Glostoprs kyrka

Kyrkan med latinsk korsplan består av långhus med korsarmar och en halvrund
korabsid från 1861 samt ett torn i väster från 1782.
Kyrkan är vitputsad med tegeldetaljer i omfattningar och gavelrösten.
Gjutjärnsfönstren sitter i rundbågiga öppningar. Taket är belagt med koppar.

Murarna är uppförda av kluven och tuktad gråsten. Fasaderna är spritputsade och
vitkalkade. Fasaden är indelad med strävpelare som är slätputsade och avtäckta med
kalksten. Sockeln är gråmålad, tornets sockel är högre än kyrkans. Dörr- och
fönsteromfattningar, takfrisen, korsarmarna och trappstegsgavlarna är byggda av
oputsat rött tegel. Längs taket är en tegelfris med bland annat ett sågskift.

Tornet är försett med flera svartmålade ankarslut. Korsarmarnas gavelrösten i oputsat
tegel är försedda med trappstegsgavlar och rundbågiga blinderingar, rundbländen och
ett runt fönster.

Fönstren av gråmålat gjutjärn från 1861 sitter inmurade i rundbågiga öppningar med
rött tegel i flera språng. Även solbänkarna är av rött tegel. Fönstren är indelade i
rektangulära partier med halvrunda avslutningar och en cirkel överst. De har klarglas
förutom översta cirkeln med färgat glas. Innanfönster med stålbågar sattes in 1954.
Långhuset har fyra fönster, tornet två och korsarmarna vardera två fönster.
Tegelomfattningarna har tidigare varit rödmålade vilket syns i ovankant där de varit
mer skyddade från väder och vind. Korets två smalare fönster har blyinfattade
glasmålningar från 1955. Tornet har en ljudöppning i varje väderstreck täckta med
brädluckor.

Huvudingången i väster i tornet markeras av en slätputsad portal som avslutas med en
enkel krönlist. Dubbeldörren är förmodligen från tornets uppförande 1782. Ett
öveljusfönster sitter ovanför dörren. Utanför den gamla dörren finns en rundbågig
panelklädd dubbeldörr som troligen tillkom 1936. Över porten sitter en kalkstenstavla
med Gustav III:s monogram och årtalet 1782.
Ytterligare ingångar finns i norra korsarmen och till före detta sakristian i koret.
Dörrarna är omgivna av tegelomfattningar i flera språng.

Tornet täcks av ett pyramidtak, långhus och korsarmar av sadeltak och
koravslutningen av ett halvt kägeltak. Samtliga tak är täckta av koppar i skivtäckning
med förskjutna falsar. Takavvattning är delvis av koppar och delvis brun plåt. På
torntoppen sitter en höj- och sänkbar signalflagga/vindflöjel av järn. Den sattes upp
1845 och har eventuellt sitt ursprung i skiftesreformen när gårdar flyttades ut från byn,
längre från kyrkan.

Den nuvarande kyrkan är uppförd 1861 med ett torn från 1782. Kyrkan har troligen
haft en medeltida föregångare. Dopfunten dateras till mitten av 1100-talet och kyrkan
var antagligen också från denna tid.
1782 tillfogades ett torn i väster till kyrkan. Tidigare fanns en klockstapel av trä på
kyrkogården. Vid tiden för tornbygget bestod kyrkan av långhus och ett smalare och
lägre rakt avslutat kor samt ett vapenhus i söder. De osignerade ritningarna på tornet
visade ett torn med en lanternin. Det blev aldrig utfört utan tornet fick istället ett lågt
pyramidtak. En sista stor renovering av den gamla kyrkan genomfördes 1842 då
kyrkan fick en ny takstol och långhuset försågs med ett trätunnvalv istället för det
tidigare platta brädloftet.
På grund av den stora befolkningsökningen i Skåne behövde kyrkan byggas ut. En
praxis var att 2/3 av församlingen skulle få plats i kyrkan. 1855 gav sockenstämman
arkitekt William Klein uppdraget att rita utbyggnaden. En första förslag stadfästes
1856. Av ekonomiska skäl uppsköts kyrkbygget. Ett något modifierat förslag
godkändes 1859. Förslaget innebar att koret skulle rivas och långhuset byggas på med
ett tvärskepp med en halvrund avslutning i öster.
Under byggnadstiden visade sig långhusmurarna vara för svaga. De klarade inte att
bära upp de nya valven och murarna revs därför. Takstolarna från 1842 behölls dock
och stämpades upp på stolpar medan nya väggar murades upp. Endast tornet återstod
av den gamla kyrkan. Den nya kyrkan uppfördes 1860-61 och invigdes av biskop
Thomander.

