Ladugård

Stor ladugårdsbyggnad från senare hälften av 1800-talet med murar av natursten. Byggnaden har länge inrymt en bilverkstad och huserar numera även butiker och kontor samt lager på loftet som nås från en betong- och stålbalksbro på södra gaveln.

ENTRÉ/DÖRRAR- tre stycken mot slottet. Två av dem är ursprungliga stora pardörrar, en är enkeldörr med spröjsad glasad överdel.

FÖNSTER- stort gavelfönster i norra gavelröstet. Enkel- och parställda spröjsade vita träfönster i kraftiga putsomfattningar.

Av alla de byggnader som en gång hörde till slottsområdet finns numera, förutom slottet med flyglar, endast fyra kvar: smedjan, arbetarbostaden Apelberg, magasinet Plaisiren och stenladugården. Apelberg och Plaisiren var ursprungligen två torp som hörde till Hässelby men dessa byggnader är numera rivna och namnen flyttades på 1960-talet över på arbetarbostaden och magasinet.

Det f.d. säteriet Hässelby ligger i Spånga socken och Sollentuna härad. Säteriet bildades i slutet av 1630-talet av riksrådet Carl Bonde och slottet med flyglar uppfördes omkring 1650. Godset var sedan, med ett kortare uppehåll 1856-1876, i släktens ägo fram till 1931 då det såldes till Stockholms stad. Därefter hyrdes slottet ut till olika ändamål och stundtals stod byggnaderna tomma fram till 1963 då Stiftelsen Hässelby - de nordiska huvudstädernas centrum för kulturbyte etablerade sig på slottet. Stiftelsen avvecklade under senare delen av 1990-talet sin verksamhet och Hässelby slott har sedan dess drivits som konferensanläggning.

Det är inte helt klarlagt när slottet med sina flyglar uppfördes men troligen utfördes de flesta byggnadsarbetena på 1650-talet under Carl Bondes son, riksskattemästaren Gustav Bonde. Det är inte heller klarlagt vem som var ansvarig arkitekt men det har på stilistiska grunder tillskrivits Simon de la Vallé som dock dog redan 1642, vilket skulle tyda på att slottet började planeras på 1640-talet och att det möjligen var hans son Jean som övertog faderns arbete på 1650-talet.

Slottet har med tiden genomgått en del förändringar. En av de största orsakades av en eldsvåda 1721 som bl.a. ödelade taket och den översta våningen. Vid återuppbyggnaden förändrades och förenklades takets form. Vid mitten av 1800-talet förändrades fasaden och den stora fritrappan mot borggården byggdes om. Dagens utseende härrör från en stor ombyggnad och renovering i början av 1960-talet som bl.a. omfattade ny puts och en återgång till borggårdens ursprungliga utseende.

Även slottets interiör och planlösning har förändrats vartefter behov och mode växlat. För en mer detaljerad beskrivning av detta hänvisas till Hässelby slott - byggnadshistorisk inventering, rapport 2002:3, Stockholms stadsmuseum.

Trädgården och parken har hela tiden haft en stor betydelse för slottet. På en karta från 1812 beskrivs dessa med sina parterrer, stenmurar, gräsmark, vägar, vattendammar och både fruktbärande träd och lövträd. Här låg också orangeri och väster om slottet fanns en stor fruktträdgård med träd och bärbuskar. Även parken och trädgården har genomgått förändringar och stora delar av Hässelby slotts ägor har styckats av.

Källa: Hässelby slott - byggnadshistorisk inventering, rapport 2002:3, Stockholms stadsmuseum.