Lockarps kyrka

Det lilla vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Taket, klätt med målad panel, är
lågt eftersom det är undersidan av orgelläktaren. Golvet är belagt med tegel, väggarna
är putsade och målade. Spegeldörrar leder till torntrappa och förråd i söder och norr. I
öster leder en glasad spegeldörr till kyrkan.

Kyrkorummet består av långhus och upphöjt kor i öster. I väster finns orgelläktaren.
Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset. Golvet i mittgången är
täckt med en klistrad heltäckningsmatta. Under bänkkvarteren ligger lackade brädor.
Väggarna är putsade och målade gulvita.
Taket är ett tredingstak indelat med balkar och speglar. Balkarna vilar på konsoler på
väggarna. Mellan vägg och tak löper en rundbågsfris.
I taket hänger två kristallkronor och på väggarna sitter lampetter i samma stil.
Predikstolen står i långhusets nordöstra hörn.
Orgelläktaren vilar på åttkantiga träpelare och har ett genombrutet räcke med
rundbågar. Bänkar, tak, orgelbarriär, skärmväggar och innerdörrar är målade i
gemensam färgsättning i brunt, beige, gult och accent av orange sedan 1973.

Triumfbågen är hög och rundbågig. Koret är förhöjt med två granitsteg. Korgolvet är
belagt med cementterrazzo. Väggarna är putsade och målade brunbeige, taket är ett
tredingstak lika som i långhuset.
I koret står altaruppsatsen med skärmväggar vid sidorna. Dopfunten står på norra
sidan och en ljusbärare på södra sidan.
Den mycket smala sakristian är inrymd bakom altaruppsatsen. Väggar och tak är lika
som koret medan golvet är belagt med linoleum.

Orgelläktaren nås från vapenhuset med en trätrappa. En brant smal trappa leder
vidare till klockvåningen med de två klockorna. Brädklädda dubbla ljudluckor sitter i
alla väderstreck.
Vinden nås genom en liten taklucka. Vinden är ej inventerad.

Inredning och inventarier
Altaret av mörklaserat trä från 1700-talet byggdes om 2003 när en medeltida altarsten
ersatte träskivan. Träfronten har speglar med guldramar. Altarstenens tidigare
relikgömma har ett lock av kalksten. Den tunga skivan vilar på en stålställning
innanför träfronterna.

Altaruppsatsen av målat trä är tillverkad 1706 medan målningen tillkom 1711.
Träsniderierna utfördes av snickarmästare Nils Wulf i Malmö och tavlan målades
troligen av Andreas von Köhlen.
Snidade beslagsvingar med blom och bladmönster omger uppsatsen på sidorna. Den
runda målningen i dova färger med motiv av nattvardens instiftande omges av en
snidad förgylld bladverksram. Överstycket är en bruten trekantsgavel med figurer av
änglar och Kristus av trä eller gips.

Dopfunten av sandsten är troligen tillverkad omkring 1200-talet. Den cylindriska
cuppan avsmalnar mot foten som är fyrkantig och avfasad mot cuppan. Dopfunten är
odekorerad. Fram till 1924 var dopfunten rödmålad.

Predikstolen från 1589 av ek är troligen utförd vid Mogens Snedkers verkstad. Den
nedre delen av predikstolen tillverkades 1924 vid Theodor Wåhlins restaurering då
han sänkte predikstolen och ändrade trappan. Predikstolen stod tidigare på en kraftig
kolonn. Baldakinen nytillverkades 1896. Baldakinen sänktes inte 1924 vilket medför
stort avstånd mellan korg och baldakin. Korgens sidor är rikt dekorerad med
träreliefer inom rundbågiga fält. Sidorna delas av räfflade pilastrar med joniska kapitäl.

