KVERRESTADS KYRKA

Kyrkan består av ett treskeppigt, rektangulärt långhus, en femsidig sakristia i öster och ett kvadratiskt västtorn vars övre våning rider på dvs. är byggd på, långhusets västra gavel. Kyrkan är uppbyggd av skalmurar av huggen och tuktad natursten. I gavelröstena syns murverk av kalkstensflis i jämna skift, troligen återanvänd sten från den gamla kyrkans murar. Murarna är spritputsade och kalkavfärgade med slätputsade fönster- och dörromfattningar och en skråkantad svarttjärad sockel. Upptill avslutas murarna med en bred, slätputsad och kalkad gesims med ett kraftigt utkragat mursprång under takfoten. Listverket fortsätter runt långhusets gavel och tornets sidor. På tornet finns också slätputsade hörnlisener och tornets murar avslutas upptill med en kraftig tandsnittsfris som bär upp den utkragade takfoten. Under ljudöppningen i västra fasaden anges byggnadsåret 1873 med siffror av järn.

Kyrkan har tre ingångar; en ingång i tornets västra sida, en till långhuset från söder och prästingång i öster. Dörröppningarna har omfattningar murade i tre språng med rundbågsformade valv och överljusfönster av gjutjärn. Portarna är rakt avslutade och kopparbeslagna utvändigt. Sakristians ingång är smalare än de övrig ingångarna. Den södra dörröppningen omges av en gavelfronton som skjuter ut från fasaden och kröns av ett latinskt kors. I gaveln finns Oscar II:s monogram med årtalet 1873, troligtvis utfört i järn. Höga trappor av kalksten leder upp till samtliga ingångsdörrar. På sakristians södra sida finns en utvändig källarnedgång till ett tidigare pannrum.

Fönsteröppningarna har liksom dörromfattningarna rundbågig form och är murade med två språng. Fönsterbågarna är av gjutjärn indelade i småspröjsar liksom portalernas överljusfönster. Solbänkarna av kalksten är tjärstrukna. Ljudluckorna är av trä och utvändigt kopparklädda.

Yttertaket är mycket flackt enligt nyklassicismens ideal och lagt med kopparplåt i skivtäckning. Det norra takfallet har mindre plåtformat och är lagt med en äldre läggningsmetod än södra takfallet som lades om 2003. Torntaket består av en nedre tornhuv och en hög åttakantig spira täckt med kopparplåt. Spiran har kopparklädda fönsterimitationer i varje väderstreck och avslutas med ett krönkors. Taklaget är av bilad fur och sannolikt från 1873 i sin helhet. Långhusets takstolar består av sparrar, hanband, stickbjälkar och stödben samt snedsträvor fogade mellan hanband och stödben. Stödbenen bärs upp av två rader pelare i långhuset och innertaket i kyrkan är fogat till snedsträvorna. Tornspiran är uppbyggd av ett bjälklag i höjd med murkrönet på vilket den åttasidiga spiran vilar. Spiran har åtta sparrar och fyra spirstockssträvor. Sparrarna är försträvade med saxsparrar och förbundna med varandra genom horisontella bjälkar.

Kverrestads kyrka byggdes på 1800-talet då den ersatte en medeltida stenkyrka på samma plats. Om den medeltida kyrkan i Kverrestad berättar en sägen att denna byggdes av jätten Skäggemomma. Skäggemomma bodde i en kulle som hette Skäggeberg i Södra Kverrestad invid ån öster om byn. När kyrkan nästan var färdigbyggd föll han och slog ihjäl sig. Han begravdes norr om sakristian under en märkligt formad sten. Stenen som man kopplat till sägnen låg på 1800-talet öster om kyrkan. Gravstenen finns inte kvar längre men enligt beskrivningar från denna tid var det en romansk stenkorshäll, en avlång liggande stenhäll med ett kors.