Den nya kyrkan försågs med kryssvalv. Ett korskrank avskilde sakristian från koret.
En orgelläktare fanns i väster. På golvet låg tegel. Kyrkans nya bänkar ekådrades.
Det befintliga tornet fick två nya fönster. Kryssvalv ersatte brädtaket i tornet och en
torntrappa byggdes.

Kyrkan har reparerats flera gånger, här följer ett urval från underhållsplanen:
1904 ersattes tegelgolvet med så kallade Victoriaplattor, cementplattor i två färger.
Väggarna målades med kvaderimitation i ljus sandstensfärg.
1936 försågs porten i väster med nya dörrar utanför de gamla.

En mycket genomgripande renovering genomfördes 1953-54 efter förslag av
domkyrkoarkitekt Eiler Græbe och innebar bland annat: Norra korsarmen avskiljdes
med en murad vägg till sakristian. Vapenhuset avskiljdes från långhuset med murad
vägg och orgelläktaren revs. Nytt entréparti till långhuset från vapenhuset.
Victoriaplattorna ersattes med tegelgolv. Kalksten lades i koret och nytt brädgolv
under bänkarna. Kaminerna togs bort och ersattes av elvärme. Ny belysning. Nytt
dopaltare och altare i sakristian murades upp. Bänkarna byggdes om. Bänkarna togs
bort i södra korsarmen för att ge plats till en ny orgel. Predikstolen flyttades och
försågs med nytt underrede. Korskranket togs bort när sakristian flyttades. Predikstol,
dopfunt, altaruppsats och krucifix som varit övermålade flera gånger behandlades av
konservator och tidigare färger togs fram. Fönstren försågs med innanfönster.
1955 sattes glasmålningar av Gunnar Theander in i korets två fönster.
1978 togs bänkskärmarna runt orgeln bort och orgeln flyttades något.
1979-80 isolerades valven och skvallerhålen sattes igen.
1994 reparerades kyrkans tak. Rötskadade takstolar lagades eller byttes. Taket belades
med koppar i skivtäckning.
1999 målades klockstolen med linoljefärg i kulör Falu rödfärg. Klockstolen frigjordes
från tornmurarna.
2008 Kyrkan hade problem med mögel på flera inventarier sedan kyrkan blivit alltför
tät efter isolering av valv, nya innerfönster och igensatta skvallerhål och rökrörshål. På
altaruppsatsen, predikstolen och krucifixet utfördes konserveringsarbeten. Åtgärder
gjordes för att förbättra ventilationen i kyrkan. Rökrörshålen tog upp och
frånluftsfläktar monterades på vinden.

Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Tornet från 1782 är den äldsta delen av
kyrkan som sparades när övriga kyrkan revs. Vapenhuset är välvt med ett kryssvalv
från 1861 med fyrkantiga ribbor vilande på pilastrar. Golvet är belagt med rött tegel.
Väggarna är putsade och målade i grått och vitt. Den murade väggen och ekdörren
mot långhuset tillkom vid Græbes renovering 1954 liksom det röda handslagna
tegelgolvet.
Rummet är möblerat med förvaringsskåp, broschyrbord, klädhängare på fot och
barnmöbler. Rummet är ljust med två stora fönster.

Kyrkorummet består av långhus, korsarm åt söder och kor med en halvrund
avslutning i öster. Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången i långhuset.
Bänkarna går ut till ytterväggarna. Golvet är belagt med rött handslaget kvadratiskt
tegel från 1954. Under bänkkvarteren ligger målade brädor.
Kyrkorummet är välvt med kryssvalv med fyrkantiga ribbor som vilar på tvåsprångiga
pilastrar med kragband. Korsarmar och kor har sköldbågar medan långhuset är utan
sköldbågar. Gördelbågarna är rundbågiga. Väggarna är putsade och gråmålade i
nederkant och vitmålade i överkant. Valven är putsade och vitmålade. I taket hänger
flera kristallkronor och mässingskronor, på väggarna sitter lampetter.