Bänkinredningen är från 1864 men byggdes om 1973 och fick ny färgsättning efter
ritning av B Grönvall. Dörrar, ryggar och framskärmar är uppbyggda med ramverk
och fyllningar. En genomgående överliggare binder ihop gavlar och dörrar.
Inredningen är målad i brunt, beige, gult och orange. Sitsarna har fasta dynor.

Orgeln byggdes 1979 av A Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Orgeln är inbyggd i
fasaden från 1855 års orgel. Fasaden är tredelad med ett högre mittparti med
trekantsgavel dekorerad med lagerkrans och slingrande band i guld. Gaveln kröns av
en mussla. Orgelpiporna av metall är synliga i fasaden.

Storklockan av malm är gjuten 1771 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Lillklockan av
malm är gjuten 1839 av C O Fredriksson i Kristianstad. Båda klockorna pryds av
inskriptioner och bladbårder.

Kyrkan består av ett långhus med ett tresidigt något lägre och smalare kor i öster samt
ett torn i väster. Gjutjärnsfönstren sitter i rundbågiga öppningar. Fasaden artikuleras
av lisener, gesimser, friser och kvartskolonner. Taket är belagt med korrugerad plåt.
Fasaden är vitputsad och symmetriskt lika mot söder och norr.

Kyrkans äldre murar var byggda av gråsten, medan kyrkans delar från 1886 är i tegel
enligt underhållsplanen. Utsmyckningar och detaljer, till exempel kolonner är utförda
i prefabricerad betong. Fasaden är slätputsad. Sockeln är slätputsad och gråmålad.
Fasadens hörn markeras av lisener och mellan långhus och kor av pilastrar.
Fönsteromfattningarna är gjutna kvartskolonner. Mellan fönstren finns en
gördelgesims. Längs takfoten under takgesimsen löper en rundbågsfris runt hela
kyrkan. Rundbågsfrisen finns även på gavlarna.

Fönstren av gråmålat gjutjärn från 1886 sitter inmurade i rundbågiga öppningar.
Solbänkarna är av gråmålad järnplåt. På södra sidan är solbänkarna förlängda 1894.
Gjutjärnsfönstren är indelade i rektangulära partier med halvrunda avslutningar. De är
försedda med klart enkelglas förutom fönstret vid predikstolen som har råglas sedan
1954. Långhuset har fyra fönster på vardera sidan och koret två mindre fönster mot
norr och söder. Korets tre fönster mot öster murades igen till blindfönster och
fönstren mot norr och söder i koret minskades 1924 vid Wåhlins renovering.

Tornets östra och västra sida har utskjutande partier med sadeltak. Fönstren är
trekopplade. Dubbla ljudöppningar finns i varje väderstreck täckta med brädluckor.
Tornets lisener är försedda med flera svartmålade liljeformade ankarslut.

Huvudingången i väster i tornet omges av en perspektivportal med kvartskolonner
och rundbågar. Dubbeldörren är brunmålad och försedd med speglar. Över porten
sitter en tavla med texten Restaurerad under Oscar den II:s regering. Därovanför finns
ett stort rosettfönster. Ytterligare en ingång finns i östra gaveln till sakristian. Dörren
är en raktäckt enkeldörr med speglar.

Långhus, kor och tornets sidogavlar har sadeltak täckt med korrugerad förzinkad plåt
som är gråmålad. Tornet kröns av en pyramidformad spira täckt med falsad plåt. På
torntoppen sitter en kyrktupp ovanpå ett ringkors. Takavvattningen är av gråmålad
plåt.

Den nuvarande kyrkans utseende härrör från 1886. Äldre murar ingår dock i kyrkan.
En medeltida stenkyrka uppfördes troligen omkring sekelskiftet 1100/1200-talet.
Mycket litet är känt om den medeltida kyrkan. I en beskrivning av kyrkan från 1665
anges kyrkan ha långhus och kor. Ett tillbyggt vapenhus fanns på södra sidan. Kyrkan
saknade torn men en klockstapel av trä stod på kyrkogården. Kyrkan var valvslagen.
Klockstapeln revs 1795 och vapenhuset revs 1797. Klockan hängdes istället ovan ett
valv i kyrkan.
1831 byggdes ett torn med lanternin ovanpå långhusets mur. Tornet ritades av J V
Gerss.