Av den medeltida kyrkan finns så vitt man vet inget kvar ovan mark och kunskapen om kyrkan är knapphändig. Kyrkan finns avbildad på en lantmäterikarta från 1792 och på en odaterad teckning av H. Tell. Den framställs med västtorn med ingång från söder och rundbågiga ljudöppningar till klockvåningen. Torngavlarna liksom ett vapenhus på kyrkans södra sida är försedda med murade tinnar. Långhuset, koret och absiden har stora rundbågiga fönsteröppningar. Taket ser ut att vara lagt med tegel. Avbildningarna stämmer bra överens med en beskrivning av domkyrkoarkitekt C. G. Brunius från 1800-talets mitt. Enligt Brunius hade kyrkan tvåkvadratiskt skepp, enkvadratiskt kor och absid med hjälmvalv samt fyrkantigt torn med murade tinnar åt söder och norr. Tornets bottenvåning var välvt med tunnvalv med vederlag i norr och söder. Tornets tunnvälvda bottenvåning tyder på att det var antingen primärt, dvs. samtida med övriga delar eller uppfört under romansk tid, sannolikt redan på 1100-talet. De tegelmurade gavlarna har dock tillkommit senare under medeltiden.

Den medeltida kyrkan revs 1871 och den nuvarande kyrkan byggdes 1871-1873 i nyklassicistisk stil efter ritningar utarbetade av Johan Fredrik Åbom. Byggmästare var Peter Eneberg från Kivik. Kyrkan byggdes som en salkyrka med västtorn och femsidig sakristia i öster. Invändigt lades golven i gångar och kor med komstadkalksten och övriga golv med brädor. Nya öppna bänkar tillverkades och en del inventarier såsom dopfunten, predikstolen, kyrkklockorna återanvändes från den gamla kyrkan.

Under 1927 gjordes en del inre målningsarbeten i kyrkan efter anvisningar av arkitekt Erik Lundberg. En värmeanläggning med pannrum under koret installerades 1938. År 1957 reparerades torntaket av galvad plåt och långhuset och sakristians yttertak täcktes om med kopparplåt. Möjligen var de också täckta med galvad plåt sedan tidigare. Mellan 1959 och 1962 gjordes en större invändig renovering av kyrkan under ledning av arkitekt Eiler Graebe. Arbetena omfattade installation av el för värme och belysning, ny bänkinredning, komplettering av golv, omplacering av dopfunten, ombyggnad av orgelläktaren och ny orgel. Läktaren som upptog hela långhusets västra sida kortades vid sidorna till samma bredd som mittskeppet. El för värme och belysning installerades i kyrkan enligt program av ingenjör Bertil Danielsson, Höör. Konservatorsarbeten på kyrkans äldre inventarier utfördes av konservator Våga Lindell-Andersson. Invändig ommålning samt arbeten på tornets övre våningar och utvändig renovering fortsatte mellan åren 1963 och 1965 under Graebes ledning. Före renoveringens början 1959 var interiörens snickerier målade i mörka toner, troligtvis träådring. I samband med renoveringen målades snickerierna i ljust grå och blå toner. Under 1967 kläddes kyrkan ytterdörrar med kopparplåt. Nästa fasadrenovering skedde under 1979 och 1981 under ledning av arkitektfirman Barup och Edström, Simrishamn. I samband med en ledningsdragning 1986 för VA-ledning gjordes en arkeologisk undersökning av delar av kyrkogården. Undersökningarna utfördes av Anna Rosberg. Vid undersökningarna påträffades brandlager från en gård som legat sydväst om kyrkan, och en murrest väster om den äldre kyrkogårdens begränsning. Sydost om absiden påträffades tuktade stenar som tolkades som lämningar från den medeltida kyrkan. År 1987 inreddes kapprum, väntrum och handikapptoalett under orgelläktaren. En utvändig fasadrenovering utfördes 1995-1996, återigen under ledning av Barup och Edström. Efter en stormskada 1999 lades långhusets koppartak om med ny plåt 2003. Arbetet utfördes av Mattiassons plåt AB.

Interiör
Ingången från väster leder in till en enkelt inredd entréhall. I dess östra sida finns ingången till långhuset och längs norra sidan en trappa till tornets övre våningar. Golvet är lagt med kalkstensplattor av olika storlek, väggarna är putsade och vitmålade och innertaket är av brädor. Snickerierna är målade i olika grå toner. Mot södra väggen står en gravhäll och en minnessten hänger i rummets sydöstra hörn.