I långhusets nordöstra del står den medeltida dopfunten och ett murat dopaltare intill
väggen till sakristian. På pilastern intill dopfunten hänger ett nät med en glasdroppe
för varje döpt barn under året. Framför första bänken i sydöst finns ett piano.
I södra korsarmen står orgeln på golvet liksom en rad av fasta bänkar samt ett upplag
av stapelbara stolar.

Koret är förhöjt med två steg. Kor och trappa är belagt med kalksten. Koret är välvt
med ett hjälmvalv. I korets två fönster sitter glasmålningar från 1955 målade och
brända av Gunnar Theander. Fönstren visar tre scener från bibeln i varje fönster.
I koret står altaruppsatsen innanför altarringen. På korets södra sida står en ljusbärare
och en psalmnummertavla på fot. På norra sidan står predikstolen.

Sakristian är inrymd i norra korsarmen. Golv, väggar och valv är lika som
kyrkorummet. En murad vägg som tillkom 1954 avskiljer långhuset från norra
korsarmen. Sakristian är möblerad med ett murat rött tegelaltare med kalkstensskiva
samt förvaringsskåp, stolar och bord.

Tornets övre våningar nås från vapenhuset via en smal spindeltrappa murad i tegel.
Trätrappor leder vidare. Våningsplanen har brädgolv och väggarnas gråstensmurar är
putsade med stenens struktur synlig. På tredje plan står klockstolen som är målad röd
och gjord av återanvänt virke. Brädklädda ljudluckor sitter i alla väderstreck.
Vinden nås genom liten plåtlucka på plan två. Valven över kyrkorummet är isolerade.
Takstolarna över långhuset är från 1842, alltså från tiden innan nuvarande kyrkan
byggdes. Takstolarna hölls uppe med kraftiga stolpar medan murarna uppfördes.

Inredning och inventarier
Altaret är ett murat blockaltare av vitmålat tegel med en kraftig stenskiva från 1860-
talet. Altaret flyttades vid Græbes renovering 1954.

Altaruppsatsen är daterad till 1588 medan målningarna tillkom på 1820-talet. Före
målningarna fanns på deras plats texttavlor. Altaruppsatsen är arkitektoniskt
uppbyggd med tre kolonner som bär upp ett snidat överstycke med räfflade pilastrar
och änglahuvuden. Snidade beslagsvingar omger uppsatsen på sidorna. Fyra målade
bilder på väv sitter mellan kolonnerna.
Altaruppsatsen har varit övermålad flera gånger, 1954 togs de ursprungliga färgerna
fram. 2008 konserverades uppsatsen efter mögelangrepp.

Altarringen av trä från 1954 är genombruten med brädor sågade till stiliserade
balusterdockor. Knäfall och överliggare är skinnklädda.

Dopfunten av sandsten är troligen från 1100-talet och tillskrivs Oxiemästaren. Den
cylindriska foten med en vulst är från 1950-talet. Cuppan är smyckad med reliefer av
lejon som äter vindruvsklasar, människor med lejonkropp och av akantuspalmetter.

Predikstolen av bemålat trä är sannolikt från 1600-talet. Den nedre delen med
femkantig stensockel och däröver ett träpostament tillkom 1954 liksom trappan.
Korgen har varit övermålad men restaurerades 1954. Korgens sidor delas av halvpelare
med i övre delen karyatider, varannan man varannan kvinna och i nedre delen växtoch
fruktornamentik. Korgens fem sidor är försedda med snidade träreliefer inom
rundbågiga fält med motiv av evangelisterna med sina symboler. Korgen är målad i
klara färger.

Bänkinredningen tillkom 1861. Vid renoveringen 1954 breddades gavlarna och
bänkarna byggdes om. Dörrar, ryggar och framskärmar är uppbyggda med ramverk
och fyllningar. En genomgående överliggare binder ihop gavlar och dörrar.
Inredningen är målat i grått med rostfärgad överliggare. Dynor ligger på sitsarna.

Orgeln med 10 stämmor byggdes 1956 av Th Frobenius&Co, Lyngby, Danmark.
Fasaden av fur är indelad i tre fält med synliga pipor som kan stängas med luckor. Den
är målad i grått och rödrosa. Orgeln är placerad på golvet i södra korsarmen.

Storklockan av malm är gjuten 1715 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Lillklockan av
malm är gjuten 1784 av klockgjutaränkan Maria Wetterholtz i Malmö. Klockorna
pryds av inskriptioner och bladbårder.

Övrigt
Krucifix från slutet av 1400-talet hänger ovanför dopaltaret. Bemålningen är inte
medeltida.