Interiör
Vapenhuset i kyrkan utgörs av en entréhall i tornets nedre våningplan med ingång genom den höga ytterdörren. Invändigt omfattas ytterdörren av en hög murnisch vilket gör att dörren uppfattas som högre. Entréhallen har golv av stora gravhällar av kalksten, putsade och vitmålade ytterväggar och brunmålat brädtak. Längs norra ytterväggen leder en trätrappa upp till tornets andra våningsplan. Under trappan finns en inbyggnad av mörkbrunt målade brädor med kammardörrar till el- och värmecentral. Ramen till en äldre tavla hänger i utrymmet som i övrigt har en enkel möblering av några bord och ett par stolar. I östra mursidan leder en rundbågsformad öppning med en träådrad pardörr med spegelfyllningar in till kyrkorummet. Ovanför dörren syns delar av de igensatta fönsteröppningarna i långhusets västgavel. Nedtill på samma sida har väggarna en sockel, en rest från långhusets exteriör innan tornet byggdes. Enligt äldre uppmätningsritningar har denna varit mer profilerad men har numera endast formen av ett enkelt utskjutande murliv med fasad ovankant.
Kyrkorummet täcks av två travéer med kryssvalv. Valven har en vid, flack form och ribborna har fyrkantig genomskärning som smalnar av mot valvanfangen/vederlagen. Gördel- och sköldbågarna är inte markerade med följdskift och har rundbågens form. Bågarna och ribborna utgår från tresprångiga valvpelare med kragband i form av en rundad vulst. Både väggar och valv är putsade och vitmålade. Genom den tunna putsen syns murverkets tegelskift tydligt. Alla golv ligger på samma nivå i långhuset. Golvet i mittgången och i koret är lagt med gula åttkantiga tegelplattor med kvadratiska, svarta hörnstenar. Bänkarna står på ett brunbetsat trägolv. Under triumfbågen markerar en smal bård av kalksten långhusets övergång till koret.
Vid långhusets västra sida finns en låg läktare uppburen av brunmålade träpelare. Läktarens undertak är av vitmålade brädor och läktarbarriären består av ett ramverk av trä med rektangulära spegelfyllningar. Läktarbarriären är målad i ljust grågrönt med bruna lister och speglarna dekorerade med olika fantasifulla rocailler i gröna, gula och röda nyanser. Mot västra väggen leder en enkel brunmålad trätrappa med inbyggnad av vit brädpanel upp till läktaren. Uppe på läktaren är det lågt till tak under de flacka valven. I den västra gavelmuren, som numera vetter mot tornet, syns de inre mursmygarna till de två igensatta fönsteröppningarna. Den ena av öppningarna är ännu delvis öppen mot tornsidan genom en liten ventilöppning. Öppningarna har djupa skrånande smygar.
Kyrkans bänkinredning upptar största delen av långhuset med undantag av en mindre yta längst i väster, under läktaren, och långhusets nordöstra hörn där en bänkrad tagits bort. Bänkarna är träådrade med rikt snidade gavlar i nyrenässans och speglar målade i rokokostil. Ytorna under läktaren står i princip omöblerade med undantag av utrymme för vaktmästarens plats. Det nordöstra hörnet av långhuset bildar en litet utrymme framför ett murat sidoaltare med en medeltida träskulptur av Maria och Jesusbarnet. På motsatta sidan av långhuset står predikstolen med baldakin, med trappuppgång från främsta bänkraden. Bänkkvarterens främre bänkskärmar står i gränsen till triumfbågen mellan kor och långhus. Över triumfbågen hänger ett litet triumfkrucifix av trä utfört i unggotisk stil.
Triumfbågen bildar en vid och låg rundbåge. Vederlagen består av listverk utförda med en vulst och ett utskjutande murskift överst. Koret täcks av ett högt tegelvalv med en annan karaktär än långhusvalven. Sköldbågarna, längs mursidorna, har svagt spetsbågig form och är slagna med ett vulstformat följdskift. Sköldbågarna har upplag från två valvpelare i vardera av korets hörn. Valvpelarna är kvadratiskt formade med tärningskapitäl. Mellan pelarna, i höjd med deras kapitäl, står en smal halvkolonn med markerad bas och kapitäl från vilket de runda valvribborna utgår. Under sköldbågarna mot norr och söder finns ett par murpelare med okänd funktion. Eventuellt har de murats upp som stöd för valvbågarna. I södra muren finns ett litet inmurat vitmålat värdeskåp som kan vara inmurat på platsen för ett medeltida sakramentskåp.