Kyrkorummet är indelat i ett högre mittskepp och två lägre sidoskepp med bänkinredningen ordnad i två kvarter i mittskeppet med sidogångar i sidoskeppen. Mellan mittskepp och sidoskepp finns höga träpelare som bär upp innertaket i form av ett tunnvalv i mitten och plana innertak över sidoskeppen. De bärande delarna i konstruktionen såsom pelare och bjälkar är gråmålade medan övriga delar är vitmålade, möjligen på reveterad puts, med gula bårder och röda linjer. Denna färgsättning tillkom på 1960-talet. I mittskeppets västra del finns en orgelläktare och korets altaruppställning står i öster framför en hög rundbågformad valvöppning till sakristian. Kyrkorummet har putsade och vitmålade väggar men underliggande färglager visar att väggarna har varit målat i olika gula nyanser tidigare. Golven är lagda med kalksten i gångarna och koret och bänkkvarteren har trägolv. I golven och som avlastning i dörröppningar kan man också finna återanvända gravstenar av kalksten.

Läktaren i kyrkorummets västra del byggdes om vid 1960-talet då den avkortades mot sidorna med indragna och konkavt indragna hörn. Barriären består av en ramverkskonstruktion med spegelfyllningar målade i ljusa grå toner. Samtidigt som läktaren byggdes om gjordes inbyggnader under läktaren bestående av kapprum, wc på södra sidan om mittgången och ett vilorum vid norra sidan. Inbyggnaderna är utförda i samma stil som läktarbarriären och målade i grå toner.

Kyrkorummets främre del är upphöjt ett steg från bänkkvarteren vilket markerar övergången till kordelen. Predikstolen står i korets norra del framför norra bänkkvarteret och vid södra bänkkvarteret står kyrkans medeltida dopfunt. Altaruppställningen som står i valvbågen mellan koret och sakristian består av altare och altaruppsats sammanbyggt med ett korskrank och framför altaret finns en altarring. Alla delar är målade i ljust grått med gulddetaljer. I korskranket finns spegeldörrar på var sida om altaret som leder in till sakristian i absiddelen. Sakristian är inte helt avstängt från kyrkorummet då korskranket bara skärmar den nedre delen av bågöppningen. Sakristian täcks av ett femkappigt valv, putsat och målat i ljust himmelsblått med guldfärgade stjärnor. Stjärnhimmeln bildar en färgstark fond synlig från kyrkorummet: Sakristian är inredd med grå snickerier i form av korskranket, dörrarna, ett litet altare och golvskåp målade i grå toner. Väggarna är vita upp till korskrankets ovankant där valvet tar vid.

Tornet har tre övre våningsplan. Från andra våningen finns en ingång till orgelläktaren och en trappa upp till tornets tredje våning. I tredje våningsplan finns ingång till kyrkvinden i öster och en trappa upp till en klockvåning där kyrkans två klockor hänger i en klockstol av fur. Klockvåningen är öppen till tornspiran. Kyrkvinden utgör ett oinrett utrymme ovan innertaket. Förutom dessa utrymmen finns också ett källarutrymme från 1938 som har använts som pannrum. Källaren har utvändig ingång från öster och används numera till förvaring.

Inredning och inventarier
Altare
Kyrkans altare är från 1873. Altaret är av trä och sammanbyggt med korskrank och altaruppsats. Altarets sidor är utförda med släta fyllningar, inramade av profilerade lister och målat i ljust grått.

Altaruppsats
Altaruppsatsen är från 1873 och har formen av en klassicerande tempelfasad av trä med skulpterade detaljer målad i ljust grått med mörkare grå och röda detaljer samt förgyllning. Den består av en mittavla med två svartmarmorerade speglar flankerade av två kannelerade pilastrar med kapitäl. Över mittavlan finns ett listverk med rocailler som bär upp ett trekantigt tympanon med en strålsol i mitten. Gaveln kröns av ett klöverbladskors. Altaruppsatsen är sammanbyggd med korskranket och altaret och har samma formspråk. Framför uppsatsen står en senare tillkommen kopia av Thorvaldsens Kristusskulptur i gips.

