, och högst upp med ett "allseende öga". Bakom altaret utfördes draperimåleri. Tunnvalvet och väggarna fältindelade med lister. Väggarna försågs med dekorationsmåleri i form av kvadermålning, medaljonger och bladslingor med limfärg. Kulörerna gick enligt beskrivning främst ljusbrunt, grått och brunt. En ritning från tiden är dock kolorerad i ljust rosa, gult och grönt. Ovan utgången vid tornet fanns inskriptionen: Herren bevare din ingång och din utgång. Bänkinredningen målades i ekfärg. Exteriört omlades långhusets plåttak och målades i rött, fasaderna kalkades om. Renoveringen bekostades delvis av skänkta medel från fröknarna Stackelberg på Stensnäs.
År 1916 ersattes altarkorset av en kopia av Thorvaldsens Kristusskulptur skänkt av systrarna Honorine och Louise Stackelberg. På 1930-talet föranledde kyrkans orgel vissa arbeten. Befintlig orgel renoverades vid ett par tillfällen och 1938 inköptes en helt ny orgel från en firma i Tjeckoslovakien. Befintlig orgelfasad, samtida med kyrkan, utökades då åt sidorna.

Nästa stora invändiga renovering utfördes 1938 under ledning av arkitekt Johannes Dahl, Tranås. En viss ambition fanns vid tiden att återföra kyrkan till ett mer ursprungligt uttryck. Dahl ville exempelvis åter sätta in slutna bänkar och återuppsätta den med kyrkan samtida predikstolen. Byggnadsstyrelsen menade också att detta var det önskvärda. Bland annat på grund av ekonomiska begränsningar utfördes inte detta. Den gamla predikstolen var bara till vissa delar bevarad, vilket gjorde ett återinstallerande svårt. Som en kompromiss installerades dock korbänkar i slutet utförande både i norra och södra delen av koret. Plats hade givits i norr då predikstolen flyttats in mot väggen. Predikstolen med den nya placeringen kompletterades med ett nygjort ljudtak krönt av emblem från den gamla kyrkans predikstol. Bänkarna från 1901 års renovering förändrades genom att de gotiserande gavlarna sågades av i höjd med ryggstödet. Ytterligare en stor förändring var att korets fönster murades igen från insidan. Sista bänkraden försågs med skärm lika främsta raden. Eventuellt borttogs också två rader bänkar framme vid koret. Läktaren flyttades fram 1,80 m vilket medförda att två nya kolonner tillkom. Glasväggen som avgränsade läktarunderbyggnaden kläddes med masonit på ömse sidor och försågs med en dekor i zig-zagmönster. Även dörrar som tidigare delvis varit av glas kläddes med masonit. Nya bänkar på läktaren tillkom, samt gradänger. All dekormålning från 1901 års renovering togs bort eller övermålades och alla väggar kalkavfärgades. Absidväggen gavs en rödgrå kulör, väggarna i övrigt pärlgrå. Taklisten marmorerades i vitt, grönt och brunt. Altarringen, predikstolen och läktaren målade i svartbrunt, grönt och guld,läktarkolonnerna i svartgrönt med marmorering. Innerdörrar målades i mörkt grå med svartgrå och roströda profileringar, bänkinredningen i grått, svart och brunt. Nya lampetter från Bröderna Borg, Jönköping, inköptes och i koret och sakristian tillkom nya mattor från Västerviks hemslöjd. I kyrkorummet uppsattes ett medeltida krucifix, två skulpturer och en dopfunt (?) från den gamla kyrkan. Elektrisk belysning installerades och vattenburen värme drogs in, med pannrum under sakristian. Exteriöra vård - och underhållsåtgärder utfördes också. Kyrkan återinvigdes av biskop Tor Andrea. På 1960-talet renoveras kyrkan exteriört igen med omputsning och kalkning av fasader.Stensockeln som tidigare varit putsad frilades. Invändigt fick församlingen 1969 tillstånd att ljusa upp koret genom att måla i en ljus guldockraton och installera ny belysning. Förslaget var framtaget av Annmarie Wikström inför förestående biskopsvisitation. Det är dock oklart om förändringen utfördes.

År 1976 genomfördes ytterligare en interiör renovering, denna gång under ledning av Ture Jangvik, Linköping. Ännu en gång var ambitionen att återställa något av kyrkans originaluttryck. Korets vägg målades i en guldockraton. Den befintliga mörka färgsättningen i övrigt ersattes med en ljusare i huvudsakligen i vitt, grått och guld. Bänkarna målades dock i ljust gult med rödbruna gavlar med förgylld dekor. Predikstolen, altarringen samt psalmnummertavlorna omförgylldes. I kyrkorummets tak sattes glasfiberväv som målades. Trägolvet slipades, laserades och lackades. Under läktaren inreddes väntrum, omklädningsrum samt toalett. Två bänkrader på var sida i kyrkorummets bakre del togs bort. Vägg byggdes mellan läktaren och vapenhuset. I sakristian byggdes nya skåp för textilförvaring. Kyrkan återinvigdes av biskop Ragna Askmark.

År 1982 insattes två stora ljushållare i koret, utförda av konstnären S. Wikström, Gamleby. Några år senare, 1988-89, tillkom ytterligare inventarier då en dopfunt av granit från Kasinge i Ukna socken, samt två pidestaler i samma material uppställes i södra delen av koret. År 1987 installerades nya innanfönster.

Exteriöra renoveringar har senast utförts 1986 och 1992. Vid det förstnämnda tillfället kalkades fasaderna om, diverse plåtarbeten utfördes och kors och kula omförgylldes. Vid 1992 års renovering lades ett nytt plåttak på långhuset, takavvattning sågs över och fasaderna avfärgades i vitt. År 1996 lades plåttaket om på tornet.