Bostadshus

Torpstuga från slutet av 1700-talet. Byggnaden är sammanbyggd med ett förråd och tillbyggt med en farstu. En stor port har tagits upp i norrfasaden. Byggnaden bevarar ändå huvudsakligen sin ursprungliga karaktär. Intill torpet låg tidigare gårdens smedja.

SOCKEL: Gjuten betong, svart.

ENTRÉ/DÖRRAR: Trätrappa. Grön dörr av snedställd spontad panel. Förstuga. Stor parport av grönmålad snedställd fasspontpanel.

FÖNSTER: Tvåluftsfönster av grönmålat trä med mittpost och tvärspröjs. Gröna foder och fönsterluckor.

TAK: Enkupigt lertegel, slätputsad grå skorsten.

ÖVRIGT/BYGGNADSDEL: Mot väster är torpet sammanbyggt med ett förråd av trä med röd locklistpanel och ett pappklätt sadeltak.

Historik

Under 1600-talet genomfördes många storgodsbildningar i Brommaområdet. Nockeby donerades till Kristoffer Ludvig Rasche år 1629 och i denna donation ingick även Karsvik och Ängby. 1635 såldes Nockeby och Karsvik till Åke Axelsson Natt och Dag som lät uppföra en herrgård döpt efter honom själv, nämligen Åkeshov. Kring 1650 köptes även Ängby. När Åke Axelsson Natt och Dag avled 1653 ärvdes hans egendomar inom familjen och det var nu flygeln på Stora Ängby byggdes. Säteriet Stora Ängby kom att höra samman med Åkeshov under 50 års tid och stannade kvar inom familjen fram till 1686 då det såldes till Carl Sparre. Johan Gabriel Stenbock bytte till sig säteriet redan år 1689 men stannade inte heller länge på gården. 1690 arrenderade han ut gården till kungens tjänsteman Baltzar Brandenburg (senare Ehrenstolpe). Ehrenstolpe köpte gården år 1692 och blev upphovsman till det som idag kallas "slottet" samt visthusboden, eller fatburen, som fortfarande står kvar på sin lilla höjd i parken. Fatburen är daterad till strax före 1700 och räknas som en av Stockholms äldsta bevarade träbyggnader med virke från den gamla byn daterat till 1500-tal.
Carl Hermelin var ägare till Ängby mellan 1735 och 1764. Under hans sista år som ägare kopplades Stora Ängby samman med Åkeshov ännu en gång och förblev en del av det större godset fram till 1853.

Fram till 1904 bytte Stora Ängby ägare fyra gånger, den sista ägaren var kungliga sekreteraren Carl Gustav Wahlberg. Wahlbergs arvingar sålde markerna år 1904 till Stockholms stad för 100 000 kronor. Markerna sträckte sig från Kyrksjön till Tyska botten vid Mälaren och både Stora Ängby och Åkeshovs gårdar ingick i dessa.

Under 1930-talets småstugebyggande i Norra Ängby stod slottet och de tillhörande ekonomibyggnaderna tomma. 1934 gjordes en restaurering av fatburen av Stockholms stadsmuseum och Sigurd Erixon men de övriga byggnaderna lämnades åt sitt förfall. Under andra världskriget kom huvudbyggnaden till användning som förläggning för flyktingar och militär personal. Under 1940-talet användes flygeln som statarbostad.

Efter kriget fördes en diskussion om vad gården skulle kunna användas till. Detta ledde till att det år 1954 skapades en gemensam samlingslokal för Hemvärnet och Lottakåren i Bromma. Även andra föreningar har tillgång till lokalerna och när huset inte används är det möjligt att anordna fester för både privatpersoner och företag här.

Amélie Kvick 2007-10-16

Källor:

Bolin, Edvard 1991. Norra Ängbys historia. I: Norra Ängby Trädgårdsstadsförening 60 år. Red. Bertil Lundin, Holger Wasstorp. Sid. 7-10.

Blom, Sven D. 1956. Stora Ängby -gården och slottet. I: Ängby kavalkad Stora Ängby Trädgårdsstadsförening 25 år 1931-1956. Red. Herman Iseborg. Sid. 7-13.

Nauckhoff, Susanne 1979. Stora Ängby Säteri, en kort historik. I: Norra Ängby, Årg 1, nr. 4/79. Norra Ängby Trädgårdsstadsförening.

Skönhetsrådets inventering 1940, Stadsmuseets Faktadatabas.

Svensson, Stig 1970. Några handlingar rörande Stora Ängby. Historiska institutionen. Stockholms universitet.