BRÄNNKYRKA KYRKA

Längst i väster ligger ett vindfång med en furutrappa upp till orgelläktaren. Vapenhuset nås genom gråmålade, delvis glasade pardörrar. Golvet av ljus gotländsk kalksten är av samma slag som i långhus och kor. Till källarvåningen leder en glasad dörr i norr. I mycket djupa, svagt välvda fönsternischer, som visar de medeltida väggarnas tjocklek, sitter ospröjsade innerbågar. Takarmaturerna av furu och frostat glas har en kubisk form och ser likadana ut som i vindfånget. På var sida om öppningen till långhuset står en panelad och gråmålad informationsdisk och ett förvaringsskåp.

I långhuset är väggarna putsade och vitmålade. Den östra delen av kyrkorummet är något bredare än den västra, eftersom den på 1800-talet tillbyggda delen har tunnare murar än den västra. I nordväst finns en nisch och på norra och södra väggen finns fragment bevarade av medeltida måleri i form av konsekrationskors. Taket i den västra delen är ett putsat och vitmålat tunnvalv medan den östra delen har ett brutet, vitmålat paneltak. Fönsterbågarna i söder och norr har innerbågar likt de i vapenhuset. Fönsternischerna är något smalare än ytterbågens öppning. Kyrkbänkarna är omålade i furu. De tre främre raderna består av tre kortare bänkar på varje rad. I taket hänger åtta stycken ljuskronor av mässing. I den östra delen finns ljusarmar på väggarna i mässing. I söder hänger två votivskepp. Jean Eric Rehn (1717-93) har ritat ett av de två epitafierna i kyrkan. I norr närmast koret står ett piano.

Tre trappsteg i kalksten leder upp till koret som är något smalare än långhuset och relativt djupt. Det skiljer sig också från kyrkorummet genom sina slammade, omålade väggar där tegelstrukturen kan skönjas och genom sin betydligt högre takhöjd. Taket är putsat, vitmålat och brutet likt det i östra delen av långhuset. Fönstren med ospröjsade bågar sitter i norr och söder med en oregelbunden och hög placering. Vid det lägst placerade fönstret finns en piscina skulpterad av Sven Lundqvist i samma typ av kalksten som kyrkans golv. Samma material återfinns i altare och dopfunt, vilka har strama geometriska former. Predikstolen intill norra korväggen är gjord av mönsterlagd furufanér. Altartavlan är målad 1978-79 av konstnären Einar Forseth (1892-1988) i starka färger med en ram av omålad furu. Intill predikstolen i norr leder en dörröppning till sakristian. Dörren är från 1851 och satt i det tidigare korets östra vägg.
Orgelläktaren har en svängd, gråmålad barriär av trä med förgyllda lister. Väggarna är putsade och vitmålade. Muröppningen mot långhuset är rundbågig. I väster sitter ett runt fönster med blyinfattat, tonat glas i träbågar. Orgeln från 1978 har en omålad furufasad med ett orgelverk med 20 stämmor tillverkat av Walter Thür i Torshälla.

Sakristian har golv av breda plankor. Väggarna är putsade och vitmålade förutom den mot koret som är omålad. En äldre dörr leder till handikappentrén. Mot korväggen står ett blålaserat altare. Skåpinredningen är klädd med gråmålad träpanel och en arbetsbänk är av kalksten. Takarmaturen är av samma slag som i vapenhus och vindfång. Norr om sakristian ligger en skrudkammare för textilförvaring.

Övriga inventarier
Bland kyrksilvret i Brännkyrka kyrka finns en sockenbudskalk från 1775 och en uppsättning nattvardskärl från 1840, tillverkad av Anders Petter Lundqvist. De äldsta bevarade mässhakarna är gjorda vid 1800-talets början. Två snidade och förgyllda nummertavlor är från 1700-talet. I källarvåningen står ett dopställ i form av en sittande putto, från 1700-talets början. I kyrktornet hänger två klockor gjutna av firman Joh. A. Beckman & Co Stockholm. Den ena klockan är från 1904. Den andra gjordes 1910 och är en omgjutning av en klocka gjord kring 1500-talets början.

Kyrkan, som är en hallkyrka, ligger orienterad i öst-västlig riktning. De medeltida delarna har en stomme av gråstensmurar med inslag av tegel. Den östra delen av långhuset uppfördes av tegel. Koret i öster är rakt avslutat och betydligt högre än långhuset. Kyrkans huvudingång ligger i tornet i väster. Handikappentré, sakristia och skrudkammare är tillbyggda i norr i olika byggnadsdelar.

Hela kyrkan är slätputsad men inte avfärgad, förutom sockeln som är gråmålad. Alla byggnadsdelar har koppartak. Tornet, även det med huv och spira i koppar, är i bottenvåningen lika brett som långhuset men smalnar av högre upp. Långhusets takfall fortsätter i väster ut över tornets bredare delar. Detta byggnadssätt är mycket ovanligt i denna del av landet, men förekommer ofta i Östergötland. Kyrkporten och övriga dörrar är kopparklädda och långhusets fönster har rundbågade, spröjsade gjutjärnsbågar.

Under tidig medeltid hette både kyrkan och dess socken Vantör. Namnet Brännkyrka finns nämnt i arkivmaterial första gången 1425. Kyrkan bytte namn efter en av de fyra bränder den drabbats av. Före 1440 var Brännkyrka eget pastorat och därefter annex under Huddinge. År 1913, inkorporerades socknen med Stockholms stad och Brännkyrka blev en självständig församling. Enskede, Farsta, Hägersten, Skarpnäck och Vantör kom senare att avsöndras från den gamla socknen. Församlingen fick sin nuvarande storlek 1957.
Kyrkan har under århundradena genomgått flera stora förändringar. Murarna i den västra delen av långhuset hör till den ursprungliga 1100-tals kyrkan. Den hade ett nästan kvadratiskt långhus med ett smalare kor i öster. Tornet byggdes före 1200-talets mitt. År 1723 förstördes kyrkans inredning i en brand. Den östra delen av långhuset tillkom 180203. Koret var då lika brett som långhuset. År 1851 byggdes en ny sakristia intill kyrkans östra gavel, koret arrangerades om och orgelläktaren i väster byggdes. Tornet fick sitt nuvarande utseende år 1890. År 1912 öppnades tornets nedre del mot långhuset genom en arkadbåge och läktaren byggdes om.

År 1972 fastställdes arkitekten Sven Ivar Linds om- och tillbyggnadsförslag, vilket bl a innebar rivning av sakristian där ett nytt kor uppfördes. Mot kyrkans norra vägg byggdes en handikappentré, skrudkammare och sakristia. Under marknivån inreddes en våning med bl a brudkammare, sammanträdesrum och ekonomiutrymmen. Hela kyrkan putsades i samband med att tillbyggnaderna stod klara 1975. Omfattande förändringar gjordes även i kyrkorummet. År 2004 utfördes ytterligare ändringar i interiören.