Mot korets östra vägg står kyrkans altare och altaruppsats från 1500-talet slut eller tidigt 1600-tal. Altaret och altaruppsatsen är utförda av trä i renässansstil med en sekundär bemålning från 1700-talet i ljusa färger av marmorering med detaljer i rött, rosa och vitt. Altarplatsen skärmas av från övriga koret genom ett tresidigt altarskrank av trä målat i grå marmorering med ett knäfall framför. Golvet innanför altarskranket är av brädor och upphöjt ett steg. Altargolvet täcks av en matta broderad med tvistsöm. I korets norra del står kyrkans medeltida dopfunt av granit. Koret möbleras i övrigt av en kyrkbänk, ett ljusträd samt kororgel och elpiano.
I korets östra vägg leder en rundbågsöppning med en ålderdomlig kraftig plankdörr in till sakristian. Sakristians golv ligger lägre än koret och ett steg av kalksten leder ned till sakristians golvnivå. Golvet i sakristian är lagt med återbrukat material av rött murtegel, tegelplattor, en gravhäll av kalksten och stora kvadratiska kalkstensplattor. Hela södra väggen upptas av en fast vitmålad skåpsinredning. Ytterligare skåp står mot västra muren och i övrigt är sakristian möblerad med ett skrivbord. Väggarna är putsade och vitmålade och även innertaket är vitt. Mot öster finns ett fönster och en dörr ut till kyrkogården. Dörren har liknande utseende som kordörren.
Gravkoret under kyrkans långhus har ingång genom en lucka i bänkinredningens golv. En putsad trappa av storstenstegel leder ned till gravvalvet som är murat med slätputsade väggar och täck av ett kryssvalv. En ljusöppning finns mot norr.
Tornet har två övre våningsplan som nås från trappan i kyrkans entréhall. Andra våningen används till förvaring för avställda inventarier. Golvet är av brädor, väggarna putsade och vitmålade och innertaket består av övre våningens bjälklag och trägolv. I väster leder en smal rundbågig öppning in till långhusvinden. En enkel trätrappa leder upp till klockvåningen. Liksom andra våningsplanet är väggarna i klockvåningen putsade och golvet av brädor. Klockvåningen upptas huvudsakligen av klockstolen av ek och fur, uppbyggd av tre rader försträvade stolpar. Klockstolen är byggd för att rymma två klockor men enbart en klocka finns. Tornspiran utgör ett vindsutrymme över klockvåningen.
Vindsutrymmena över valven till långhuset och koret är oinredda. Valven ligger oisolerade och tegelmurverket är oputsat. I gavelsidan mot tornet syns tydligt konturerna efter kyrkans äldsta gavelmurverk murat i munkförband, påbyggt med den senare tornmuren av tegel i renässansskift. Ingången från tornet utgör en sekundär murupptagning. I långhusets södra och norra mursidor avtecknas ett bågformat murliv som kan tillhöra en äldre valvkonstruktion. I ovankant av detta murverk syns också två spetsbågsformade mursmygarna tillhörande två av långhusets ursprungliga fönsteröppningar. Fönstersmygarna är belägna i östra valvtravéens norra och södra sidor. Valven över långhuset är murade i halvstens tjocklek och oisolerade med synliga överribbor. Taklaget över långhuset är delvis medeltida med återanvänt virke av ek och senare delar av fur. Takstolarna är uppbyggda av sparrar med stickbjälkar på två remstycken samt två nivåer hanband. Fem av takstolarna har också bindbjälkar. I varje takfall löper en sentida mittås under sparrarna med upplag från stolpar på bindbjälkarna. Ett undertak av spån är bevarat både i långhusets, korets och sakristians takfall. Ingång till korvinden är genom en ursprunglig öppning i östra långhusgaveln. Öppningen har tegelmurat, stickbågigt valv. Valven över koret är äldre än långhusvalven och dessa är högre till sin form och murade med en stens tjocklek vilket också tillhör en äldre valvtradition. Taklaget över koret är liksom på långhuset delvis av fur och delvis av äldre återanvänt ekvirke. Återanvänt virke av ek ingår även i sakristians taklag som i övrigt är av fur och byggt under 1800-talet. Ingången till sakristians vind är genom en sekundär murupptagning i den ursprungliga korgaveln.