Altarring
Altarringen från 1873 har formen av en halv cirkel och ansluter till skärmväggen med grindöppningar på sidorna. Den är uppbyggd av ett räcke av svarvade träbalustrar på en sockel med knäfall och med en överliggare upptill. Balusterdockorna är gråmålade med förgyllda ringar och knäfall och överliggare är klädda i gult tyg.

Predikstol
Kyrkans predikstol kommer från den medeltida kyrkan och byggdes om 1873 och ställdes i den nya kyrkan. Predikstolens ursprungliga delar är utförda i renässansstil och bör vara från 1500-talet eller 1600-talets början. Vid ombyggnaden brunådrades den sannolikt likt övriga inredningen. 1959-1962 togs den ursprungliga färgsättningen fram på predikstolens äldre delar fram av konservator Våga Lindell. Fyllningarna är delvis trärena men färgspår av en polykrom bemålning finns. Övriga stommen är målad i gråbeige kulör med svart och förgyllt listverk. Korgen har åttkantig planform med fem lodräta sidor uppbyggda av en ramverkskonstruktion med skulpterade fyllningar i låg relief. Fyllningarna är uppbyggda som triumfbågar med framställningar av evangelisterna. Mellan fyllningarna finns kolonetter med joniska kapitäl och dekor av änglahuvuden och maskaroner. Upptill avslutas predikstolskorgen av ett utkragande profilerat listverk med snidade konsoler. Korgens undersida har karnisform och bärs upp av en hög åttakantig träpelare. Till predikstolen hör en trappa i samma stil som predikstolen.

Dopfunt
Kyrkans dopfunt av sandsten är från slutet av 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Funten tillhör en grupp funtar som är typisk för sydöstra Skåne vilken konsthistoriker Lars Tynell kallar för Blentarpsgruppen. Kverrestadsfunten har cylindrisk cuppa med uppåt, svagt vidgande liv. Cuppan är nedtill godronnerad, en dekor i form av lodrät veckning med rundade former, och däröver finns en rundbågsarkad huggen i låg relief. Cuppan har ett cylindriskt skaft med en vulst upptill och står på en fyrkantig fotplatta med hörnflikar. Invändigt har cuppan kittelformig urholkning och uttömningshål finns. Enligt en beskrivning från 1928 har funten varit marmorerad i gult med inslag av grönt och brunt.

Bänkinredning
Kyrkans öppna bänkinredning tillkom vid renoveringen 1959-1962 och ritades av arkitekt Eiler Græbe. Bänkarna är tillverkade av fur med spegelfyllningar i ryggstyckena och skurna profileringar på gavelsidorna. Gavlarna har en mjukt rundad ovankant. Bänkarna är ljust gråmålade med gråblåmålade fyllningar i ryggstycken. Gavelsidorna är ådringsmålade i gulbeige färgton, inramade av en röd och en förgylld list. Även bänkskärmarna har gula fyllningar.

Orgel
Kyrkans nuvarande orgelverk byggdes 1964 av A. Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund. Fasaden är utförd i nyklassicistisk stil och tillverkades till en Fogelbergsorgel på 1800-talet. Fasaden är av gråmålat trä, indelad i tre pipfält med rundbågsformad inramning. Mittpartiet är bredare och högre och kröns av en trekantsgavel med en lyra i gavelspetsen. På fasaden finns förgyllda skurna dekorelement i form av pilastrar och rosetter. Spelbordet av ek är från 1964.

Klockor
I tornet hänger två ringklockor. Lillklockan gjöts om 1801. Den stora klockan har en inskrift på latin och uppgift om dess tillkomstår saknas.

Övrigt
Inne i kyrkan finns ett Carl XI:s vapen i trä från 1689 en 12-pipig ljuskrona av mässing från år 1740, en kyrkkista från 1693 och en fattigbössa med okänd ålder.