1885-86 genomfördes en stor ombyggnad, nästintill nybyggnad av kyrkan.
Anledningen var dels befolkningsökningen men också för att församlingen inte ansåg
den gamla kyrkan tillräckligt värdig. William Klein som var stadsarkitekt i Malmö fick
uppdraget att rita. Kleins förslag godkändes dock inte av Överintendentämbetet.
Ritningarna omarbetades av arkitekt Ernst Jacobsson på ämbetet. Det tog många år
mellan kyrkostämmans beslut om en större kyrka och den färdiga kyrkan. Flera olika
förslag gjordes innan församling och Överintendentämbetet var överens.

Valven med tillhörande bågar och tornet revs. Takstolen och taket togs ner. Murarna
byggdes på och höjdes fem fot. Ett nytt torn byggdes. Nya fönster höggs ut, i
långhuset fyra fönster på vardera långsida och i koret sju fönster.
I källorna finns motstridiga uppgifter om kyrkan. Ibland anges att kyrkan nybyggdes
på en äldre grund, ibland att befintliga murar förhöjdes.
Kyrkan får nytt altare, ny predikstol, ny altarring samt en altarvägg. All träinredning
målades i ekfärgad ton.
Invändigt hade mittgången omålat cementgolv och i koret terrazzosten. Väggarna
målades med kvaderimitation. Taket var ett tresidigt brutet trätak, tredingtak, målat i
ekfärgad ton. På valvbågen till koret var målat en inskription. Utvändigt lades
galvaniserad plåt på taket.

Kyrkan har reparerats flera gånger, här ett urval från underhållsplanen:
1896 återfördes den gamla altaruppsatsen och predikstolen till kyrkan. Predikstolens
baldakin ersattes av en ny.
1903 byggdes en ny orgelläktare då församlingen köpte Tygelsjös kyrkas gamla orgel.
1924 genomfördes en renovering av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin.
Renoveringen innebar bland annat att korets tre gavelfönster mot öster murades igen.
Korfönstren mot norr och söder förminskades. Predikstolen sänktes och fick nytt
underrede, trappan ändrades. Kvadermålningen togs bort och väggarna vitkalkades.
Det ekfärgade taket målades vitt. Marken dränerades runt kyrkan men fukt har ändå
varit ett återkommande problem i kyrkan.
1967 sanerades inredningen från angrepp av strimmig trägnagare.

1973 renoverades kyrkan med helt ny färgsättning och bänkinredningen byggdes om.
Sitsarna breddades och fick fasta dynor. All träinredning målades om i bruna, beige,
gula och orange färgtoner. Från början var taket målat i ekådring, det målades sedan
vitt innan det målades om 1973 i ovanstående färger.
1991 togs altarringen bort. Skärmväggar med dörrar sattes upp vid sidan om
altaruppsatsen som avskärmade sakristian.
2003 sattes en medeltida stenskiva in som altarskiva. Stenen upptäcktes 1999, den låg
då som trappsten utanför ingången till sakristian. Relikgömman i skivan som var
cementfylld återställdes och ett lock av kalksten tillverkades. Skivan är av
Höörkalksten.

2017. Kyrkan har de senaste åren brukats allt mindre av den svenska församlingen. Vid
inventeringen användes kyrkan av en koptisk-ortodox församling i Malmö och tanken
var då att kyrkan skulle överlåtas till dem. Detta ändrades dock 2018 då koptiska
församlingen inte längre ville överta kyrkan eftersom insektsangrepp hittades i
kyrkans takstolar.

Koptiska kyrkan är en av de äldsta kristna kyrkorna i världen och grundades under
första århundradet efter Kr. i Egypten.