Inredning och inventarier
Altare
Kyrkans altare är tillverkat av trä vid 1500-talets slut eller tidigt 1600-tal. Altarbordet har rektangulär form med omålad altarskiva av furu. Framsidan, antemensalet har en dekor i renässansstil bestående av en rundbågsarkad med kannelerade pilastrar.
Altaruppsats
Altaruppsatsen är ett så kallat baldakinaltare av trä och är samtida med altaret. Altaruppsatsen består av ett bakstycke med sidovingar, en välvd blåmålad baldakin som bärs upp i framkant av fyra kolonner samt ett högt överstycke i två avsatser. Den nedre avsatsen är dekorerad med rundbågsarkad och skulpterade karyatider som bär upp en övre trekantsgavel med ett änglahuvud i tympanonfältet. Sidovingarna är dekorerade med beslagsornament. Altaruppsatsen har en sekundär bemålning i ljust grå och grön marmorering och klarrött och grått på sidovingarna samt bland annat rosa toner, klarblått och rostrött i krönpartiet.
Altarring
Altarringen är femsidig och består av en sockel med stoppat knäfall samt ett gråmålat räcke av kontursågade brädor genombrutna av en hjärtdekor. Altarringen bör vara från 1800-talets andra hälft.
Predikstol
Predikstolen är från omkring 1600 och utförd av skulpterat trä, rikt utsmyckad i renässansdekor med beslagsornamentik och tidstypiska listverk. Predikstolskorgen har sexkantig form med fyra lodräta sidor och en karnissvängd undersida. I sidfälten avbildas evangelisterna inom rundbågsarkader med hörnkolonnetter. Korgen har en sekundär bemålning i ljust grå och grön marmorering samt guld. Till korgen leder en trappa från 1956 med räcke av smidesjärn. Över predikstolen hänger en sexsidig baldakin bestående av ett listverk krönt av rödmålade sköldar med svarvade spetsar, kring en kassettindelad undersida.
Dopfunt
Kyrkans dopfunt är av huggen granit och dateras till omkring 1200-talets början och uppvisar släktskap med Färlövmästarens verkstad. Cuppan är har en rund, bukig form med en repstavsbård i låg relief upptill runt mynningen. Uttömningshål finns. Foten är tärningsformad med högt uppdragna hörnflikar och ett kort vulstformat skaft. På dopfunten finns en sekundär bemålning i rött, på foten, samt blå rankor på cuppan.
Bänkinredning
Kyrkan har en öppen bänkinredning från 1896 ritad av G Lindegren. Bänkarna är utformade i renässansstil och ekådrade i ljusbrun kulör. Gavelsidorna är försedda med bänkspeglar med målningsdekor i rokokostil i blått och rött mot en ljusgrå botten. Överst på gavlarna finns rikt skulpterade krön med voluter och svarvade knoppar. Bänkspeglarna bör vara återanvända från en äldre bänkinredning. På två av speglarna finns målade vapen med årtalen 1724 samt initialerna tillhörande Jochum Lave Beck och Anna Maria Hansdotter Esbjörn. Årtalet anger det år de gifte sig.
Orgel
I kyrkan finns numera endast en elorgel i koret sedan en läktarorgel avyttrats 2008.
Klockor
I klocktornet hänger en klocka gjuten 1795 av klockgjutare Mag. Kiellström i Malmö.
Övrigt
Flera medeltida träskulpturer finns bevarade från kyrkan. Kyrkans triumfkrucifix dateras av konsthistoriker Lena Liepe till 1200-talets mitt eller andra hälft. Bemålningen är sekundär. Krucifixet tillhör en övergångsstil mellan den romanska framställningen av den segrande Kristus och gotikens mer plågade och realistiska framställning. På historiska museet i Lund förvaras en madonnaskulptur och en snidad biskopsgestalt. Madonnan föreställer den tronande himladrottning i romansk tradition och dateras av Lena Liepe till 1100-talets slut, möjligen lokalt producerad. Biskopsfiguren är utförd i ungotisk stil omkring 1250, möjligen engelsk tillverkning och är samtida med ytterligare en madonnaskulptur som ännu förvaras i kyrkan. I kyrkan finns också en järnbeslagen offerstock av trä från 1700-talet och i entréhallen hänger ramen till en anslags- eller nummertavla från 1600-talet vilken går att stänga med luckor. Ramens över- och under-stycken är rikt dekorerade med målade växtslingor, snäckor och basunänglar samt en kungabild i medaljong.